Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur kemikalier hanteras ombord pÄ en svensk passagerarfÀrja. FrÄgestÀllningarna koncentrerades pÄ produkt- och metodval, kommunikation och tillÀmpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besÀttningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besÀttningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna pÄ dÀcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att pÄverka arbetssituationen vad gÀller hantering av kemikalier till skillnad frÄn informanten pÄ intendenturavdelningen som enbart hade begrÀnsad möjlighet att pÄverka.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-2 har för uppfattning och arbetssÀtt kring barns flersprÄkighet. Undersökningen Àger rum pÄ en svensk skola i Spanien. FrÄgestÀllningarna Àr följande;-       Vad har lÀrarna för uppfattning om flersprÄkighet?-       Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna för att ta tillvara pÄ barnens sprÄk?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnds kvalitativa intervjuer och observationer. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

I uppsatsen undersöktes hur elefterfrÄgan i svensk cellulosaindustri, med en given uppsÀttning produktionsfaktorer, pÄverkades av förÀndrade totalpriser pÄ tyngre eldningsoljor. Partiella kortsiktiga och lÄngsiktiga egenpris- och korspriselasticiteter skattades utifrÄn Ärliga tidseriedata mellan 1970 och 1998 frÄn SCB och Energimyndigheten över elförbrukning och totala el- och oljepriser. Skattningen utfördes med hjÀlp av OLS och en dynamisk loglinjÀr efterfrÄgemodell för dels total elefterfrÄgan, dels efterfrÄgan pÄ externproducerad el för given total elefterfrÄgan. Ekonomiska motiv kan förklara de flesta signifikanta skattningarnas tecknen och vÀrden samt vissa skattningars insignifikans, varför anvÀnd modell och skattningsmetod tillfredsstÀllande stödjer slutsatserna: total elefterfrÄgan pÄverkas obetydligt av oljeprisförÀndringar: kort- och lÄngsiktig efterfrÄgan pÄ externproducerad el pÄverkas betydligt mer - en procents höjning av totala oljepriset ökar kortsiktigt efterfrÄgan pÄ externproducerad el med 0,13 procent. Höjda miljöskatter leder dÀrmed till ökad efterfrÄgan pÄ externproducerad el som, om genererad pÄ ett miljöfarligt sÀtt, kan motverka miljöskattens syfte globalt sett.

Majoriteten av förÀndringsarbeten misslyckas pÄ sikt. Trots det utgör bevarandet av dessa en liten del av forskningen inom förÀndringsarbete och baseras pÄ organisatoriskt perspektiv. Ur ett sociologiskt perspektiv ses individen som central i bevarandet av förÀndringar. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka drivkrafter bakom bevarandet ur ett individuellt perspektiv. I besvarandet har vi utgÄtt frÄn teorier som beaktar lÄngsiktighet, vilka har resulterat i nio potentiella drivkrafter som prövats genom en fallstudie pÄ en svensk akutmottagning och deras arbete med stÀndiga förbÀttringar (modifiering av Lean).

The Swedish e-commerce has been established for about 25 years, with strong growth from the millennium onwards. The companies that are active within it has many different backgrounds. Mail order companies were some of the early adaptors but today it is also common for companies to first create the e-commerce part of the business, before opening a store. A long list of companies has over the years come and gone, the rotation of the e-shops that are popular have constantly changed. We asked ourselves why.We wanted to get an understanding of the Swedish e-commerce, both from a business perspective and from a customer perspective.

The prevention of age discrimination in Sweden did not have any solvent grounds until directive 2000/78/EG was implemented into Swedish law. Today age discrimination has been banned for just over two years. This ground of discrimination has, compared to other existing grounds of discrimination in Swedish law, a lot more opportunities to make exceptions from. Given the fact that the exemption rules are vague, it is difficult to determine whether the protection against age discrimination is in fact a protection at all. The purpose of this essay is to describe what the law regarding age discrimination means.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land. Den svenska skolan bör dÀrför utformas pÄ ett sÀtt som gör att alla oberoende av sprÄklig- eller kulturell bakgrund kan förstÄ och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utlÀndsk bakgrund klarar sig dock sÀmre i den svenska skolan Àn vad elever med svensk bakgrund gör.Uppsatsens syfte Àr att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svÄra inom matematik och so-Àmnena för elever med utlÀndsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstÄ och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsÀttningar kan skapas för eleverna i deras lÀrandeprocess.Arbetet bygger pÄ en kvantitativ enkÀtstudie med 338 elever i skolÄren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lÀrare Det framkommer att en dubbelt sÄ hög andel elever med utlÀndsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svÄra och att en dubbelt till nÀra sexdubbelt sÄ hög andel elever med utlÀndsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten Àr svÄra. Anledningarna till dessa resultat Àr huvudsakligen att sprÄk och kunskapande gÄr hand i hand, Àmnena krÀver ett stort ord- och begreppsförrÄd, god lÀsförstÄelse samt stora förkunskaper.Vidare visar studien att alla lÀrare har ansvar för elever med utlÀndsk bakgrunds lÀrande men att huvudansvaret för elevernas sprÄklÀrande ligger pÄ svenska som andrasprÄkslÀraren och modersmÄlslÀraren.

