Syftet med denna uppsats är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv göra en jämförande textanalys av Fazlur Rahmans och Taha Jabir al-Alwanis tolkningar av Islam utifrån teman som bl.a. rör deras syn på tidigare tolkningsmetoder och hur de uppfattar muslimers situation idag. Rahman och al-Alwani har olika utbildningsbakgrund men har båda arbetat i U.S.A. De förespråkar förnuftstolkning för att nå vad de anser vara Koranens egentliga budskap och be-tonar en medvetenhet om att historisk och social kontext måste beaktas i tolkningsprocessen. Analysen visar att båda betonar individens ansvar, plikt och engagemang men att deras upp-fattning om enskilda muslimers åtagande skiljer sig något åt.

Syftet med studien är att se om det finns samband mellan hur lärare uppfattar att deltagare på sfi tillägnar sig svenska språket bäst och hur deltagarna upplever att de lär sig bäst. Förhoppningen med undersökningen är att resultatet ska leda till eventuella förbättringar av sfi-verksamheten. Resultatet visar att lärarna uppfattar att deltagarna endast har lite kontakt med svenskan utanför skolan och deltagarna bekräftar detta. Lärarnas uppfattningar om att innehållet i undervisningen är adekvat överensstämmer med deltagarnas önskemål och behov, men deltagarna efterlyser fler möjligheter till diskussion i klassrummet. Beträffande frågan om det finns faktorer som påverkar inlärningen menar lärarna att vissa faktorer påverkar mer än vad deltagarna själva upplever men saknaden av familj och vänner kan påverka inlärningen..

Syftet med studien var att få reda på hur lärare upplever religionskunskap. Fyra underfrågor har använts: om lektionsinnehållet, om religionsböckerna, om elevernas syn på religionskunskap och om lärarnas egna förutsättningar. Sex intervjuer av lärare i årskurs 4-6 låg till grund för studien. Resultatet blev att ämnet upplevs som andra ämnen, världsreligionerna upplevs som viktigast att ta upp och framförallt kristendomen, men även Islam. Böckerna upplevs som dåliga och nödvändiga att komplettera.

Followers of three world religions, Judaism, Christianity and Islam are waiting for the Messiah. Muslims are even waiting for aspiritual leader al-Mahdi. Two different persons claimed the title of al-Mahdi, at the end of the nineteenth century. Theyappeared almost at the same time, at the totally different places of the earth, with a completely different message and underthe rule of the British colonial power. The aim of the study is to compare the both religious figures, Mirza Ghulam Ahmadfrom India and Muhammad Ahmad from Sudan regarding their different messages, to illustrate the social, political andreligious factors that lead to the entirely different profile and image of these two men and how their organizations havedeveloped after their death up till today.

Sammanfattning Hur framställs muslimska kvinnor i läroböcker framtagna att följa GY11? Det har varit denna uppsats huvudfrågeställning. Med utgångspunkt i ett teoriavsnitt som presenterar aktuellt forskningsläge kring muslimsk feminism framställdes en kodningsmanual som har använts som redskap för att analysera fem stycken läroböcker. Det som framförallt framkommer i den teoretiska utgångspunkten är kontextens betydelse och vikten av omtolkningar för att förstå Islam på ett, för de muslimska feministerna, rätt sätt. Bilder, ord, meningar och uttryck för idéer har plockats ut och redovisats. Resultatet visar en spridd bild av förankring i forskning kring berörda ämne.

Syftet med studien var att undersöka hur religionskunskapslärare i grundskolans senare år förhåller sig till främlingsfientlighet, samt hur religionskunskapslärare förhåller sig till ämnet religionskunskap som ett verktyg för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism. Dessutom syftade studien till att undersöka vilken roll en religionskunskapslärare har och hur de arbetar i klassrummet för att motverka och förebygga främlingsfientlighet och rasism. Undersökningsmetoden var kvalitativ och fullgjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, det vill säga att samma frågor ställdes till alla respondenter, där frågorna gav öppna svarsmöjligheter. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och detta gav oss en större förståelse dels för intervjupersonerna och dels för resultaten. Våra intervjufrågor skrevs utifrån våra problemformuleringar och syftet med studien.

