Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklÀrarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och Àven vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrÄn matematiklÀrarnas erfarenheter, sÄ att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tÀnkande.De fem matematiklÀrarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklÀrarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansÄg matematiklÀrarna att dessa elever alltid klarar sig och Àgnade dÀrför inte sÄ mycket tid Ät dem. DÀremot var matematiklÀrarna överens om att begÄvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.

Denna uppsats behandlar hur elever upplever prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat pÄ sex diskurser av Inga Wernersson samt om det finns nÄgon skillnad mellan killar och tjejer men Àven om det finns nÄgon skillnad mellan elever pÄ estisk/ praktiska program och elever pÄ teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen Àr de sex diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen Àr en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen Àr genomförd bland 100 elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna pÄ de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet Àn killarna.

SprĂ„ket har en stor roll i matematikundervisningen. Det finns en omfattande forskning som visar att flersprĂ„kiga elever ofta har problem med att förstĂ„ undervisningens innehĂ„ll i matematik. De mĂ„ste med andra ord behĂ€rska sprĂ„ket för att klara av undervisningen i skolan. Även flertalet svenskfödda elever upplever svĂ„righeter nĂ€r de löser textbaserade uppgifter i matematik.Syftet med denna studie var att undersöka sprĂ„kets betydelse för problemlösning i matematik, samt att fĂ„ en uppfattning om det finns nĂ„gon skillnad mellan elever med en annan etnisk bakgrund Ă€n svensk och deras svenskfödda kamrater nĂ€r det gĂ€ller sprĂ„kets betydelse.Undersökningen genomfördes i tre klasser om sammanlagt 34 elever i Ă„rskurs sex vid en kommunal grundskola i en liten kommun i Sverige. TvĂ„ olika metoder har anvĂ€nts för att nĂ„ ett resultat, en diagnos i tvĂ„ versioner, en textversion och en symbolversion, vilken besvarades av totalt 34 elever samt en kvalitativ intervjuundersökning med sex utvalda elever.Studien visar utifrĂ„n resultatet som uppnĂ„tts att framgĂ„ng tydligt mĂ€rks hos flertalet elever nĂ€r det gĂ€ller textbaserade problemlösning i matematik.

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lÀrare..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad man som lÀrare kan lÀra sig om elever genom att observera dem nÀr de arbetar i grupp. VÄrt syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad elever kan lÀra av varandra nÀr de diskuterar tillsammans..

Vi intresserar oss för hur lÀrare och elever arbetar med lÀsning i dagens skola. Under vÄr studietid har vi noterat att lÀsning i skolan ofta bortprioriteras, dÄ övrig verksamhet stjÀl tid.VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera hur lÀrare arbetar med lÀsning i skolans tidiga Är. Vi vill Àven undersöka elevers erfarenhet av lÀsning i skolÄr 2 och 5. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur gÄr lÀrare tillvÀga för att lÀra elever lÀsa? Hur arbetar lÀrare med elever som inte har intresse för att lÀsa? Hur arbetar lÀrare för att skapa och bibehÄlla lÀsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med lÀsning i skolan? Hur förhÄller sig elever till lÀsning?Genom intervjuer med lÀrare och elever frÄn tvÄ klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det Àr roligt att lÀsa.

Denna uppsats har kommit till för att belysa hur laborativa metoder kan pÄverka taluppfattningen hos elever i Ärskurs sju till nio och hur det skulle gÄ att effektivisera undervisningen kring detta. I undersökningen har det gjorts tester pÄ elever i Ärskurs sju till nio med en utvald laboration kring taluppfattning. Eleverna har fÄtt svara pÄ enkÀter före och efter laborationerna som har försökt belysa bÄde elevernas kunskapsnivÄ och elevernas syn pÄ taluppfattning i stort. Utvalda elever har intervjuats om sina erfarenheter och lÀrare har intervjuats. Dessutom har parallellt undersöks ifall det kan finnas fog för att skilja pÄ undervisningen mellan flickor och pojkar samt hur undervisande lÀrare diagnostiserar elever i Ärskurs sju.

