I spåren av de globala klimatförändringarna förväntas värmeböljor öka i både frekvens och intensitet, inte bara på sydliga breddgrader utan även på de norra vilket kommer att leda till en ökad incidens av sjukliga tillstånd relaterade till överhettning. Omedelbar och snabb nedkylning av överhettade personer är av största vikt för att minimera morbiditet och mortalitet. Inom svensk sjukvård finns inga riktlinjer för det initiala omhändertagandet av personer drabbade av överhettning. Syftet med studien var att erhålla fördjupad inblick i människans termoreglering med fokus på: hudens cirkulatoriska respons vid nedkylning, effekter av olika metoder för kylning och identifiera när det föreligger ökad risk för överhettning. Metoder som användes var litteraturstudie, värmebalansberäkning och enkät.

Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan.

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) är en gruvdriftskoncern med järnmalmsbrytning som huvudsaklig verksamhet. En av produkterna tas fram genom att raffinera järnmalm till pellets vilket är en efterfrågad produkt vid ståltillverkning. Vid sintring av råkulor till pellets är temperaturen väsentlig för att få så hög oxidation som möjligt av magnetit till hematit och för att få rätt fasthet. För att reglera värmen bör temperaturen mätas bland råkulorna eftersom det är kulornas temperatur som är det viktiga.                                 Projektet går ut på att undersöka möjligheterna att mäta temperatur bland råkulor på gratevagnar som åker genom en pelletsugn med ett permanent mätsystem. Här ställs höga krav på mätsystemet på grund av miljö, portabilitet och drifttid.Miljöanalyser gjordes för att ta reda på vilken påfrestning ett mätsystem bör klara av. Förslag om placering av mätutrustning framtogs genom kartläggning av miljön.

Det här examensarbetet tar upp en del av den problematik som uppstår då gruvverksamheten kommer in på tättbebyggt område. Arbetet består av att studera stadsomvandlingen av Kiruna och Malmberget utifrån tre valda problem: en samhällsekonomisk bedömning, miljöskada samt skyddszon mellan gruva och samhälle.Avsikten med den samhällsekonomiska bedömningen har varit att belysa huruvida de prövningar som görs för gruvverksamheten tar hänsyn till de ekonomiska konsekvenser som en statsflytt innebär.  För gruvan görs förvisso en ekonomisk bedömning av fyndighetens förutsättningar, men inga beräkningar på hur mycket intrånget som en avveckling och flytt av bebyggelse och infrastruktur innebär.Det andra problemet handlar om rätt till ersättning för miljöskada för dels Isoleringen av östra Malmberget och dels randbebyggelse till gruvan. Störningen som förekom i östra Malmberget var en Isolering av området gentemot övriga områden på orten, medan randbebyggelsens störningar utgjordes av förfulad omgivning, buller och skakningar samt en oro till följd av gruvverksamheten.  De störningar som inte ansågs vara orts- eller allmänvanliga kunde ge ersättning för miljöskada. I undersökningen så kom vi fram till att Isoleringen av bebyggelsen i östra Malmberget inte var orts- eller allmänvanlig, däremot så ansågs störningen för randbebyggelsen vara det, dvs. rätt till ersättning förelåg inte.Det tredje och sista problemet tar upp en skyddszon mellan gruvan och samhället.

Idag är cirka 90 procent av alla småhus byggda eller under produktion med träregelstomme i Sverige. Att bygga småhus i trä har varit tradition under lång tid och anses även vara positivt för miljön. Med dagens moderna arkitektur och efterfrågan på öppna planlösningar och flexibilitet i huset ställs högre krav på hållfastheten, vilket bidrar till att stål skulle kunna vara ett bättre alternativ. Stål används idag i störst utsträckning vid hallbyggnad där stora spännvidder och hög bärighet krävs. Att testa nya lösningar anses dock bidra till en ökad kostnad, vilket oftast är en avgörande faktor i byggbranschen där lägsta pris eftersträvas.

