Sök:

Sökresultat:

1055 Uppsatser om Jämbördiga parter - Sida 58 av 71

StyrgruppssammansÀttning i nÀtverk och dess roll för övervakning: en kvantitativ applikation av agentteorin

I dagens förĂ€nderliga omgivning har det blivit allt vanligare för smĂ„ och medelstora företag att samverka i nĂ€tverk (SME nĂ€tverk) för att möta kundernas mer komplexa och specifika krav. SME nĂ€tverk Ă€r en frivillig, avsiktlig sammanslutning av relativt homogena, smĂ„ och medelstora företag som arbetar tillsammans under ledning av en styrgrupp, för att nĂ„ affĂ€rsspecifika mĂ„l. Oavsett storlek eller antal medlemsföretag i ett SME nĂ€tverk Ă€r det nödvĂ€ndigt med struktur och styrning. Det Ă€r viktigt för nĂ€tverkets utveckling att tillsĂ€tta en styrgrupp, vars frĂ€msta uppgift Ă€r att övervaka medlemsföretagen sĂ„ att de resurser som nĂ€tverket tilldelats genererar önskade och utlovade prestationer. Övervakning har i studier visat sig vara absolut nödvĂ€ndigt för att motverka medlemsföretagens naturliga instinkt att konkurrera med varandra.

En litteraturstudie för fördjupad förstÄelse till legala aborter

Varje Är genomförs mellan 19-20 miljoner aborter vÀrlden över. Abort kan skapa ett lidande hos bÄde mÀn och kvinnor. MÄnga tidigare studier har visat att det finns flera olika orsaker till att kvinnor vÀljer bort sin graviditet. Syftet med litteraturstudien var att söka fördjupad förstÄelse för orsaker till legal abort. Metoden var en litteraturstudie med inkluderade artiklar som har kvalitetsgranskats utifrÄn modifierade granskningsmallar.

FörvÀntningar pÄ revisorer : UtifrÄn ett intressent perspektiv!

SAMMANFATTNINGEfter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som pÄverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift Àr att granska ett företags Ärsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det frÀmsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anstÀllda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förvÀntningsgap uppstÄr dÄ ett företags intressenter inte har tillrÀckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begrÀnsningar och uppgifter.Eftersom det Àr sedan lÀnge forskat att det finns ett förvÀntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter Àr, vill vi vidare studera det utifrÄn allmÀnheten och de övriga anvÀndarnas perspektiv.

Maskinstyrningssystem och hantering av digitala terrÀngmodeller

Denna rapport har i huvudsak inriktat sig pÄ tvÄ olika omrÄden. Dels vad maskinstyrning Àr och hur det fungerar samt vilka system som normalt anvÀnds pÄ ett anlÀggningsprojekt. Dels om hanteringen av terrÀngmodeller kan förÀndras i en generalentreprenad och eventuellt bli en del av bygghandlingen. Syftet med en förÀndrad hantering Àr att minska entreprenörens arbetsinsats med terrÀngmodeller och dÀrmed minska den totala projektkostnaden. En terrÀngmodell Àr en digital tredimensionell volymmodell av verkligheten skapad i ett dataprogram, och nödvÀndig nÀr tredimensionell maskinstyrning ska anvÀndas.FrÄgestÀllningarna och undersökningsarbetet i detta examensarbete har inriktat sig pÄ entreprenadformen generalentreprenad, samt maskintyperna grÀvmaskin, bandschaktare och vÀghyvel.Arbetet med att undersöka vilka system som finns pÄ marknaden och hur de fungerar har genomförts genom kontakter med leverantörer av maskinstyrningssystem.

VolontÀrturism : -En studie om volontÀrers engagemang i Kenya

Denna uppsats uppmÀrksammar fenomenet volontÀrturism som anses vara mer utav en vÀlgörande form av resa, dÀr volontÀrer anmÀler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i vÀrlden, en turismform som Àr ömsesidigt fördelaktig för bÄda parter. VolontÀrer reser sjÀlva eller med en organisation till olika lÀnder för att erbjuda sin tid och hjÀlp i olika projekt, bland annat för att fÄ erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie Àr att begreppsliggöra vad volontÀrturism Àr och dess innebörd, samt undersöka hur en volontÀrturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi Àven volontÀrturisternas förvÀntningar kontra den faktiska upplevelsen pÄ deras resa till vÀrdnationen.  För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört intervjuer med Ätta volontÀrer, varav tvÄ skedde pÄ plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med tvÄ olika volontÀrorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.

MÄngfaldsfrÄgor inom Àldreomsorgen - en kvalitativ studie om kulturkrockar mellan personal och organisation

Mitt syfte Àr att undersöka och förstÄ hur man hanterar kulturell och etnisk mÄngfald inom den kommunala Àldreomsorgen som organisation. Speciellt de problem som eventuellt kan uppstÄ nÀr mÀnniskor pÄ grund av sin kultur eller sin religion har referensramar som gÄr stick i stÀv med organisationens riktlinjer. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur hanteras mÄngfaldsfrÄgor i organisationen? Vilka erfarenheter har man av konflikter som uppstÄtt mellan organisationens riktlinjer och en personal eller arbetssökande som pÄ grund av sin kultur eller religion haft andra referensramar samt hur har man hanterat dem nÀr de uppstÄtt?Metoden Àr kvalitativ intervjumetod. Jag har intervjuat fyra enhetschefer och tvÄ chefer högre upp i organisationshierarkin för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ mÄngfaldsfrÄgor och deras erfarenheter av krockar mellan personal/arbetssökandes referensramar och organisationens riktlinjer.

