Sökresultat:
896 Uppsatser om It-investeringar - Sida 59 av 60
Starköl i butik? : En studie av monopolets avreglering
I och med Sveriges inträde i EU har den svenska staten haft allt svårare att motivera alkoholmonopolet som utövas via Systembolaget, då det anses vara ett hinder mot den fria rörligheten av varor och tjänster som ska råda inom EU. Argumentet om att Systembolagets existens berättigas för att skydda den svenska folkhälsan väger inte tungt när man samtidigt kan påvisa att alkohol strömmar in i landet via gränshandeln. I och med detta har monopolet på försäljning av alkohol ifrågasatts. I andra europeiska länder säljs starköl i butik och även i Sverige har dagligvaruhandeln uttryckt sitt intresse om att få tillhandahålla alkoholhaltiga produkter i sitt sortiment. Dagligvaruhandeln står beredd och kommer troligen att bli en av de stora aktörerna på den nya marknaden.
Affärssystembranschen - En studie av branschens förutsättningar
Sammanfattning Titel: Affärssystembranschen - En studie av branschens förutsättningar Författare: Peter Colliander, Jacob Lundblad, Sophie Monsén Handledare: Hans Knutsson Problem: Affärssystembranschen genomgår idag en omvälvande fas då nya aktörer kommer in på marknaden samtidigt som den tekniska utvecklingen går allt fortare och befintliga aktörer ändrar strategier. Konjunkturläget bidrar till pressen på befintliga aktörer och det har debatterats mycket i affärspress huruvida vissa aktörer kommer att slås ut eller ej. Marknadsläget tvingar således branschens aktörer att anpassa sig och eventuellt omvärdera befintliga affärsmodeller. Vi har därför ställt oss följande frågor: Under vilka omständigheter verkar världens helintegrerade affärssystemleverantörer idag och hur kan deras affärsmodeller utvecklas? Hur bör Intentia, IBS och IFS utforma sina affärsmodeller för att förbli konkurrenskraftiga? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva affärssystembranschens skiftande förutsättningar samt ge en bild av hur en affärssystemleverantör kan utforma sin affärsmodell för att förbli konkurrenskraftig.
Dagvattenhantering i stadsmiljö : -hur kan dagvatten hanteras i den täta stadsstrukturen för att möta framtida klimatförändringar?
Förtätning tillsammans med klimatförändringarnas effekter som är synliga redan i vår samtid ställer krav på en annan syn på dagvattenhantering där öppna dagvattenlösningar är ett komplement till ledningsnätet och där dagvatten är en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lägger grunden för en hållbar dagvattenhantering där det främst är genom planområdets utformning som dagvattenfrågan kan regleras. Genom en genomtänkt höjdsättning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön så som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats även i den täta staden.Kommunernas arbete mot en hållbar dagvattenhantering försvåras av de begränsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begränsade möjligheter att styra med planbestämmelser och få möjligheter att påverka eller ålägga fastighetsägarna att utföra åtgärder.Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering är otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns få rättsfall att utgå ifrån vilket lämnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser är att det finns svårigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda områden utanför planområdet samt att ställa krav på lokalt omhändertagande (LOD).
Utökad spillvärmebaserad fjärrvärmeproduktion vid Smurfit
Kappa Kraftliner Piteå
Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är en av Europas största kraftlinerproducenter med en fabrik centralt belägen i Piteå stad. Sedan 1978 finns vid fabriken också ett system för att ta tillvara spillvärme från olika processer för fjärrvärmeändamål. I dagsläget förser Smurfit Kappa årligen Piteå stads fjärrvärmenät med nästan hela dess behov (ca 90 %). Pite Energi AB, som ansvarar för fjärrvärmen i Piteå, bygger nu systematiskt ut nätet varför det finns behov av utökade leveranser från Smurfit Kappa. Detta examensarbete har genomförts för att undersöka möjligheterna att utöka de spillvärmebaserade fjärrvärmeleveranserna från Smurfit Kappa Kraftliner Piteå till Piteå stads fjärrvärmenät.
Utökad spillvärmebaserad fjärrvärmeproduktion vid Smurfit Kappa Kraftliner Piteå
Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är en av Europas största kraftlinerproducenter
med en fabrik centralt belägen i Piteå stad. Sedan 1978 finns vid fabriken
också ett system för att ta tillvara spillvärme från olika processer för
fjärrvärmeändamål. I dagsläget förser Smurfit Kappa årligen Piteå stads
fjärrvärmenät med nästan hela dess behov (ca 90 %). Pite Energi AB, som
ansvarar för fjärrvärmen i Piteå, bygger nu systematiskt ut nätet varför det
finns behov av utökade leveranser från Smurfit Kappa.
Detta examensarbete har genomförts för att undersöka möjligheterna att utöka
de spillvärmebaserade fjärrvärmeleveranserna från Smurfit Kappa Kraftliner
Piteå till Piteå stads fjärrvärmenät. Syftet med arbetet är att presentera
vilka potentiella värmekällor som är de bäst lämpade för en lönsam
fjärrvärmeproduktion samt hur dessa kan placeras in och tas i drift i det
befintliga systemet.