Syftet med min praktikresa till en skola pÄ Nya Zeeland var att observera deras undervisningssystem för lÀs- och skrivinlÀrning och dÄ framför allt specialmodellen Reading Recovery. UtifrÄn delar av deras metod skulle jag utforma ett förslag pÄ arbetsmodell, som kunde anvÀndas i den svenska skolan för att hjÀlpa lÀssvaga elever. Praktiktiden delades mellan klasserna 1-3 bestÄende av elever mellan 5 och 7 Är samt med dagliga lektioner i Reading Recovery. Jag gjorde intervjuer med bÄde elever, lÀrare och förÀldrar med erfarenhet av Reading Recovery. Under mina observationer har jag funnit att den nya zeelÀndska skolan har en vÀl utvecklad och fungerande metod för lÀs och skrivinlÀrning och utifrÄn detta har jag utarbetat ett förslag pÄ metoder som jag funnit anvÀndbara.

The histiocytic diseases are generally rare in dogs and not much is known about the disease. The disease complex that includes both a reactive form and a tumour form, is however common in certain breeds, among them the Bernese Mountain Dog. As the literature is very limited on the subject of histiocytic diseases, my aim with this thesis has been to gather current knowledge of these diseases. I have also attempted to estimate the frequency of the diseases among the Swedish Bernese Mountain Dogs and investigate if they appear to be more common among certain families..

Engelskan Àr ett dominerande vÀrldssprÄk och ett av tre kÀrnÀmnen i grundskolan dÀr betyget godkÀnt krÀvs för vidare studier. LÀrare för yngre elever mÄste vara beredda att ta ansvar för starten i engelska, men i lÀrarutbildningen antingen saknas obligatorisk engelskutbildning eller sÄ omfattar den nÄgra veckors studier. Detta arbete handlar om lÀrares och lÀrarstuderandes syn pÄ sin beredskap att undervisa yngre elever i engelska. Den baseras pÄ enkÀtfrÄgor till lÀrare och lÀrarstuderande och visar att fÄ lÀrarstuderande vÀljer engelska som specialisering. Vidare undersöks attitydskillnader till engelskundervisning i skolan mellan lÀrare och lÀrarstuderande, med respektive utan utbildning i engelska.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur de elever som studerar pÄ en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lÀrare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utlÀndsk hÀrkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad sÄ tycker jag att det Àr intressant att undersöka den hÀr frÄgestÀllningen för min fortsatta lÀrargÀrning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, dÀr 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara pÄ vissa förutbestÀmda frÄgor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid tvÄ tillfÀllen för att kunna sÀrskilja om eleverna var svenska eller med utlÀndsk hÀrkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom dÀr kan svaren fritt analyseras och förstÄs och dÀrigenom fÄ en helhetsbeskrivning och en mer djupgÄende kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade pÄ att för samtliga deltagande elever var lÀrandesituationen i klassrummet viktig, hur lÀraren genomför sina lektioner.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att fÄ ta del av pedagogers syn pÄ hur vi kan nÄ ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsÀrskolan. Och hur skolan kan bli bÀttre pÄ att möta alla elever i behov av sÀrskilt stöd.De senaste Ären har det skett en ökning till sÀrskolan men ÀndÄ har samhÀllet en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp sÀrskolan och deras arbetssÀtt och vilka elever som sÀrskolan Àr till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetÀnkande tas upp i ett eget kapitel och dÀr ges frÄgor som rör ett nÀrmande av de bÀgge skolformerna.

Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt fÄ en inblick i lÀrandesituationen för dessa elever utifrÄn pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lÀrande och har Àven lÀst forskningslitteratur angÄende elever i behov av sÀrskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever Àr ett positivt förhÄllande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmÄga.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen Àr skriven för att undersöka vad gymnasieelever anser om en eventuell bedömning av ordning och uppförande i den svenska skolan. Den huvudsakliga forskningsfrÄgan Àr: skiljer sig elevernas uppfattningar inom Àmnet beroende pÄ om de gÄr ett yrkesförberedande program eller ett studieförberedande program? Genom en enkÀtundersökning som totalt 127 elever frÄn 3 gymnasieskolor i GÀvleborgs lÀn fyllt i har jag fÄtt fram min empiri. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att elever frÄn yrkesförberedande program Àr mer för en bedömning av ordning och uppförande Àn elever frÄn studieförberedande program.     De har den gemensamma Äsikten att bedömningen skall ske som ett separat dokument.