Examensarbetet behandlar energieffektiviseringsåtgärder för ett flerbostadshus byggt undermiljonprogrammet. Miljonprogrammet innebar kortfattat att man inom tioårsperioden 1965 till1975 byggde ca en miljon nya bostäder i Sverige. Anledningen till detta var dels bostadsbristenoch dels låg standard på de befintliga bostäderna.Flerbostadshus från just miljonprogrammet valdes i detta examensarbete eftersom det är idag ettmycket aktuellt ämne med tanke på att dessa hus är allmän kända för hög energiförbrukning.Studier visar att möjligheten för energibesparing är stor inom bostadssektorn, detta gäller i höggrad för hus från miljonprogrammet.Miljonprogramshusen har nu stått i 35-45 år, och 40 år var deras uppskattade livstid då debyggdes. Dessa hus står nu därför inför omfattande renoveringar och det är därför viktig att görarätt energibesparande åtgärder i samband med dessa renoveringar.Uppgiften till detta examensarbete blev i första hand att ta fram byggnadens energitekniskastatus idag och att sedan komma med några praktiska och tillämpbara förslag på åtgärder förminskad energianvändning.Energieffektiviseringsåtgärder som undersöktes var inre och yttre tilläggsIsolering med 100 mmIsolering, fönsterbyte, fönsterrenovering, tätning runt fönster och dörrar, inglasning av balkongeroch värmeåtervinning med frånluftsvärmepump.Den relativa luftfuktigheten och temperaturen i väggkonstruktionen beräknades för denbefintliga väggen samt med inre och yttre tilläggsIsolering. Resultatet av fuktberäkningen visadetydligt att den yttre tilläggsIsoleringen på både väggkonstruktioner ? lättbetong ochsandwichelement ? är det bästa alternativen ur fuktsynpunkten.Alla undersökta energieffektiviseringsåtgärder tillsammans visade sig enligt beräkningarnaminska byggnadens energianvändning från ca 167 kWh/m2 och år i dagläget till ca 90 kWh/m2och år efter att åtgärderna utförs.

Bakgrund: Astma har ökat frekvent speciellt hos barn och ungdomar i Sverige. Sammanlagt besväras 5-10% av alla skolbarn av astma och 600 000 barn och ungdomar lider av sjukdomen. Det är familjens ansvar att se till att bamen får en bra utvecklingsprocess, både deras fysiska och psykiska behov. När ett bam får en kronisk sjukdom ökar behovet av stödet från familjen. Den nya livssituationen för familjen kräver anpassning och begränsningar i det sociala livet.

Den 1 augusti 2009 trädde 2 kap. 1 § Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning, saknr. L101, i kraft. Här anges det att hästar ska få sitt behov av social kontakt tillgodosett. Men vad krävs egentligen för att detta behov ska tillgodoses? Innebär det att alla hästar måste hållas i flock? Eller räcker det med en annan häst i hagen bredvid? Går det bra att hålla hästen ihop med andra djurarter? Och i så fall vilka djur? Eller räcker det med mänsklig kontakt? Frågorna blir många, både för hästfolk i allmänhet men också för länsstyrelsens kontrollanter som ska bedöma i frågan.

Denna rapport utgör det avslutande momentet i högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet.Syftet med studien var att undersöka om renoveringsarbeten i projekt av renoverings- och tillbyggnadstyp (förkortat ROT) går att utföra i en annan ordningsföljd än traditionellt och om detta kan minska energianvändningen under renoveringstiden. Studien utfördes hos ett av Sveriges största bostadsaktiebolag, Rikshem, som äger och förvaltar ett stort antal miljonprogramsbyggnader i hela landet i behov av renovering. Studien begränsades därför till miljonprogramsfastigheter och ett studieobjekt inom Rikshems bestånd valdes ut.Tillvägagångssättet var att ta reda på de vanligaste renoveringsåtgärderna för miljonprograms-fastigheter generellt, samt åtgärder för studieobjektet specifikt. Miljonprogrammet byggdes under 60- och 70-talen. P.g.a.