System för minskad fimpnedskräpning
Fimpnedskräpning är ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lång nedbrytningstid och innehåller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mängden skräp har samhället varken råd att låta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla från densamma. Kemiskt och estetiskt såväl som ekonomiskt är fimpnedskräpningen ett dåtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhållning eller tillgänglighet.
Metsä-Serla, Norske Skog och Södra Cell : ägarstrukturer i förädlingsföretag till skogsägarföreningar
Inom skogsnäringen sker idag en omfattande strukturomvandling. Från att ha varit en fragmenterad bransch med många små aktörer går nu företagen samman i internationella koncerner. Bland kooperativa företag sker även en utveckling mot alternativa former av kooperativa företag. Dessa bildas för att bättre möta omvärldens krav. Bland annat ägar-strukturen är under förändring genom att externa ägare bjuds in i olika utsträckning.
Mot god intern kontroll : En studie av hur fem svenska bolag praktiskt tillämpar reglerna för intern kontroll i Svensk kod för bolagsstyrning
Under de senaste åren har flera företagsskandaler ägt rum världen över, vilket har lett till att en utveckling mot starkare ägarinflytande i företagen tagit fart. Begreppet ?Corporate Governance?, vilket på svenska kan översättas till bolagsstyrning, har spridits snabbt och den intensiva utvecklingen på bolagsstyrningsområdet har lett till att ett antal regelverk i form av koder för bolagsstyrning har upprättats i många av världens länder. Sedan den 1 juli år 2005 ska de svenska bolagen som är noterade på Stockholmsbörsens A- eller O-lista och har ett marknadsvärde över tre miljarder kronor följa Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningskoden har arbetats fram av Kodgruppen och är ett kompletterande regelverk till Aktiebolagslagen som idag reglerar de flesta bolagsrättsliga frågorna i Sverige.
Faktorförsökbaserad diskret händelsestyrd simulering av trafikflöden under långsiktiga prognoser: En fallstudie vid Göteborgs Hamn
Världshandeln växer kraftigt och det vanligaste sättet atttransportera gods mellan landsgränser är genom sjöfart. I takt med attvärldshandeln växer, ökar också storleken på fartygen. Detta innebär att enstörre mängd gods anländer samtidigt när ett fartyg förtöjer vid en hamn. Föratt hantera denna ökade mängd gods måste godsnav och hamnar ständigt utvecklaoch effektivisera verksamheten. Detta innebär att långsiktiga prognoser ochplaner måste utvecklas för hur större fartyg skall kunna hanteras.
Aktiv förvaltning för högre avkastning? : En jämförelse mellan aktivt förvaltade pensionsfonder och index
Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.
Ungdomsbrottslighet : Ungas föreställningar om varför ungdomar begår brott.
Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.
Utredning av täckningsgrad vid alternativ placering av brandstationer i Luleå kommun: En GIS-analys av responstid
I dagsläget har räddningstjänsten i Luleå kommun brandstationer i Luleå centrum, Gammelstad och Råneå som ska kunna undsätta cirka 75 000 invånare på 2110 kvadratkilometer stor yta. Inom en snar framtid behöver investeringar utföras, antingen i form av en ny brandstation, eller genom en upprustning av den befintliga i Luleå centrum. Samtidigt står verksamheten inför nya utmaningar då kommunen har tagit fram ett arbetsunderlag, Vision Luleå 2050, för befolkningstillväxt och utveckling. Därför har räddningstjänsten i Luleå, på uppdrag av räddningsnämnden, påbörjat en arbetsprocess som ska utreda framtida brandstationsplacering i Luleå kommun. I denna studie belyses frågan med avseende på responstid och täckningsgrad.
Sverige och gränsöverskridande föroreningar : Om fallet Haparanda kommun och Outokumpu
Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.
Norra Skogsägarnas position som trävaruleverantör : en marknadsstudie mot bygghandeln i Sverige och Norge
Kundanpassningar inom den svenska sågverksnäringen är nödvändigt för att stärka branschens konkurrenskraft. Dock innebär kundanpassningar resurskrävande investeringar genom hela värdekedjan från skog och industri till marknad. Investeringarna bör baseras på god kunskap om vad kunderna efterfrågar. Syftet med studien är att undersöka vad Norra Skogsägarna kan göra för att stärka sin position som affärspartner inom segmentet bygghandel bland befintliga och potentiella kunder på den svenska och norska marknaden. Studien ska ge en ökad kunskap och förståelse för vad kunder värdesätter med sina leverantörers erbjudande inom de identifierade kundsegment som ingår i studien.Marknadsundersökningen baseras på personliga intervjuer med befintliga och potentiella kunder på den svenska och norska marknaden.
Hållbarhetsredovisningens betydelse : Ur ett ägarperspektiv
Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden.