Denna fenomenografiska uppsats' syfte är att visa på olika synsätt på muslimsk jämlikhet. Den presenterar olika muslimers och två ickemuslimers synpunkter på förhållandet mellan islam och jämlikhet. Gemensam utgångspunkt för muslimerna är att islam är jämlikt.Frågeställningarna avhandlar hur författarna argumenterar för sin syn på förhållandet mellan islam och jämlikhet, vad jämlikhet är, vad de anser om slöjpåbud och västerländsk feminism. Uppsatsen visar på hur stor spännvidden är hos dem som menar att islam är en jämlik religion, samt några av de argument de använder för att hävda sin ståndpunkt.Min slutsats är att många använder korancitat, hadither och det tidiga islam som argument för sin syn på islam och jämlikhet, men att dessa lika gärna kan vändas emot dem då de är tvetydiga..

In this paper I study the Austrian author Ingeborg Bachmann?s novel Malina (1971) from the perspective of Gérard Genette?s narrative theory and his notions of tense, mood and voice. In dialogue with earlier research on Malina I reflect over the last scene in the novel, what really happens there and how it matters for the rest of the novel. I give an account of feminist theories with focus on the annihilation of the female voice, the memory as theatre and the folklore tale as flight. The result is a more distinct perception of Bachmann?s skill, closeness and awareness as a writer and her use of Malina as contribution to the feminist debate and as a tool to find a place in the patriarchal world of intellectual, postwar Vienna. .

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen är något som envist påpekats sedan en lång tid tillbaka. Idag betraktas jämställdhet som en av de högst prioriterade målsättningarna för västerländska biståndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jämställdhet var en huvudsaklig förutsättning för all utveckling. I denna uppsats granskas de policys avseende jämställdhet såsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. Utifrån dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jämställdhet genom diskurs- och textanalys. Det är i första hand sättet som ojämställdhet representeras som ett politiskt problem som är av intresse inom denna studie. Särskild uppmärksamhet ägnas därför till sättet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemställningarna som de avser adressera.

This essay analyzes the scripts of the swedish plays Jösses flickor! Befrielsen är nära (Jeez girls! Liberation is at hand) from 1974 and Jösses flickor ? återkomsten (Jeez girls ? the return) from 2006. The analysis is done within the theoretical framework of political and feministic theatre. The essay also includes a discourse analysis of the reviews that were written about the plays and the debates that followed.The result shows that the feministic discourse has changed primarily in two ways. In the 1970's there was a large confidence in the collective, in the 2000's focus has shifted to the individual and tointersectional perspectives.

Sammanfattning Hur framställs muslimska kvinnor i läroböcker framtagna att följa GY11? Det har varit denna uppsats huvudfrågeställning. Med utgångspunkt i ett teoriavsnitt som presenterar aktuellt forskningsläge kring muslimsk feminism framställdes en kodningsmanual som har använts som redskap för att analysera fem stycken läroböcker. Det som framförallt framkommer i den teoretiska utgångspunkten är kontextens betydelse och vikten av omtolkningar för att förstå islam på ett, för de muslimska feministerna, rätt sätt. Bilder, ord, meningar och uttryck för idéer har plockats ut och redovisats. Resultatet visar en spridd bild av förankring i forskning kring berörda ämne.

Offentliga diskurser har historiskt framställt feminitet och feminism som oförenliga med varandra. Feminitet framställs vanligen med en kvinna som besitter normativt feminina egenskaper, medan framställningen av feministen skildrat en radikal och manhaftig kvinna. Tidigare forskning visar att ordet feminist, för många individer, har en negativ laddning samt en otydlighet i innebörden av ordet. Detta speglar hur väl individen identifierar sig med feminism. Denna uppsats handlar om hur bloggaren UnderbaraClara, som aktör i den feministiska diskursen, på sin blogg positionerar sig till feminism och feminitet.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen är något som envist påpekats sedan en lång tid tillbaka. Idag betraktas jämställdhet som en av de högst prioriterade målsättningarna för västerländska biståndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jämställdhet var en huvudsaklig förutsättning för all utveckling.I denna uppsats granskas de policys avseende jämställdhet såsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. Utifrån dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jämställdhet genom diskurs- och textanalys. Det är i första hand sättet som ojämställdhet representeras som ett politiskt problem som är av intresse inom denna studie. Särskild uppmärksamhet ägnas därför till sättet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemställningarna som de avser adressera.

