ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

Syftet med detta arbete har varit att med utgÄngspunkter i forskning om lÀsförstÄelse samt receptionsteorier studera tre aktuella barnböcker för att se om och hur de ger lÀsaren möjlighet till textrörlighet genom att erbjuda plats att fylla i tomrum och oklarheter, och om de dÀrigenom ger lÀsaren stöd i sin utveckling av lÀsförstÄelse. Man kan se studien som ett sÀtt att skapa sig en uppfattning om en bok utifrÄn en aspekt pÄ att utveckla och stödja lÀsförstÄelse. Böckerna har analyserats med avseende pÄ textens beskrivningar av personer, miljö och hÀndelser, samt textens temporalitet och sÀtt att berÀtta. Resultatet visar att tvÄ av böckerna kan betraktas som stödjande i lÀsares utveckling av lÀsförstÄelse, medan den tredje uppvisar oklarheter som Àr svÄrlösta och kan dÀrför ifrÄgasÀttas i det hÀnseendet..

Despite ongoing efforts toward equality, persistent wage gaps between men and women in Sweden still remain, particularly within male dominated industries, such as finance. Gender equality is a prominent topic in public discourse, yet progress towards achieving equal pay between men and women continues to be slow. This study aims to contribute to the research area and offers a unique perspective by examining gender related expectations from both men and women, managers and employees. The purpose of this study is to investigate whether, and if so how, gender related expectations influence salary setting processes in the financial industry. Through a qualitative study based on semistructured interviews, the study explores how both employee?s and manager?s gender related expectations affect attitudes, salary negotiations and potential outcomes of salary setting.

AnvÀndandet av barnböcker för att upptÀcka matematik Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt som inte Àr helt vanligt. Efter en kurs i matematik under utbildningen vÀcktes min nyfikenhet inför detta.Syftet med studien Àr att se vad en barnbok ger för pedagogiska möjligheter att upptÀcka matematik. Metoden grundar sig pÄ ett undervisningsförsök dÀr jag tillsammans med en grupp barn och utifrÄn en bok inspirerats att arbeta med matematik. Resultaten visar att en barnbok lÀmpar sig mycket vÀl som tillvÀgagÄngssÀtt för att upptÀcka och utforska matematikens aspekter. Min slutsats Àr att genom att vara en medveten pedagog och se sÄ vÀl till barnens förförstÄelse som till sina egna förgivettaganden, kan man med inspiration av barns tankar och idéer frÄn en boks text och bilder hitta vÀgar till matematikens vÀrld..

Detta arbete har gÄtt ut pÄ att ta reda pÄ hur tanken om fostran av flickor och pojkar som lÀser har sett ut samt om tanken om uppfostran finns kvar i dagens barnlitteratur. Undersökningen och analysen i uppsatsen utgÄr frÄn tre texter. De tre texterna Àr Tummelisa, Pippi LÄngstrump och Prinsessan Tilda och syftet Àr att undersöka hur de gestaltar tanken om uppfostran och normer om flickor. Efter att ha undersökt och analyserat de tre berÀttelserna har jag fört en diskussion utifrÄn min hypotes och vad forskare har sagt. Man kan se likheter i hur sensmoralen ser ut i de tre texterna Àven om de kommer ifrÄn skilda tidsperioder.

Eftersom man aldrig kan förutspÄ vilka frÄgor och funderingar en bok kan vÀcka hos en elevgrupp ska man aldrig anvÀnda sig av en bok för höglÀsning som man sjÀlv tidigare inte har lÀst. Jag har i mitt utvecklingsarbete lÀst in mig pÄ barnlitteratur, gjort en sammanstÀllning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolÄren med hjÀlp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har lÀst ett skönlitterÀrt verk har jag utformat en rad diskussionsfrÄgor som man kan föra löpande med höglÀsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har lÀst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrÄgor och konkreta uppgift kopplats till LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, sÄ att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lÀmplig bok att arbeta med i klassrummet..

