NÄgra av de Àndringar som gjordes 2011 i lÀroplanen för gymnasieskolan var att vektorer lades in i det centrala innehÄllet för Àmnesplanen Matematik 1c. Denna studie behandlar utformandet av uppgifter som testar elevers förstÄelse för vektorbegreppet dÀr urvalet omfattar gymnasieelever som har lÀst eller lÀste kursen Matematik 1c inom perioden för uppsatsen. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer dÀr uppgifterna agerade frÄgor och eleven fick svara pÄ följdfrÄgor sÄ att tankebanor, funderingar och hinder skulle kunna observeras.Svaren som eleverna har gett pÄ de uppgifterna har skapat ett brett spektrum av olika svar, en svarsrymd. Denna svarsrymd har sedermera blivit svarsalternativen till det slutliga test som studien har arbetat fram. Testet har sÄledes beprövade uppgifter som Àr skapade med en rad olika omrÄ-den som utgÄngspunkter.

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fÄtt i de vanligaste svenska lÀroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var Àmnad att visa pÄ hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgÄngspunkt blev dÄ att studera hur hon framstÀlls i historieboken eftersom detta pÄverkar eleverna, sÄvÀl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehÄllsanalys av tvÄ lÀroböcker som flitigt anvÀnds i den svenska gymnasieskolan lyftes de omrÄden fram i historieböckerna dÀr kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberÀttelsen. Till hjÀlp för att förklara skillnaderna könen emellan anvÀndes genusteorier dÀr tonvikten lÄg pÄ det socialt konstruerade planet istÀllet för det biologiskt förklarade könet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i samhÀllskunskap arbetar med begreppen jÀmstÀlldhet och genus i skolan. Mycket forskning visar att det inte Àr jÀmstÀllt i skolan idag. Vilka problem uppstÄr i arbetet med dessa begrepp i skolan, och varför Àr inte skolan jÀmstÀlld idag? FrÄgestÀllningarna som undersöks Àr: Hur arbetar en grupp samhÀllskunskapslÀrare med begreppen genus och jÀmstÀlldhet i dagens gymnasieskola? Vilka svÄrigheter identifierar dessa lÀrare i arbetet med dessa begrepp? Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra gymnasielÀrare i samhÀllskunskap har intervjuats. UtifrÄn Judith Butler och Reawyn Connells genusteorier analyseras materialet.

Gymnasieskolan Àr precis som sina elever i stÀndig förÀndring. Snart fÄr vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lÀrare sjÀlva om de beslut som fattas om deras framtid och hur pÄverkas de? HÀr möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lÀrare som berörs direkt av dem..

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkÀnda betyg har rÀtt att söka en treÄrig gymnasieutbildning. Gymnasiet Àr en frivillig skolform som ger grundlÀggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhÀllsliv. Den svenska gymnasieskolan bestÄr sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, dÀr SamhÀllsvetenskapsprogrammet (SP) Àr det största. Ett av motiven bakom denna undersökning Àr att försöka förstÄ vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte Àr att pÄ lokal nivÄ ta reda pÄ vilka faktorer som förstaÄrseleverna pÄ SP upplever har pÄverkat dem i valet av gymnasieutbildning.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka och försöka förstÄ ledarskap i klassrummet utifrÄn sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling dÀr man frÄn att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istÀllet börjat se ledarskapet utifrÄn den kontext dÀr den befinner sig. Resultatet har blivit att man föresprÄkat ett situationsanpassat ledarskap.UtifrÄn frÄgestÀllningen Hur kan man förstÄ balansen mellan lÀrarens kontroll och elevernas sjÀlvkontroll i tvÄ olika Àmnen utifrÄn sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjÀlp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklÀrare pÄ gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.UtifrÄn analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap Àr i linje med olika ledarskapsteorier utifrÄn vilken situation han befinner sig i.