Femininitetens grÀnsvarelser : Konsekvenser av normbrytande genuspraktik för protagonisterna i Sara Stridsbergs Medealand, Dissekering av ett snöfall och Valerie Solanas ska bli president i Amerika

Denna uppsats uppmÀrksammar fenomenet volontÀrturism som anses vara mer utav en vÀlgörande form av resa, dÀr volontÀrer anmÀler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i vÀrlden, en turismform som Àr ömsesidigt fördelaktig för bÄda parter. VolontÀrer reser sjÀlva eller med en organisation till olika lÀnder för att erbjuda sin tid och hjÀlp i olika projekt, bland annat för att fÄ erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie Àr att begreppsliggöra vad volontÀrturism Àr och dess innebörd, samt undersöka hur en volontÀrturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi Àven volontÀrturisternas förvÀntningar kontra den faktiska upplevelsen pÄ deras resa till vÀrdnationen.  För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört intervjuer med Ätta volontÀrer, varav tvÄ skedde pÄ plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med tvÄ olika volontÀrorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.

ProjektbestÀllares syn pÄ relationen med projektledaren : Ett utvecklande av projektdirektivet som en relation

Syftet med studien var att undersöka projektbestÀllares syn pÄ relationen med projektledare.Detta skulle förhoppningsvis skapa en större förstÄelse för projektbestÀllarens roll i relationenmed projektledaren. Studien utfördes med Wisén och Linbloms (1993) indelning avprojektdirektivet i tvÄ dimensioner, kontrakt samt process, som utgÄngspunkt. Dessa tvÄdimensioner var utgÄngspunkter för studien dÀr kontraktet sÄgs som det formella dokumentetsom upprÀttas i inledningen av ett projekt och processen som den öppna och Àrliga dialog sombör finnas mellan projektbestÀllaren och projektledaren. Den öppna och Àrliga dialogen deladestudien in i begreppen kommunikation och förtroende och studien fokuserade dÀrmed pÄ trehuvudaspekter av relationen mellan projektbestÀllare och projektledare: Det formella kontraktet,kommunikation samt förtroende. Efter att ha gjort denna indelning valde studien att benÀmnaWisén och Lindbloms term projektdirektiv som projektrelation, detta dÄ begreppetprojektrelation syftar till en utförligare beskrivning av Àmnet.

Frusen Kreditmarknad : En studie i hur börsnoterade bolag finansierar sin verksamhet

Dagens finanskris Àr nÄgot som berör alla parter i ett företag pÄ nÄgot sÀtt oavsett vilken nÀringsgren företaget Àr verksamt i. Den rÄdande ekonomiska situationen vÀckte ett intresse hos oss och vi stÀllde oss frÄgande till om företagen Àr sÄ drabbade som media framstÀller dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering:Hur har finanskrisen pÄverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begrÀnsa riskerna?Studiens syfte Àr att förklara hur finanskrisen inverkat pÄ ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjÀlp av personliga intervjuer som ska visa pÄ hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen.

Kryogen uppgradering av biogas med kyla frÄn vÀrmedriven absorptionskylmaskin

Detta Àr ett examensarbete som genomförts hos Göteborg Energi AB och syftar till att utreda omkryogen uppgradering av biogas med fördel kan ske genom att producera nödvÀndig kyla medvÀrmedriven absorptionskylmaskin. Göteborg Energi Àr en av tre parter som tillsammans ska bygga enbiogasanlÀggning i Lidköping som ska vara i drift 2010. AnlÀggningen ska producera 30 GWhflytande biogas per Är.Arbetet utreder om det Àr fördelaktigt ur ekonomiskt, energimÀssigt och miljömÀssigt perspektiv attuppgradera biogas med kryogen teknik med vÀrmeproducerad kyla. En jÀmförelse görs först medkryogen teknik dÀr kylan Àr producerad med el och sen med andra uppgraderingstekniker. Som stödhar tvÄ olika processimuleringsprogram anvÀnds, Hysys och DESIGN II.Resultatet visar att energianvÀndningen ökar dÄ vÀrmedriven kyla anvÀnds i jÀmförelse med kylaproducerad med el.

Religionsutövning i svenskt arbetsliv

Denna uppsats behandlar Ă€mnet religionsutövning i svenskt arbetsliv. Ämnet avhandlas dels utifrĂ„n perspektivet religionsfrihet som mĂ€nsklig rĂ€ttighet, dels frĂ„n perspektivet skydd och aktiva Ă„tgĂ€rder mot diskriminering med religion som grund. Syftet Ă€r att göra en utredning i Ă€mnet samt belysa frĂ„gan. Religionsfriheten stadgas i artikel 9 i Europakonventionen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och grundlĂ€ggande friheterna. Praxis rörande religionsutövning frĂ„n Europadomstolen visar att religionsfriheten inte Ă€r absolut.