This study in Public Administration uses feminism and historical institutionalism toanalyze a highly debated contemporary policy problem that concerns genderequality in the policy of parental leave. The parental insurance was introduced in1974 with the governmental goal of gender equality. In 1974 only 0,5 percent of thenumber of days of parental benefit was paid to men. Today, 40 years later, the goalremains the same and the numbers of days of parental benefit paid to men are 24,8percent.The debate that has characterized the Swedish policy of parental insurance andspecifically the design of the parental benefit is the debate of freedom of choiceversus quota.Our study focuses on ideas and arguments that influence the policy of parentalbenefit. The study assumes, with basis in the theories of feminism and historicalinstitutionalism, that a policy like parental benefit is slow-moving and that pathdependency has lead to a slow development of gender equality..

In this essay I?ve chosen to do a comparative analysis of the two films Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009) and The girl with a Dragon tattoo (David Fincher, 2011) based on feministic theories. I have done this with the intent of comparing the two versions way of viewing the woman. The analysis is based on my own questions, observations and interpretations, and has a hermeneutic approach.My conclusion is that ?The girl with at Dragon tattoo? is closer to Stieg Larsson?s original story that both films are based upon, though the Swedish film Män som hatar kvinnor has got more of a feministic purpose.

The purpose of this paper is to examine and to analyze the arguments about a possible Swedish law against the veil. I have therefore highlighted how notions about the veil creates and reproduces power-structures and meaning-systems. I structured the arguments in a pro et contra schedule and then analyzed them by using a theoretical framework consisting post-colonial feminism, orientalism, multi-culture and intersectionality together with research produced by Joan Wallach Scott (2010), Pia Karlsson Minganti (2007) and Anne Sofie Roald (2003). The results of the study shows that the people who either argue for or against a veil-law agree that the veil is an oppression of women and that it must be resisted. To be objective in the discussion of the veil seems to be impossible and the women it affects deprived voice.

This essay investigates the results of participation by teenage girls in feminist groups, the so called girl groups. These groups are descendants of the awareness-raising groups of the 1970?s feminist movement. The essay assumes the relevance of theories of heteronormativity and performativity, as well as theories surrounding two different ways to organize girl groups. It is done either through the Pippi-feminism, named after strong independent book character Pippi Longstocking, or through the collective empowerment feminism.

AbstractAt a time when the discussion of feminism is hot in the media, in the schools and in the cottages so I have been interested in how feminist worlds order might look like and what are the roads there. There are plenty of barriers in the community, some of them you easily could influence.This essay problematize and define the problems behind the difficulties of reaching a feminist world order, but also the factors that are important to achieve this world order. How colonization that began several hundred years ago spread and secured the patriarchal society and its influence all the way to the society of today. But even more immediate factors, on how we ourselves are involved in shaping our society in terms of where we live, how we educate ourselves, and what jobs we choose. Status symbols in society as economics, profession and political influence are all to be reckoned with when it comes to influencing society.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp.Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger.

This essay aims to analyse the social and physical interaction through the body inpublic space, based on the performances Twilight Walk by The New Beauty Council,and Crawl, by William Pope.L. As part of the performance-programme CityExcavations from Gothenburg International Biennial of Contemporary Art 2011,artists occupied the streets of Gothenburg for a few days in June 2011. Through aninterpretation on performativity and feminism architecture-theory this essay looks intohow bodies integrate with public space; on how space potentially includes or excludesrepresentations of different bodies and the construction of (gender) identities. I wantto discuss how bodily performances such as movements, gestures, visual andemotional expressions interact with architecture and social contexts..

I en hermeneutisk metod analyseras Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen (2011) med syftet att porträttera och analysera protagonisterna, Lillemor och Babba, i förhållande till identitet som kvinna och författare. I diskussionen urtolkas en möjlig medveten intention med verket, som rör såväl genus och feminism som identitetsskapande. De båda protagonisterna utgör ett gemensamt författarskap, där deras personligheter smälter samman. Det är uppenbart att Lillemor, i flera anseenden, agerar Babbas ansikte utåt och att Babba fungerar som Lillemors kreativa begåvning. Ur ett feministiskt perspektiv påverkas deras förhållande av ett misogynt tillstånd, som samtidigt är oundvikligt för att nå framgång.