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebÀr i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrÄgasÀtter och vÀrderar. Det innebÀr ocksÄ att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehÄll dÀr kÀllor, resonemang och argumentation framgÄr. I och med de stora förÀndringarna av informationsflödet i samhÀllet och den nya kommunikations-teknologin, sÄ har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta Àr en viktig fÀrdighet för alla samhÀllsmedborgare i ett demokratiskt samhÀlle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

This qualitative study is about the individual supportive conversation with the school welfare officer in upper secondary school. The main aim of the study was to find out what the pupils get out of a series of conversations with the school welfare officer and what it means for the pupils that the welfare officer belongs to the school organization. Six qualitative interviews were held with pupils who had conversation contact with the school welfare officer during their time at upper secondary school.I found that these pupils and welfare officers were oriented towards change and solutions. I found that the most important thing for the pupils was to achieve a good and trusting relationship with the welfare officer. After this the pupil starts a process of change in cooperation with the welfare officer, with the aim that the pupil should be happy and satisfied with the current life situation.

I detta arbete har nÄgra pedagogers syn pÄ ePLUS-skÀrmen granskats. ePLUS-skÀrmen Àr en speciell datorskÀrm som introducerats i skolan och som möjliggör en mer interaktiv datoranvÀndning. I denna undersökning har studerats om skÀrmen anvÀnds i undervisningen, om undervisningen har mÄst omorganiseras pÄ grund av att skÀrmen anvÀnds och huruvida pedagogerna anser att undervisningen blivit bÀttre eller sÀmre.Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ enkÀter. Undersökningen har utförts i en skola som nyligen investerat i ePLUS-skÀrmar; enkÀten som ligger till grund för studien har delats ut till samtliga pedagoger pÄ skolan.Resultatet visar att samtliga respondenter har en mycket positiv syn pÄ ePLUS-skÀrmen och denna syn har stÀrkts sedan införandet. Vidare upplevs arbetssituationen förenklad och lÀrarna upplever sig kunna arbeta mer effektivt med olika material.

Det hÀr arbetet handlar om hur elever grupperas inom Àmnet svenska som andrasprÄk. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur elever med annat modersmÄl Àn svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lÀrare och elev pÄ en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet dÀr huvudtesen Àr att individen lÀr av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva gymnasieelevers syn pĂ„ lĂ€xans betydelse i gym-nasieskolan med fokus pĂ„ lĂ€xans hantering och dess vĂ€rde. Studien har gjorts utifrĂ„n en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetoden som har valts till studien Ă€r intervjuer med Ă„tta elever som gĂ„r pĂ„ gymnasienivĂ„. Analysen i studien har gjorts utifrĂ„n Denscombes principer. Bland annat anvĂ€nds i studien Vygotskijs teori, Coopers forskning om lĂ€xans effekt samt Coopers och Österlinds definit-ion av lĂ€xan.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida det förekommer skillnader i innehÄll och utformning av planeringar, prov och betygskriterier i undervisningen av litteraturhistoria, i den obligatoriska kursen Svenska B, mellan de yrkesförberedande och de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket faststÀller att en likvÀrdig utbildning Àr ett nationellt krav för att garantera en gemensam kunskapsbas som samtliga elever behöver för att klara vidare studier, yrkesliv och samhÀllets krav i stort. Riktlinjer för en likvÀrdig utbildning och ett likvÀrdigt innehÄll i undervisningen finns faststÀllt i gÀllande styrdokument för svenskt skolvÀsende.Uppsatsen bygger pÄ inskickat material frÄn 22 lÀrare runt om i Sverige, som tillsammans utgör en total pÄ 63 dokument med en blandning av planeringar och prov. Samtliga dokument har i sin tur kategoriserats och analyserats utefter programtillhörighet. Resultatet visar att lÀrare gör stor skillnad mellan programmen i upplÀgget av planeringar och prov.InnehÄllet i planeringarna Àr mÀrkvÀrt mindre pÄ de yrkesförberedande programmen gÀllande arbete med perioder, genrer och till exempel idémÀssiga strömningar, alla bÀrande delar av litteraturundervisningen tillhörande Svenska B.

Abstract Holmberg, Agneta & Wigerstad, Cecilia (2008). Implementering av ett nytt arbetssÀtt ? entreprenöriellt lÀrande i gymnasieskolan. Implementing a new method ? Entrepreneurial learning in upper secondary school.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhÄlla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jÀmstÀlldhet och normer inskrivet i de nya Àmnesplanerna för gymnasieskolan. FörÀndringen innebÀr att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera Àmnen och dÀrmed vilar ocksÄ ett ansvar pÄ lÀrarna i berörda Àmnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för Àmnet samhÀllskunskap.