Titel:?Nytt toppmöte i sikte?? ?en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag av Göteborgs-postens rapportering från Israel-Palestinakonflikten i samband med OsloprocessenFörfattare:Irini Siga och Elmira BavelKurs:Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2006Syfte:Att studera hur Göteborg-posten värderade och framställde nyheter från Israel- Palestinakonflikten under Osloprocessen.Metod:En kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag.Material:Publicerade artiklar från Göteborgs-posten i samband med Osloprocessen, under perioden 930813 ? 940213.Huvudresultat:Våra resultat visar att majoriteten av texterna i rapporteringen från konflikten mellan Israel och Palestina under den undersökta perioden, utgjordes av politiska artiklar med ett fredsinriktat perspektiv. Det huvudsakliga fokuset i dessa artiklar var hur man ska få till en fred mellan de två parterna genom politiska möten, samtal och förhandlingar. Det huvudsakliga perspektivet i artiklarnaär från konfliktens huvudparter Israel och PLO och representanter för dessa parter i form av politiska ledare och fredsförhandlare. De politiska aktörerna som förekommer framställs i huvudsak som aktivainitiativtagare till fred, dock utför de inga fysiska eller praktiska aktioner utan detta fastställs genom för freden positiva uttalanden.Resultaten av vår studie leder oss fram till slutsatsen att Göteborgs-posten värderade nyheter kring fredsprocessen mellan Israel och Palestina högt i processens inledande skede.

One of the more hopeful signs in the Middle East-conflict during the 20th century was president Sadat´s visit to Jerusalem in November 1977. His speech in Knesset arose deep feelings, from open hostility to careful optimism and belief in the future. During nearly one and a half year Egyptian and Israeli delegations negotiated. They came to a peace-agreement, the Camp David-Accords, under the guidance of the United States. The main-actors during the peace- negotiations were President Sadat, Prime Minister Begin and President Carter.

This study aspires to find an answer to what makes a negotiation for peace successful. In our pursue to do so we have chosen two cases to compare with each other through a set of different theories. The theories we believed could be relevant were ripeness/readiness, asymmetry, the strategies of mediation, intra-state conflicts and personal actors.The case-study consists of two negotiations that both took place in Camp David. The first one was between Egypt and Israel, 1978, and serves as the example of a successful negotiation. The second case was, again, with Israel but the counterpart was Palestine and took place in year 2000.

I arbetet analyseras Tysklands blixtkrig under andra världskriget för att ta fram fyra jämförelsedimensioner som kan sägas är det som karaktäriserar blixtkrig. Dessa jämförelsedimensioner används sedan i fallstudier för att lyfta fram förfarande för blixtkrig. Jag gör två fallstudier i mitt arbete på Israels och USA:s krigföring i Sexdagarskriget 1967 och Irakkriget 2003.I andra världskriget uppnådde tyskarna stora framgångar i början av kriget tack vare att de använde sig av blixtkrig. Efter andra världskriget kan man fundera kring om blixtkrig fortfarande är genomförbart och vilka förutsättningar som krävs för detta. Syftet med mitt arbete är därför att granska de viktigaste förutsättningarna för blixtkrig efter andra världskriget.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är kvalitativ textanalys, med utgångspunkt i tidigare forskning kring blixtkriget.

I fokus för denna uppsats står textfynden och samfundet från Qumran. Huvudsyftet med min uppsats är att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier?Uppsatsens delsyfte kan formuleras i några enkla frågeställningar. Några av dessa frågor kanske kan få utförliga svar, andra frågor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar på materialtillgång.

Syftet med denna studie var att belysa hur man gör när man undervisar i ett känsligt ämne. Detta är ett område som tidigare är dåligt utforskat. Studien behandlar Israel-Palestina konflikten och hur den tas upp i gymnasieskolan. Vilka problem är det lärarna möter och måste förhålla sig till? Dessa frågor har undersökts genom intervjuer med lärare i läroämnen som förväntas behandla konflikten.

Hur ska resultatet av ett krig mätas, på vilket sätt är det möjligt att opartiskt bedöma vem som vunnit eller förlorat. I många fall är resultatet uppenbart, ingen tvivlar t.ex. på att Storbritannien vann Falklandskriget, utfallet på slagfältet motsvarar uppfattning av vem som vann kriget. Men i många moderna krig är situationen en annan, utgången kan vara omtvistad, eller så är det svårt att uppfatta om kriget överhuvudtaget har avslutats. I uppsatsen används score-keeping teorin som är ett sätt att analysera resultatet av ett krig, vilken aktör vann? Fallet som analyseras är Libanonkri-get 2006 som utkämpades mellan Israel och Hizbollah och är intressant då resultatet dels är om-tvistat samt att det skedde mellan en stat och en organisation som är grupperad inom och verkar ifrån en annan stat.Uppsatsens syfte är därför att utifrån score-keeping teorin analysera Libanonkriget 2006.Den vetenskapliga frågan som skall besvaras är: Vilken aktör kan sägas ha vunnit Libanonkriget 2006 utifrån score-keeping teorin.Designen för undersökningen är en teorikonsumerande studie av Libanonkriget 2006 där av teorin givna variabler operationaliseras för att kunna ställas mot ett urval ur empirin.

