Sökresultat:
1055 Uppsatser om Jämbördiga parter - Sida 29 av 71
Unga sjunga med de gamla
Dagens modebutiker Àr utsatta för hÄrd konkurrens. För de butiker som anvÀnder sig av personlig service som ett konkurrensmedel sÄ ligger fokus pÄ personalens egenskaper och kunskaper. Det allt hÄrdare klimatet inom klÀdbranschen bidrar till att det kan vara svÄrt för butikscheferna att hinna med att utbilda sin personal i den omfattning de önskar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida det finns ett behov av ett hjÀlpmedel för att effektivisera utbildningen av personalen. För att ta reda pÄ detta sÄ genomförs observationer, intervjuer och enkÀter med de tre parter som har nÄgot att vinna pÄ hjÀlpmedlet: butikschef, personal och i slutledet kunder.
FuktsÀkringsarbete i ett byggprojekt : ? En undersökning om hur byggprocessens aktörer arbetar för att uppnÄ samhÀllskraven
Lagen sÀger att man inte fÄr uppföra byggnader sÄ att det riskerar mÀnniskors hÀlsa. Trots detta uppförs byggnader sÄ att ohÀlsa uppstÄr för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsÀkring. Syftet Àr att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsÀkra byggnaderna. MÄlet Àr att lyfta fram var i processen det finns risker nÀr det gÀller fuktsÀkring, och Àven ge förslag till förbÀttringar av arbetet med fuktsÀkringen.
Hur skapas skoltrivsel? : - Samtal med elever och lÀrare
Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande Älder. Vi anser att det Àr ett relevant Àmne som berör mÄnga mÀnniskor, inte minst elever och lÀrare. BÄda parter mÄste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara nÄgot positivt, dÀr alla trivs och mÄr bra. DÀrför var vÄrt syfte med studien att undersöka vad elever och lÀrare anser om skoltrivsel.Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i Ärskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lÀrare.Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas Älder. AlltsÄ handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress pÄverkar dem.
Fackliga stridsÄtgÀrder : Proportionalitetsprincipens pÄverkan pÄ svenska stridsÄtgÀrder
I Sverige har rÀtten att vidta stridsÄtgÀrder funnits under lÄng tid. Arbetsgivar- och arbetstagarparterna har kunnat ta till alla lagliga medel för att uppnÄ sitt syfte sÄ lÀnge kraven för rÀttigheten Àr uppfylld. Uppsatsen utreder frÄgan huruvida det nu skett en förÀndring av stridsrÀtten nÀr det kommer till proportionen pÄ den samma. Inom EU:s unionsrÀtt tillÀmpas ofta den sÄ kallade proportionalitetsprincipen vilken ocksÄ tillÀmpas pÄ andra omrÄden i den svenska rÀtten. NÀr det gÀller omrÄdet arbetsrÀtt och speciellt förhÄllandet mellan parterna pÄ arbetsmarknaden har principen inte kommit att slÄ igenom dÀr istÀllet den ?svenska modellen? lÀnge tillÀmpats.
Skolpersonalens upplevelse av implementeringen av den tobaksförebyggande metoden- Tobaksfri duo
Bakgrund: Rökning Àr en av de största riskerna för att utveckla ohÀlsa. För att skolorna ska kunna vara delaktiga i det tobaksförebyggande arbetet behövs vÀl beprövade metoder. Tobaksfri duo Àr en evidensbaserad metod för ett tobaksförebyggande arbete riktat mot skolungdomar. Hösten 2010 implementerades den pÄ tre skolor i Uppland.Syfte: Syftet med denna studie var att utvÀrdera skolpersonalens upplevelse av implementeringen av den tobaksförebyggande metoden tobaksfri duo. Metod: Studien har en deskriptiv och explorativ design med fokusgrupper frÄn tvÄ skolor med totalt sju deltagare.Resultat: Vid analys framkom tre kategorier: Tobaksfri duo - en signerad överenskommelse med delat ansvar, Betydelsefulla verktyg för att nÄ framgÄng i metoden, Ett tydligt och positivt engagemang kan göra skillnad i implementeringen. Skolpersonalen var positiva till den mÄngfacetterade metoden.
Maskinstyrning: skapandet av en anlÀggningsmodell och dess inverkan pÄ byggprocessen
Utvecklingen inom byggbranschen har traditionellt sett varit lÄngsam. Dock har pressen pÄ byggföretagen att bygga effektivare och billigare ökat de senaste Ären. Studier har pÄvisat att mycket av arbetet i produktionen inte Àr vÀrdeskapande utan bestÄr istÀllet av att rÀtta till tidigare fel. Ett led i utvecklingen mot att effektivisera byggandet Àr modellbaserad projektering. Genom att konstruera en anlÀggning i en 3D-datormodell kan fler byggfel och andra oklarheter upptÀckas redan i projekteringsstadiet.
Fondförvaltningens inverkan pÄ avkastningen - en studie av tillvÀxtfonder i BRIC-lÀnderna
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att belysa vilken betydelse kontraktsformulering och val av kontraktstyp har för ett outsourcinginitiativs framgÄng utifrÄn ett kundperspektiv.Teori: Studiens teoretiska referenser bestÄr av agentteorin, transaktionskostnadsteorin, teorin om ofullstÀndiga kontrakt samt en omfattande litteraturgenomgÄng om kontrakt. Agentteorin behandlar hur det mest effektiva kontraktet bör utformas mellan tvÄ parter. I transaktionskostnadsteorin diskuteras de omstÀndigheter och kostnader som uppstÄr dÄ en aktivitet avslutas hos en part och pÄbörjas hos en annan. Teorin om ofullstÀndiga kontrakt förklarar svÄrigheten med att kontraktsmÀssigt behandla framtida oförutsÀgbara hÀndelser, och genom litteraturgenomgÄngen framkom fem kontraktstyper samt fem faktorer vilka ansÄgs ha en avgörande betydelse för kontraktsformulering.Metod: En surveyundersökning i form av ett webbformulÀr utfördes. Urvalet bestod av de 125 företag som ingÄr i börslistan small cap.
Patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd
MÀnniskor har genom tiderna tagit hand om sina slÀktingar, vid sjukdom och i
livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vÄrd. För att den
palliativa vÄrden ska bli sÄ bra som möjligt för patienten krÀvs det att
sjuksköterskan har ett professionellt förhÄllningssÀtt, detta innebÀr att
hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med
studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av
palliativ vÄrd. Den valda metoden var en litteraturstudie dÀr Ätta artiklar med
kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna
upplevde att en optimal palliativ vÄrd var en vÄrd dÀr nÄgon tog sig tid att
lyssna och vara hos patienten.
PopulÀrkulturens pÄverkan : Mediebilden av terapi och dess betydelse
Denna studie har som ansats att diskutera vad populÀrkulturen har för pÄverkan. Detta görs genom att anta ett mindre perspektiv och ta upp hur populÀrkulturella tv-serier om terapi kan pÄverka och har pÄverkat de bilder som finns av terapi och terapeuter. Genom att tillÀmpa en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter och psykologer genomförts. Detta ger ytterligare ett nytt perspektiv dÄ det Àr de som omfattas av mediebilden som ges möjlighet att diskutera den. FrÄgorna som tagits upp Àr huruvida de populÀrkulturella skildringarna Àr att betrakta som representativa och vad det kan ha för betydelse.
Sjuksköterskor Àr frÄn Venus, lÀkare Àr frÄn Mars - En litteraturstudie om kommunikation mellan sjuksköterskor och lÀkare
Kommunikation Àr en stor del av sjukvÄrden och det utvÀxlas varje dag tusentals
budskap. Detta medför stora risker för sÀkerheten och vikten av att
sjuksköterskan och lÀkaren har en bra kommunikation Àr tydlig. Att reflektera
över sin egen del i kommunikationen och se till att rÀtt information överförs
pÄ ett bra och effektivt sÀtt Àr en del i sjuksköterskans profession.
Syftet med studien var att belysa faktorer som underlÀttar och försvÄrar
kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare.
Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av Ätta
vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehÄllsanalys.
Resultatet visade uppskattning och ett tillmötesgÄende med den andra
professionen, att kunna lyssna, jobba i ett likvÀrdigt team, ha en kunskap om
den andres profession, kÀnna tillit och att fÄ vara en del i besluten kring
patientvÄrden var underlÀttande faktorer för att fÄ en fungerande
kommunikation. NÀr sjuksköterskan uteslöts ut beslutsfattandet, nÀr man inte
hade kunskap om den andres profession, olika hÀrkomst och bakgrund och nÀr man
enbart kommunicerade via datorn försvÄrades kommunikationen. Resultatet visar
pÄ att bÄda parter i relationen bör fÄ lika stor plats och deras kunskaper bör
vara lika mycket vÀrda för att en bra kommunikation ska uppstÄ.
Sportbranschen vs. marknaden : Positionering och dess tvÄ skilda uppfattningar
Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.
Beskattning av carried interest : En analys av Nordic Capital-fallet
Det har pÄ senare tid uppstÄtt en diskussion angÄende det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gÀller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat pÄ vilket inkomstslag carried interest Àr hÀnförligt till samt vem som Àr skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest Àr en prestationsbaserad ersÀttning och dÀrför ska beskattas som en tjÀnsteinkomst.
En studie om kommunikation mellan barn och pedagoger pÄ en förskola.
Detta examensarbete handlar om hur kommunikationen pÄ en Reggio Emiliainspirerad förskola kan se ut i den dagliga verksamheten. Vi har tagit inspiration utifrÄn Vygotskijs teorier om att barns sprÄkutveckling sker genom interaktioner med andra. Vi synliggör dÀrför ocksÄ vad det Àr som pÄverkar kommunikationen sÄsom samspelet och bemötandet. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur pedagogerna interagerar med barnen i sprÄkliga situationer som sker dagligen pÄ förskolan. Vi vill ocksÄ undersöka barnens kommunikation med varandra i olika leksituationer pÄ den hÀr specifika förskolan.
En kommunal korttidspool i mellansverige : - en utvÀrdering ur tre perspektiv, Är 2002
Arbetets syfte Ă€r att utvĂ€rdera en korttidspools organisation och verksamhet, utifrĂ„n tre olika intressenters perspektiv, nĂ€mligen de anstĂ€llda, arbetsgivaren samt den fackliga organisationen, SKAF. UtvĂ€rderingen sker frĂ„n tre olika tidsaspekter; starten, nuet och framtiden. Undersökning har avgrĂ€nsats till att studera; en korttidspool i en mellansvensk kommun, de anstĂ€llda i korttidspoolen, dess berörda arbetsgivarrepresentanter och den fackliga organisationen. Detta medför att de anstĂ€llda ute pĂ„ de arbetsplatser som anvĂ€nder sig av poolen, berörda politiker uteslutits i undersökningen. Ăven de vĂ„rdtagare som nyttjar korttidspoolen har utelĂ€mnats dĂ„ denna utvĂ€rdering inte syftar till att mĂ€ta vĂ„rdkvaliteten.
Unionsstaternas rÀttigheter till den nationella processuella autonomin (artikel 6 EU) kontra Unionsmedborgarens rÀttigheter till den fria rörligheten inom EU (artikel 39 EG)
Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhĂ„llandet nĂ€r tvĂ„ parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagĂ€ndringar. Uppsatsen delar in kritiken i omrĂ„dena: Barnets talan, Gemensam vĂ„rdnad och bestĂ€mmanderĂ€tt, FaststĂ€llande av vĂ„rdnaden om barnet, UmgĂ€ngesrĂ€tt och umgĂ€ngessabotage, Ekonomi, VerkstĂ€llighet och Ăvriga Ă€mnen, som redovisas var för sig. Dessa omrĂ„den tar sikte pĂ„ nĂ„got enskilt problem. TvĂ„ större lösningsförslag Ă€r av mer genomgripande karaktĂ€r: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istĂ€llet för FörĂ€ldrabalken. Dessa redovisas ocksĂ„ var för sig.