Sök:

Sökresultat:

3126 Uppsatser om Jämförbara situationer - Sida 11 av 209

Förskolebarns gemensamma bildskapande. Om lek, samspel och kommunikation i bildskapande aktiviteter under fri lek i förskolan

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lÀrande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i tvÄ förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Att vÀlja rÀtt! - en studie utifrÄn chefrekryterarnas perspektiv

Studien syftar till att utreda chefrekryterarnas uppfattningar om vad som kÀnnetecknar en god chef. GÄr det att utlÀsa en generell bild av hur en god chef ska vara, har ledarrollen förÀndrats? Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod utifrÄn fyra personliga intervjuer och tre telefonintervjuer med chefsrekryterare. I studien tillÀmpar vi vetenskapliga samt spontana teorier. De innefattar egenskapsbaserad-, situation-, efterföljar samt de spontana ledarskapsteorierna.

AnvÀndandet av skratt vid interaktion hos en person med afasi

Personer med afasi fÄr sin sprÄkförmÄga nedsatt pÄ flera olika sÀtt vilket kan försvÄra för dem att delta i samtal. De kan dÄ anvÀnda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sÄdan strategi Àr skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi anvÀnder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgÄtt frÄn videofilmer dÀr en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer.

Trygghet och studiero - En uppsats om skolans disciplinÀra regler i nya skollagen och hur de ska tillÀmpas i praktiken

Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gÀlla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund sÄ jag som lÀrare vet vad som gÀller angÄende trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt fÄ en överblick över vad lagen sÀger i olika disciplinÀra situationer och hur jag som lÀrare ska agera och nÀr rektor ska agera. Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehÄll har jag Àven jÀmfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag anvÀnt mig av en rÀttsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnÄs krÀvs dock att de som arbetar inom skolan fÄr ordentlig kunskap om den nya lagens innehÄll. FörÀldrar och elever bör givetvis ocksÄ informeras.

Sover Francesco Totti i pyjamas? : En uppsats om Sportbladets arbete med interaktion

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

Att frÀmja livslÄng fysisk aktivitet : LÀrarens syn pÄ detta och pÄverkande faktorer i valet av ett fysiskt aktivt liv

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med examensarbetet var att undersöka tillkomsten av mÄlen i vÀrldsmÀsterskapen 1958-2010 frÄn semifinalerna och framÄt. MÄlen studerades utifrÄn olika definitioner av anfallsspel. Analyser genomfördes kring vilken anfallsmetod som var mest effektiv och resulterade i flest mÄl, hur mÄlproduktionen förÀndrades över tid samt varför det förhöll sig sÄ. Ett mÄl var att finna slutsatser som kan överföras i arbetet som fotbollstrÀnare. För att besvara detta anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Hur mÄnga mÄl sker efter respektive kategori individuella prestationer, inlÀggs-/inspelssituationer, kontringar, distansskott och ?övriga situationer??MetodDatainsamlingsmetoden för studien har varit kvantitativ observation av tillverkade mÄl i 71 matcher frÄn vÀrldsmÀsterskapen i fotboll 1958-2010.

Revisorns personliga moral : En kvalitativ studie om hur revisorns personliga moral pÄverkar dennes oberoende handlande vid arbetet som bÄde granskare och rÄdgivare

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

?Det Àr fint men svÄrt? : En kvalitativ studie av undersköterskors upplevelser av att vÄrda i livetsslutskede och boendes bortgÄng samt behov av stödMaja

Bakgrund: Det Àr vanligt att undersköterskor pÄ Àldreboende upplever pÄfrestande kÀnslor i samband med vÄrd av boende i livets slutskede och vid bortgÄng. Det har visat sig att stöd till undersköterskor vid pÄfrestande situationer Àr viktigt, dock Àr det ofta underprioriterat inom Àldreomsorg. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka upplevelser undersköterskor, som arbetar pÄ ett Àldreboende, har av att vÄrda boende i livets slutskede och nÀr de boende gÄr bort samt hur de hanterar detta personligen och inom organisationen. Metod: Sex individuella och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr genomfördes med undersköterskor pÄ ett Àldreboende i en stor kommun i Sverige. Resultat:Undersköterskorna upplever pÄfrestande kÀnslor i samband med vÄrd av boende i livets slutskede och bortgÄng samtidigt som de upplever att det Àr fint att fÄ vara med den boende i livets sista stund.

Hur stress pÄverkar elevers lÀrande ? och vad vi som pedagoger kan göra för att förebygga stressen

Stress Àr ett Àmne som Àr aktuellt. Vi har valt belysa Àmnet ur elevernas och pedagogernas synvinkel. Vi vill undersöka hur stress pÄverkar elevernas lÀrande i skolan och hur vi som pedagoger kan förebygga detta. Uppsatsen innehÄller fakta om tidigare forskning, bidragande orsaker och förebyggande arbete. Metoden vi har anvÀnt oss av i litteraturdelen Àr facklitteratur och forskning inom omrÄdet.

Upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehÄllande vÄrd

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens sjÀlvbestÀmmanderÀtt och alltid strÀva efter att göra nytta. Vid vÄrd i livets slutskede kan etiskt svÄra situationer uppstÄ nÀr livsuppehÄllande vÄrd ska begrÀnsas eller avstÄs ifrÄn. MÄnga parter Àr inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvÄra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehÄllande vÄrd vid livets slutskede. Metod: Metoden som anvÀndes till denna studie var innehÄllsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004).

Den nya revisorslagen och revisorns oberoende

Sammanfattning Uppsatsens titel: Den nya revisorslagen och revisorns oberoende Seminariedatum: 2002-06-07 Kurs: FEK 591, Magisteruppsats redovisning 10 poÀng Författare: Martin Bergqvist, Daniel Dolenec Handledare: Michael Thorstensson Krister Moberg Nyckelord: Revisorslagen, analysmodellen, RevisorsnÀmndens praxis, rev-isorns oberoende, Revisionsbolagsutredningen Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utvÀrdera om den nya revisorslagen medför en förÀndring i oberoendefrÄgor som har behandlats i praxis, samt att undersöka hur revisorerna genom att tillÀmpa analysmodellen skulle agera i dessa frÄgor. Metod: Det har genomförts en rÀttsdogmatisk studie som ligger till grund för utvÀrderingen. Den har bestÄtt av en jÀmförelse mellan den gamla och nya revisorslagen, samt en granskning av praxis i oberoendefrÄgor. Vidare har en fallstudie genomförts, dÀr revisorer har fÄtt tillÀmpa analysmodellen pÄ ett antal typfall som Àr kopplade till revisorns oberoende. Slutsatser: VÄra slutsatser Àr att den nya revisorslagen medför att revisorn nu under vissa förutsÀttningar kan Äta sig eller behÄlla ett uppdrag i följande situationer: Ett revisionsuppdrag dÀr revisionsklienten ingÄr i ett avtalsförhÄllande med revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr det föreligger intressegemenskap mellan uppdragsgivaren och revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr revisorn tillhandahÄller revisionsklienten med konsulttjÀnster av revisionell karaktÀr.

Sveriges alkoholparadox : En socialsemiotisk analys av Systembolaget och Iq:s kampanjfilmer

Denna studie baseras pÄ den sociala semiotiken och idéen om att kunskap om sociala sammanhang och lÀmpliga sociala beteenden kan förstÄs som sociala genrer. Förmedlandet av den kunskapen ges genom olika texter dÀr sociala situationer, individer och beteenden representeras. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka sociala situationer och beteenden som gestaltas i Systembolaget och Iq:s filmer. Studien Àmnar dÀrmed att undersöka vilka outtalade diskurser och myter som bolagen förmedlar. Det valda materialet i studien baseras delvis pÄ bolagets unika roll i och med Sveriges alkoholmonopol, men ocksÄ av anledning att studien Àmnar undersöka betydelsen av filmernas avsÀndare.

Golden Goals : En kvantitativ observationstudie avseende mÄl i VÀrldsmÀsterskapen i herrfotboll 1958-2010

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med examensarbetet var att undersöka tillkomsten av mÄlen i vÀrldsmÀsterskapen 1958-2010 frÄn semifinalerna och framÄt. MÄlen studerades utifrÄn olika definitioner av anfallsspel. Analyser genomfördes kring vilken anfallsmetod som var mest effektiv och resulterade i flest mÄl, hur mÄlproduktionen förÀndrades över tid samt varför det förhöll sig sÄ. Ett mÄl var att finna slutsatser som kan överföras i arbetet som fotbollstrÀnare. För att besvara detta anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Hur mÄnga mÄl sker efter respektive kategori individuella prestationer, inlÀggs-/inspelssituationer, kontringar, distansskott och ?övriga situationer??MetodDatainsamlingsmetoden för studien har varit kvantitativ observation av tillverkade mÄl i 71 matcher frÄn vÀrldsmÀsterskapen i fotboll 1958-2010.

Subjektiv risk i trafiken - skillnad mellan kvinnor och mÀn

Vi gör dagligen bedömningar av risker i situationer av alla de slag. Trafiken Àr en av de situationer dÀr riskbedömningar Àr sÀrskilt viktiga och hur korrekt bedömningen blir beror pÄ hur vi upplever riskerna, vilket i hög grad varierar frÄn person till person. Hypotesen i detta examensarbete Àr: Kvinnliga bilister upplever större subjektiv risk i trafiken Àn manliga bilister. Undersökningen av hypotesens giltighet utfördes med hjÀlp av intervjuer av 20 mÀn och kvinnor. FrÄgorna syftade till att ta reda pÄ deltagarnas subjektiva upplevelser av trafikrisker.

FörskollÀrarens Ledarroll : "Om nÄgon inte vill blir det svÄrt"

Denna studie har syftat till att undersöka om förskollÀrare upplever sin ledarroll förÀndrad utifrÄn det utökade ledaransvaret som en ny reviderad lÀroplan för förskolan betonar. De centrala frÄgestÀllningarna i min undersökning har varit: Vad kÀnnetecknar erfarna förskollÀrares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollÀrare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollÀrare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollÀrarna i studien hur det uppstÄr en osÀkerhet hos dem, till exempel nÀr det gÀller att hantera egen stress, behÄlla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot mÄlen.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->