Denna uppsats handlar om hur islĂ€ndska ortnamn Ă„terges i svenskatexter. SĂ€rskilt fokus har lagts pĂ„ de svenska exonymerna ?ortnamnsformer som till sin skriftbild avviker frĂ„n de lokala ortnamnen,endonymerna, pĂ„ fler sĂ€tt Ă€n enbart genom annorlunda bruk avdiakritiska tecken och/eller utbyte av de för svenskan frĂ€mmandebokstĂ€verna Ă°, ĂŸ och ĂŠ. Ortnamnsformer som Ă€r identiska medendonymerna sĂ„nĂ€r som pĂ„ bruket av diakritiska tecken och/ellerĂ„tergivandet av de tre ovan nĂ€mnda islĂ€ndska grafemen kallar jagpseudo-endonymer.Som empiriskt material har islĂ€ndska ortnamn ur arton verk frĂ„ngenrerna sagaöversĂ€ttningar, nutida romaner och resehandböckersammanstĂ€llts och analyserats. Även islĂ€ndska geografiska namn iNationalencyklopedin, som har kallats det nĂ€rmaste svenskan har enrikslikare för formval och stavning av utlĂ€ndska ortnamn, har tagits medi studien.Variationen i ortnamnsbruket inom och mellan genrerna Ă€r stor.Generellt sett Ă€r försvenskningar av ortnamnen vanligare isagaöversĂ€ttningarna medan de islĂ€ndska endonymerna oftare anvĂ€nds iöversĂ€ttningar av modern skönlitteratur.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lÀrarauktoritet och jÀmföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever pÄ samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmÄlslÀrare. Denna studie Àr delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn pÄ lÀrarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn pÄ lÀrarens auktoritet pÄverkar elevens lÀrande och studiemotivation. LÀraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utprÀglad auktoritÀr ledarroll och stÀller högre krav och förvÀntningar pÄ eleverna Àn i svenska skolan.

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur övergrepp mot Àldre i nÀra relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive Àldre, samt att diskutera möjliga ÄtgÀrder inom omrÄdet. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av mÀnnen efter sin 65-Ärsdag har utsatts för nÄgon form av övergrepp. Det Àr sÄledes ett viktigt Àmne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjÀlp av litteratur och informanters kunskap har problemomrÄdet utforskats.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i folkskollÀrarnas syn pÄ sinnesslöa barn och deras undervisning genom att undersöka hur dessa diskuterades, behandlades och debatterades i tidskrifterna Svensk LÀraretidning och Folkskolan ? Svensk LÀrartidning under perioden 1920-1956. UtifrÄn ett differentieringsperspektiv, med inspiration frÄn Michel Foucaults idéer om makt klargörs vilka attityder som förmedlades i lÀrardiskursen och hur man förhöll sig till de sinnesslöa som grupp. Studien bygger pÄ ett textanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt och intresserar sig för hur debatten förÀndrades över tid. Resultaten visar att lÀrardiskursen prÀglades av socialdarwinistiska idéer, att de sinnesslöa sÄgs som ett samhÀllsproblem som inte hörde hemma i folkskolan och att de mÄste avskiljas frÄn ?normalt? begÄvade barn.

Det hÀr Àr en studie i syfte att analysera den moçambikiska lÀroplanens vÀrdegrundspolicy utifrÄn dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhÀllet efterstrÀvar hos sina samhÀllsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i lÀroplanen kan ses ge mening till den goda samhÀllsmedborgaren.  LÀroplanen interpreteras Àven ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie pÄ den moçambikiska lÀroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som bÄde ger svar pÄ vad som efterfrÄgas hos en god samhÀllsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kÀnnetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk lÀroplansforskning pÄ lÀroplanstexten för att undersöka om man utifrÄn det kan sÀga nÄgot om det moçambikiska samhÀllet.En god samhÀllsmedborgare i Moçambique kÀnnetecknas till stor del i lÀroplanen som nÄgon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, bÄde individens och samhÀllets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet.

HÀlso- och sjukvÄrden stÄr inför en stor utmaning, bÄde i Sverige och i vÀrlden. Kraven ökar pÄ bÄde kvalitet, sÀkerhet och effektivitet. Informatik Àr ett vÀrdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgÀngliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den hÀr systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvÄrdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hÀlso- och sjukvÄrds perspektiv.

Under det senaste Äret har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som vÀcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas frÀmlingsfientliga Äsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att vÀrna folkkulturen skulle tÀnkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig stÀller frÄgor om vad ?svenskhet? innebÀr och om traditioner skall konserveras eller kunna förÀndras. UtifrÄn artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de Äsikter som yttrats, frÀmst koncentrerat pÄ fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjÀl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.