Hur pÄverkas vÀgsamfÀlligheter vid Àndrade förhÄllanden? : en jÀmförelse av enskilda vÀgar i Sverige och Finland

Enskilda vÀgar förvaltas av annan Àn stat eller kommun, oftast utgör vÀgen en gemensamhetsanlÀggning dÀr en samfÀllighetsförening har ansvaret. Enligt tidigare lagstiftning grundades vÀgsamfÀlligheter, dessa Àr idag likstÀllda med samfÀllighetsföreningarna men mÄnga vÀgsamfÀlligheter anvÀnder fortfarande gamla andelstal. I vissa fall Àr dessa högst oskÀliga, vilket lett till att vÀgsamfÀlligheten beslutat om nya andelstal utan LantmÀteriets medverkan. Detta kan leda till att uppgifter inte förs in i fastighetsregistret. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva och analysera det svenska systemet rörande enskilda vÀgar och vÀgsamfÀlligheter ur ett internationellt perspektiv samt att undersöka vad medlemmar i dessa föreningar har för Äsikter om bÄde nuvarande och en eventuell förÀndring.

HÄllbarhetsarbete: Hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hÄllbarhet

SamhÀllet har under de senaste decennierna börjat stÀlla mer krav pÄ att företag ska implementera hÄllbarhetsarbete i sin dagliga verksamhet. Det finns dock företag som vÀljer att bortse frÄn dessa förvÀntningar dÄ de anser att hÄllbarhetsarbete har en negativ inverkan pÄ lönsamheten i form av ökade kostnader, till exempel genom omstruktureringar och utbildningar. De företag som inte har valt att arbeta hÄllbart Àr de företag som inte har en lÄngsiktig syn pÄ hÄllbarhetsarbete och inte heller kunskap om de fördelar som det kan leda till, bÄde för företaget i sig, miljön och samhÀllet i stort. En undersökning har visat att flera börsnoterade bolag i Sverige fortfarande har mycket att arbeta med inom hÄllbarhetsomrÄdet. DÀremot ökar medvetenheten kring att företag kan medverka till en mer hÄllbar utveckling.Den forskningsfrÄga som dÄ blir aktuell Àr hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hÄllbarhet med fokus pÄ miljöansvar.

FordringsÀgare vid konkurs : Revisionens betydelse i vÀrderingen av ett litet bolags betalningsförmÄga

Stora företagsbedrÀgerier och skandaler sÄsom Kreuger, Enron och Worldcom dÀr fordringsÀgare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter pÄtryckningar frÄn EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. FordringsÀgare i form av bland annat kreditgivare och investerare Àr parter som kan drabbas vid en konkurs och har dÀrför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information frÄn revisorer bidrar kreditbetyg till en bÀttre bild av kreditrisker som fordringsÀgare utsÀtter sig för. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för revisionens betydelse i vÀrderingen av ett litet företags betalningsförmÄga nÀr det sedan 2010 inte lÀngre Àr ett lagstadgat krav att ha revisor.

FrÄn loj till lojal : En fallstudie avseende företag inom telekombranschen & deras förmÄga till vÀrdeskapande processer.

Denna uppsats handlar om att finna de faktorer som Àr viktiga för att företag inom telekommunikationsbranschen skall kunna behÄlla sina kunder dÄ kÀrnprodukten inte lÀngre rÀcker till som konkurrensmedel.Orsaker som ligger till grund för dagens situation Àr juridiska förÀndringar, globala förutsÀttningar samt den tekniska utvecklingen. Mot bakgrund av detta har det blivit nödvÀndigt att skapa vÀrden som strÀcker sig utöver kÀrnprodukten och dÀrigenom tillgodoser befintliga kunders behov. De aktörer som inte klarar av detta menar vi kommer att tappa marknadsandelar och tids nog försvinna frÄn marknaden.De fenomen som vi valt att peka pÄ i uppsatsen Àr konkurrens, globalisering samt vikten av att skapa vÀrden. För att belysa dessa har följande teorier valts; VÀrdekedja/ VÀrdestjÀrna, MÄlstyrning/ Processtyrning, VÀrdeskapande genom induktion, Involvement Theory, AffÀrsidé samt Service Management (TjÀnstevision/ TjÀnstekoncept). Ur dessa teorier har sedan följande syntes mynnat ut;Företaget bör:? genom interaktion med kunden upptÀcka vad denne önskar sig av produkten/tjÀnsten och vad som fÄr honom/henne involverad.? utforma kunderbjudandet efter de kriterier som framkommit genom interaktion, samt i enighet med företagets struktur? implementera den information som skapat företagets struktur, detta för att kundens önskemÄl skall formas till konkreta erbjudanden.Empirin Àr hÀmtad genom bÄde kvalitativ och kvantitativ datainsamling.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->