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje Är. Bland dessa barn Àr mÄnga vÀldigt smÄ och har inte pÄ samma sjÀlvklara sÀtt som Àldre barn och ungdomar lika lÀtt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 Är med fokus pÄ förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus dÀr bÄde observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa stÀllningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

Mitt syfte Àr att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha lÀst en bok. Jag har valt att anvÀnda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktÀr.Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats dÀr jag har valt att jÀmföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna anvÀnde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda.Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara vÄldsamma men samtidigt en kunskapskÀlla. BerÀttelserna kan hjÀlpa barnen att bearbeta hÀndelser och kan innebÀra att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns bÄde likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka förestÀllningar förskolepedagoger har om boksamtal som ett pedagogiskt verktyg för lÀsförstÄelse. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat fyra förskolepedagoger. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur mycket utrymme ges för boksamtal i förskolan? Vilka metoder anvÀnds vid boksamtalen? Vilka förestÀllningar har pedagoger omboksamtal och betydelsen av dessa för barnets framtida förstÄelse av texter? Resultatet av undersökningen visar att boksamtal anvÀnds i mindre utstrÀckning som pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi kan utlÀsa av svaren att pedagoger, som fortbildats i Àmnet, har större förstÄelse för boksamtalets betydelse.

The aim of this master?s thesis is to examine how elderly people are depicted in a selection of literature for children up to 10 years. The subjects examined are: lifestyle, roles and attributes. The books were collected from the databases ELSA and a local library, BorÄs stadsbibliotek. The books are analysed after a tool made by the authors.

With the increasing number of adoptees in Sweden, so has the amount of literature regarding different aspects of adoption. The aim of this study is to explore the construction of adoptees in children's literature. It takes on a social constructionism view, by regarding language as a narrative tool in which human beings construct versions of different phenomenon. By exploring the different discourses in the data within the context adoption, we can identify different versions of "the adopted child" and their needs as it is constructed in the literature. Also, by putting them in a bigger context, we are allowed to see the social structures and the discursive conditions that allow a certain child perspective of "the adopted child" to take place.

Syftet med min kandidatuppsats Àr att undersöka hur förestÀllningar om kön kommer till uttryck i barnlitteratur och pÄ vilka sÀtt barnböckerna förhÄller sig till traditionella normer och vÀrderingar gÀllande kön och könsroller.Med utgÄngspunkt i fem populÀra barnböcker undersöks följande frÄgestÀllningar:Vilka roller tar personerna i boken och hur förhÄller sig dessa roller till traditionella förestÀllningar om vad som Àr kvinnligt respektive manligt?Vad gör personerna i boken som kan tolkas som stereotypt respektive normbrytande?Vilka identiteter har personerna i boken, hur ser de ut, vad har de för klÀder, leksaker och fÀrger runt sig?Avslutningsvis kommer jag ocksÄ att jÀmföra barnböckerna och diskutera likheter, skillnader, övergripande mönster, samt diskutera möjliga förklaringar till varför det ser ut som det gör..

I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktÀrer framstÀlls utifrÄn ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera Àr tre av Tove Janssons berÀttelser om Mumintrollet och hans vÀnner som utgavs för första gÄngen 1948, 1954 och 1970, trots detta sÀljs de fortfarande i stor utstrÀckning och utlÄnas frekvent pÄ bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt Äterkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att fÄ reda pÄ hur kvinnliga respektive manliga karaktÀrer beskrivs med hjÀlp av bÄde inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och kÀnslomÀssigt engagemang Àr nÄgot som tillskrivs de kvinnliga karaktÀrerna medan de manliga karaktÀrerna Àgnar sig Ät sig sjÀlva, Àr eller vill vara modiga. NÀr karaktÀrera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan..

Denna uppsats behandlar fyra svenska böcker för barn i Äldrarna 8 ? 14 Är som varit mest utlÄnade pÄ Halmstad bibliotek under 2008. Titlarna som analyserats Àr Fixa pengar annars?! av Lena Lilleste, Det brinner! av Laura Trenter, Den danske rÄnaren av Petter Lidbeck samt Den trettonde gÀsten av Martin Widmark. Syftet med uppsatsen var att se hur killar och tjejer, samt mÀn och kvinnor, framstÀlls i litteraturen.