The purpose of this study is to examine how different religious traditions are portrayed in teaching materials based on news reports. The main question concerns the way in which religious practices and holidays are described and in which contexts religion is presented. The method includes a both quantitative and qualitative content analysis. The study concludes that certain religious practices are presented in a way that describes the practitioners as more faithful and homogenous than others. This was especially prominent among Muslims and to a certain extent Hindus.

There are over 1,5 billion Muslims living on earth and the religion is one of the world´s most increasing. Sweden is a country with a cultural diversity where about 300 000 Muslims lived in 1999. Today, the requirement for knowledge about caring for Muslims and the need of culturally competent nursing care are increasing.The aim of this study was to define cultural factors which the nurse has to recognize to be able to give culturally competent care to the Muslim patient. The method that has been used was a The Sunrise Model, which illustrates Leininger´s theory of culture care diversity and universality, provides a theoretical framework for the study. The results are presented on the basis of Leininger´s three cultural factors; cultural values, beliefs and lifeways.

Detta arbetet behandlar smycken från Art Nouveau (ca. 1890-1914), och belyser smyckestilen i dess historia, utveckling, design och material. ?Jugendstil? är ett grundbegrepp för denna tidsepok, som är mest känd för sin konst och arkitektur. Art Nouveau var en internationell förnyelserörelse och betecknades som en övergång till det moderna.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att söka svar på om det finns några likheter och skillnader mellan kristendoms- och Islamundervisningen samt vilka didaktiska val som religionskunskapslärare gör och vilka undervisningsmetoder de anses föredra. För att besvara frågeställningarna har sex kvalitativa intervjuer genomförts med religionskunskapslärare som arbetar både på högstadiet och gymnasiet. Uppsatsen använder sig av Edward Saids postkoloniala teori samt Thomas Englunds utbildningsfilosofier. Vidare kan uppsatsens resultat påvisar att det finns stora likheter mellan kristendoms- och Islamundervisningen. Lärarnas didaktiska val i undervisningen styrs av kursmålen och egna samt elevernas intressen.

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och föräldrars behov. Upplever muslimska barn och föräldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande än andra? På vilket sätt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstå av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de områden i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svåra att delta i samt ger exempel på hur lärare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till är att många föräldrar känner bristande engagemang från lärarens håll när det gäller att sätta sig in i olika religioner. Vi har också kunnat se att det inte fanns någon skolplan om hur muslimska barn och föräldrars behov bör bemötas, i kommunen där vi genomförde vår undersökning..

I wanted to focus this essay on the operative?s perspective of running religious organizations in the city of Karlstad and to see positive and negative aspects of their day-to-day life working with their organization, following up with a comparison of the difference and the similarities between those groups. After delimitating which groups I was going to examine, I implemented a qualitative study of four people, from two different religious groups, whom I performed interviews with. My method of performing these interviews and understanding the perspective of the informants, I had a semi structured interview guide along with a recent study that was opting for similar conclusions, only in a different county and with different input perspective. The result of my study showed a difference in establishment of their region but with a lot of similarities in problems with their religious and structural premises.

In 1989 the Cold War ended and in 1991 the Soviet Union ceased to exist, over night the ruling paradigm of International Relations was obsolete. What would happen now? Samuel Huntingtons answer was that in the future, cultural identity would be the most important factor behind international conflict. And that the threat of world war would come from clashes between civilizations instead of clashes between ideologies like during the cold war. Was he correct? This thesis is an attempt to find out if Huntingtons theory was right in its predictions of the world to come.

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

Mitt syfte med detta arbete har varit att försöka ge en beskrivning över vilken relation den konverterade muslimen i Sverige har till Koranen. Jag har valt att försöka belysa detta genom frågeställningen:Hur tillgodogör sig konverterade muslimer i Sverige Koranen?Arbetet är en kvalitativ fallstudie där jag genom fyra djupintervjuer på ett så brett vis jag förmått försökt omfamna de olika uttryck som relationen tar sig. Intervjuerna redovisas som referat i berättande form, och de föregås av en översiktlig beskrivning av Koranen.Arbetet avslutas med en utvärderingsdiskussion där jag konstaterar att arbetet är ofullständigt då jag ej kunnat belysa den företeelse som frågeställning avser på ett begreppsligt vis. Slutligen så redogör jag för en möjlig fortsättning..