Varje år dör cirka 300 barn i Sverige. Skador är den enskilt vanligaste dödsorsaken för personer under 18 år. Det är svårt för någon som aldrig varit med om att förlora sitt barn att föreställa sig hur en sådan tragedi yttrar sig. Att sörja är en mänsklig reaktion som förekommer i alla åldrar och kulturer och kan beskrivas som en djup sorgsenhet som går igenom olika faser utan förväntat slut. Att möta någon som uppvisar sorg kan ge en upplevelse av obehag då vi inte vet hur vi ska förhålla oss i en sådan situation.

Långtidssjukskrivningar har blivit allt mer av ett gissel för samhället. Det går inte en dag utan att långtidssjukskrivning diskuteras i media eller av politiker. Det har därför blivit ett allt mer intressant område för forskningen att bita i. Denna uppsats vill bidra till att ytterligare analysera fenomenet långtidssjukskrivning. Eftersom en större del av de långtidssjukskrivna är medelålders kvinnor inom offentlig sektor har det fallit sig naturligt att fokusera på deras situation i denna studie.Syftet med denna uppsats är att analysera kvinnors långtidssjukskrivning.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Värmex AB där vi har haft Anders Ericsson som handledare, och Peter Hansson (Sweco) som handledare från skolan, Kungliga tekniska högskolan i Haninge.Idag är energianvändningen i flerbostadshus en stor fråga att ta itu med, och för varje byggnadsprojekt skall en energideklaration som visar mängd köpt energi göras. Vi strävar idag efter att minska energianvändningen i flerbostadshus med 50 % till 2050. I denna analys beskriver vi vilka åtgärder man kan ta an för att minska just energianvändningen i ett specifikt flerbostadshus belägen i kommunen Nacka i Stockholm.Då denna byggnad stått från år 1949 utan större underhållning har det visat sig att byggnaden står över BBRs krav gällande energianvändning (90 kWh/m2), och stor anledning är klimatskalet. Källor visar även att delar av klimatskalet så som fasad etc. bör ändras inom 30 år efter det att det byggts, vilket inte har gjorts.Vi har genom en programvara, VIP-Energy valt att utföra denna analys.

Hunden har funnits vid människans sida i över 14 000 år och har länge haft en viktig roll i samhället. Hunden kan ha flera olika arbetsuppgifter, men idag fungerar de flesta hundar som sällskapshundar. Syftet med det här arbetet är att studera hur människors hälsa kan påverkas av att äga en hund, och om det finns någon skillnad mellan olika typer av hundägare. De flesta människor ser sina hundar som en del av familjen. Det är framför allt kvinnor som är hundägare och det är också den grupp som tillsammans med barn upplever en starkare relation till sin hund. Studier har visat att det kan finnas hälsosamma effekter av att äga en hund, men alla forskare är inte överens om varför de uppkommer.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtsvikt är ett syndrom med olika bakomliggande orsaker men det vanligaste är att det uppkommer efter hjärtinfarkt, hypertoni eller annan hjärtsjukdom. Tillståndet karaktäriseras av att hjärtats pumpfunktion är nedsatt. Att drabbas av hjärtsvikt påverkar patienten genom de symtom som uppstår. De vanligaste symtomen är extrem trötthet och andnöd som har en genomgripande påverkan på det dagliga livet. Även behandlingen med läkemedel och kost- och vätskerestriktioner tvingar patienten till att ändra sin tidigare livsföring, och detta kan begränsa patientens liv.

Miljö och energianvändning blir ett mer aktuellt ämne. 40 % av landets totala energianvändning går idag till bostäder.[1] Om elpriserna stiger under den närmsta tiden kommer det med stor säkerhet leda till att människor blir mer kostnadsmedvetna och gärna hittar sätt för att minska sina energikostnader. Som ett led i detta har hustillverkare tagit fram ett energisnålt alternativ till det vanliga huset. Det benämns lågenergihus och använder mindre energi än de hus som är vanliga på marknaden idag. Det här är möjligt genom att lågenergihus byggs på ett annorlunda vis jämfört med ett ordinärt hus.