Studiens syfte var att undersöka hur elevers interaktionsmönster i trÀslöjden ser ut med fokus pÄ lÀrprocesser i samspelet och hur elever av samma kön och av olika kön bemöter varandra. Studiens syfte var Àven att studera vilka interaktionssituationer som flickor och pojkar vÀljer att agera i. Mina frÄgestÀllningar var "vilka möjligheter till elevinteraktion ges i slöjdsalen?", "vad hÀmmar eller frÀmjar lÀrande i elevinteraktionen i slöjdsalen?" och "vilka interaktionsmönster synliggörs nÀr flickor och pojkar vÀljer sina slöjdkamrater i gruppen?" I denna kvalitativa studie har jag anvÀnt mig av metoden observationer som var gjorda i tre Ärskurser 6, 7 och 8, som utfördes pÄ en skola i vÀsterbotten. Resultatet visar att möjligheter till elevinteraktion var obegrÀnsade diskussioner i slöjdsalen.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utstrÀckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begrÀnsas att olika faktorer. Det Àr framförallt i undervisningens initialsteg som elever vÀljer att inte agera trots att de Àr missnöjda med undervisningens innehÄll. NÀr innehÄllet i undervisningen inte fÄngar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande pÄ lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlÀrningsförmÄgan minskar. Detta fÄr som Äterverkan att mÄnga elever gÄr igenom skolan som passiva ÄskÄdare.

VÄrt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgÄrden anvÀndes av elever med hÀnsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville Àven försöka synliggöra vilka fenomen som lÄg till grund för hur eleverna anvÀnde skolgÄrden samt att fÄ förstÄelse för hur lÀrare och elever tÀnkte kring sin skolgÄrd. VÄr valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i Ärskurs 4-6 samt deras lÀrare. VÄrt resultat visade att mÄnga elever tyvÀrr inte Àr sÄ aktiva pÄ rasten som de skulle kunna vara. MÄnga elever var stillastÄende eller utförde aktiviteter som definieras som lÄgintensiva.

Detta examensarbete handlar om matematiksvÄrigheter som Àr vanligt bland elever i grundskolan idag. Arbetet beskriver olika definitioner av matematiksvÄrigheter, hur vanligt det Àr och möjliga orsaker till svÄrigheterna. Det finns ocksÄ en del som handlar om skillnader mellan pojkars och flickors matematiksvÄrigheter. Den största delen handlar dock om hur man som lÀrare kan underlÀtta för elever med matematiksvÄrigheter i skolan. I arbetet ingÄr en empirisk studie som bygger pÄ intervjuer med tvÄ lÀrare (en grundskollÀrare och en speciallÀrare) och tvÄ elever pÄ de olika stadierna samt observationer av elever.

Detta arbete inspirerades av Chions (1994) term det audiovisuella kontraktet samt NĂžrretranders (1993) forskning om medvetandes bandbredd. Problemsta?llningen fo?r detta arbete var: kan man utan uppmaning ho?ra ett ljud som betraktas som ett sva?ruppma?rksammat ljud i en ljudbild som besta?r av ljud som a?r la?ttare att ho?ra, med hja?lp av en bild. Testpersonerna fick lyssna pa? ett ljudklipp som bestod av fem ljud.

Denna uppsats behandlar tvÄ olika register, dvs. det svenska skriftsprÄket och chattsprÄket samt den medvetna kodvÀxlingen dÀremellan i en skolsituation. Syftet Àr att ta reda pÄ om elever i Ärskurs fem behÀrskar skolans skriftsprÄks- och chattsprÄksregister och förmÄr kodvÀxla mellan registren. För att nÄ vÄrt syfte gjordes en kvalitativ undersökning dÀr tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en ÄterberÀttande text om sitt bÀsta minne.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan anvÀnda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken instÀllning de har till fysikÀmnet i skolan. Vi har ocksÄ tittat pÄ om instÀllningen till fysik varierar mellan elever i Är 9, elever vid gymnasieskolans samhÀllsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde anvÀnda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att fÄ en bild av deras instÀllning till Àmnet. En majoritet av eleverna pÄ det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv instÀllning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i Är 9 och pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet hade dÀremot en negativ instÀllning.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger vid tvÄ skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att fÄ alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gÀller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrÄn dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först fÄ en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att fÄ en insyn i hur pedagogen ser pÄ inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av sÀrskilt stöd och övriga elever.

Syftet med studien Àr att visa pÄ de möjligheter och begrÀnsningar vad det gÀller inlÀrning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnds för att undersöka studiens syfte och frÄgestÀllningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lÀra in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bÀttre förutsÀttningar till detta Àn andra. De elever som lÀrde sig bÀst genom undervisningsformer sÄ som att lÀsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lÀra in.

Syftet var att undersöka vilka faktorer som frÀmst motiverar gymnasieelever i matematik samt att jÀmföra dessa faktorer mellan elever som valt teori- och yrkesinriktade studier. Undersökningen har utförts med hjÀlp av en enkÀt som delats ut pÄ en gymnasieskola i Norrbotten under maj 2007. I undersökningen har totalt 141 elever fÄtt vÀrdera betydelsen av ett antal pÄstÄenden rörande vad som motiverar dem i kÀrnÀmnet matematik. Resultatet av enkÀten visar att eleverna, oavsett studieinriktning, i hög grad Àr överens om vilka de frÀmsta motivationsfaktorerna Àr. Av resultatet framgÄr det ocksÄ att det finns en skillnad mellan studieinriktningarna vad avser programanpassad matematik och dess betydelse för motivationen..

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en inblick i hur nÄgra lÀrare i Ärskurs fyra och fem tÀnker och planerar för att inkludera alla elever och fÄ dem, Àven de med koncentrationssvÄrigheter, att klara av skolan och fÄ de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med nÄgra erfarna lÀrare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev dÀrför lite olika beroende pÄ vilken skola det var och pÄ den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar pÄ. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjÀlp och uppmuntran, goda förÀldrakontakter och goda relationer mellan lÀrare och elev var faktorer som togs upp.

Denna uppsats undersöker hur pedagoger tÀnker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhÄller vikten av att en skola för alla uppnÄs. Detta innebÀr att undervisningen skall utgÄ frÄn elevernas förutsÀttningar och att de skall fÄ sina behov tillgodosedda. För att fÄ en inblick i hur pedagoger tÀnker och handlar har vi intervjuat tre pedagoger och genomfört en enkÀtundersökning med trettio pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna upplever att individanpassning Àr en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda alla elever det stöd de Àr i behov av och att alla dÀrför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

Uppsatsen Àr en explorativ undersökning om elevers uppfattningar och upplevelser kring ett första möte med kamratbedömning i matematik. En översikt av tidigare forskning om kamratbedömning ges. Undersökningens metod bestod av tre delar. Elever fick först delta i en kamratbedömning och dÀrefter besvara en enkÀt med syftet att ta reda pÄ elevernas Äsikter och kÀnslor kring kamratbedömningen. NÄgra av eleverna intervjuades Àven för att fördjupa enkÀtsvaren.