Bakgrund:Tuberkulos är den andra ledande dödsorsaken i världen. Värst drabbade områden är södra Afrika, sydöstra Asien och Ryssland. Incidensen i Sverige ökar. Patienter med tuberkulos kräver mycket omvårdnad. Omvårdnad är sjuksköterskans profession.

Bakgrund: Svårläkta venösa bensår har inverkan på den äldres hela levda kropp. För många äldre som drabbas av sjukdom innebär detta ett mer begränsat fortsatt liv. Begräsningarna påverkar individen både psykiskt och fysiskt. Syfte: Syftet var att belysa hur äldres livsvärld påverkas av venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med sju artiklar som grund.

Att få en stomi är för många en enorm livsomställning som i många fall leder till sociala, fysiska och psykiska svårigheter. Denna litteraturstudie syftar till att belysa hur individer med stomi uppfattar sin livskvalitet och vilka stomirelaterade problem som försvårar deras vardag. Tio studier har granskats och fem teman har identifierats nämligen påverkan på fysiskt och psykiskt välbefinnande, påverkan på sociala relationer och personlig tro samt påverkan på självständigheten. Ett sänkt fysiskt eller psykiskt välbefinnande, brist på sociala relationer eller negativ inverkan på självständighet eller personlig tro är faktorer som påverkar en individs livskvalitet. En stomioperation leder i många fall till Isolering från det sociala livet, en ständig oro och rädsla för att inte passa in till följd av läckage eller ofrivillig gasavgång men även till följd av att den egna kroppsuppfattningen och tron på sig själv har blivit negativt påverkad.

Bakgrund: Humant immunbristvirus [HIV] skadar kroppen genom att förstöra specifika blodceller. Sjukdomen påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att kartlägga vilka upplevelser av stigmatisering som beskrivits av personer med HIV. Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. 14 artiklar bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes, sammanställdes, analyserades och sammanfattades.

Abstract: Den här uppsatsen handlar om gruppen lindrigt utvecklingsstörda. Mitt syfte med uppsatsen är att försöka få en inblick om hur en lindrigt utvecklingsstörd person kan se på sig själv samt hans/hennes omgivning och vad det är för faktorer som hjälper till att skapa den här synen. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod i form av intervjuer som jag har gjort med fyra lindrigt utvecklingsstörda män. När jag analyserade materialet visade det sig bland annat att samtliga personer som jag intervjuat haft stabila familjeförhållanden men att detta inte automatiskt kan kopplas till personernas funktionsnedsättning. De umgås både med personer som har funktionsnedsättningar och med personer som inte har någonfunktionsnedsättning och värderar relationen till icke funktionsnedsatta personer högt.

Att drabbas av KOL är något som påverkar vardagen på många sätt. Sjukdomen har ökat i omfattning och visar inga tecken på att minska. Det innebär att vårdpersonal alltmer kommer att möta dessa personer. Behandlingen är oftast inriktad mot de fysiska behoven utan att ta hänsyn till helheten. Syftet var att belysa dessa personers upplevelser av att leva med KOL för att kunna möta deras behov och ge det stöd de själva vill ha. Litteraturstudie valdes som metod och systematiska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO.

Introduktion: I världen drabbas omkring 15 miljoner människor av en stroke varje år. En stroke kan ge individen som drabbats kvarstående funktionsnedsättningar. De som drabbats av en stroke upplever att det sker en livsstilsförändring och det blir en daglig kamp för att kunna återgå till sitt normala. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser som kan påverka livskvaliteten hos patienter efter en stroke. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med MRSA upplevde att bli vårdade samt hur de upplevde bemötandet från sjukvårdspersonalen. Metoden: Studien var en beskrivande litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar som granskats och kvalitetsbedömts. Resultatet: Resultatet visade att patienternas kunskap om MRSA varierade. Upplevelsen av att ha fått MRSA fick en stor känslomässig påverkan på livet och de var oroliga för framtiden. Orsaken till infektionen trodde vissa berodde på dålig personlig hygien.

Majoriteten av personer som amputeras är äldre med bakomliggande sjukdomar. Syfte med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om livssituationen hos äldre personer med ett amputerat ben ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. En integrerad översikt användes för att skapa en översikt av kunskapsläget. Femton vetenskapliga artiklar med olika metodologisk ansatser analyserades som resulterade i sex kategorier: fysisk funktion och rörlighet, smärta, kroppsförlust, depression, familj, relationer och Isolering. Resultatet visade att äldre personer med ett amputerat ben upplevde sämre fysisk funktion och rörlighet vilket begränsade deras förmåga att utföra dagliga aktiviteter.

Infertilitet är ett globalt problem som drabbar ungefär 186 miljoner kvinnor världen över. Infertilitet medför ett stort lidande och påverkar kvinnor psykiskt, fysiskt, kulturellt och emotionellt. Då sjuksköterskan har ett ansvar att upptäcka och lindra lidande är det av relevans att ha kunskap om kvinnors upplevese av infertilitet. Syftet i litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av infertilitet. Metoden i studien är en litteraturstudie där innehållet utgörs av elva vetenskapliga artiklar.

Kronisk smärta drabbar många personer och kostar samhället stora summor pengar varje år. Det är inte bara den kroniska smärtans inskränkningar i den drabbades rörelseapparat, utan också dess påverkan på den psykiska hälsan. Syftet med detta arbete är att utreda på vilket sätt den psykiska hälsan påverkas hos personer med kronisk smärta. Metoden som använts är litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger på Granskär & Höglund?Nielsen (2008).

Vara förälder till ett barn som är inneliggande på ett sjukhus är komplicerat, svårt och upplevs olika av föräldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas i Isoleringsrum vid vård av sina barn på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att föräldrarna kände sig besvärliga och var rädda för att störa när de behövde be om hjälp.

Den här studien handlar hur språket påverkar en persons identitet och handlingsutrymme. Det är en kvalitativ studie baserad på fyra intervjuer. Samtliga intervjupersoner är latinamerikanska män, bosatta i Sverige. Två av dem pratar flytande svenska medan de andra två håller på att lära sig. Syftet är att beskriva dessa personers egna erfarenheter av hur deras nya språk, svenskan, har påverkat deras syn på dem själva och deras möjligheter att agera i samhället.

Bakgrund: Svårläkta venösa bensår har inverkan på den äldres hela levda kropp. För många äldre som drabbas av sjukdom innebär detta ett mer begränsat fortsatt liv. Begräsningarna påverkar individen både psykiskt och fysiskt. Syfte: Syftet var att belysa hur äldres livsvärld påverkas av venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med sju artiklar som grund. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).

Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebär att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förändras. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vårdas inom en öppenvård. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade på fyra faktorer som kan påverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust och Stöd.