Judendom och läromedel är en producerande uppsats som undersöker om presentationen och synen på judar i religionsläromedel har förändrats under åren 1980 till 2009. Den har även som mål att se om judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna. Uppsatsen undersöker också om sociala och politiska strömningar som muslimsk invandring, boken ?om detta må ni berätta? samt oroligheterna i Israel och Palestina kan ha påverkat hur kapitlen om judendomen utformats. Slutsatsen blev att judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna i religionskunskap samtidigt som kapitlen om islam har utökats.

Which theological and rhetorical functions may the naming ????????? of the recipients have had in First Peter? This paper provides a theological and rhetorical analysis of the use of ????????? in First Peter. Theological background is provided through intertextual research on its occurences in the Septuagint (Ex 19:6; 23:22 and 2 Macc 2:17). Analysis of the theological and rhetorical functions of ????????? in First Peter builds on rhetorical methods, and predominantly the work of professor Lauri Thurén.

The topic of this essay is the strategic importance of the Golan Heights during the period 1967-1973, specifically targeting the following questions;-          Why were the heights strategically important?-          What are the gains of either of the states in controlling the Golan Heights?A theoretical framework based on Jerker Widén´s and Jan Ångström´s Militärteorins grunder (The fundamentals in Military Theory) and its chapter regarding the strategic context will be used as an analytical framework.The framework has been applied on the specific conditions of the Golan Heights during a given and limited period of time; stretching from 1967 to 1973, however, the study will not deal with the war of attrition in 1970 as the impact on the Golan Heights and the surrounding geographical strategically important area was limited if at all. The two wars waged during this particular time are used in an attempt to give a somewhat objective picture of the strategic importance of the area.The conclusions are that the importance of the Golan heights during the selected period was significant as the Golan Heights provided a ?strategic lock? both ways and provides a favourable area to deploy artillery, intelligence and surveillance sensors..

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

Studie av innehållet i politiska krönikor publicerade av den arabiska nyhetskanalen Al Jazeera under perioden 12 - 28 april 2008. Innehållsreferat och analys av tendensen. Teman: islam, terrorism, sekterism, Irak, USA, Israel, Palestina, Hamas, Fatah, arabisk nationalism..

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för taktisk kompetens som omhändertar den inneboende komplexiteten i militär verksamhet. Problemet häri är att kompetens kan anses vara något sällsynt och att inkompetens snarare är normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militär kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestående av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förståelsen av taktisk kompetens analyseras därefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet är att taktisk kompetens är möjlig att förstå utifrån förutsättningarna att hantera den föränderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rådande förhållanden och förutsättningarna för att åstadkomma förändring och utveckling.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Försvarsmakten har förmåga att genomföra övergång av större vattendrag med tyngre materiel. Detta gör jag genom att göra en fallstudie på Operation Gazelle för att förklara hur Israelerna nyttjade sin förmåga till övergång av vattendrag för att få ett högt tempo i sin strid. Jag undersöker också den materiel vilken utbildning och vilka förband Försvarsmakten har för att bygga färjor och flytande broar.  Inledningsvis förklarar jag viktiga begrepp såsom tempo, rörlighet, OODA-loopen/beslutscykeln och vattendrag. Jag använder mig av dessa begrepp senare i uppsatsen där jag kopplar detta till hur Israel använde sig av fältarbetsresurser för rörlighet för att få ett högt tempo i sin strid.Slutsatserna är att Israel till stor del lyckades med Operation Gazelle tack vare att de hade förmågan att genomföra en vattenövergång över Suezkanalen. Försvarsmakten har i dag en förmåga att genomföra övergångar av större vattendrag.

Att många barn världen över mist rätten till sitt biologiska hushåll och att flera befarar att hamna i samma situation är ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina råder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spår på familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För två år sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mål är att stärka familjeband och ge hushållets medlemmar ny hopp. Jag blev väldigt nyfiken på detta Center speciellt eftersom det var så annorlunda från andra Sociala Välfärdscenter i staden.