Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

There are over 1,5 billion Muslims living on earth and the religion is one of the world´s most increasing. Sweden is a country with a cultural diversity where about 300 000 Muslims lived in 1999. Today, the requirement for knowledge about caring for Muslims and the need of culturally competent nursing care are increasing.The aim of this study was to define cultural factors which the nurse has to recognize to be able to give culturally competent care to the Muslim patient. The method that has been used was a The Sunrise Model, which illustrates Leininger´s theory of culture care diversity and universality, provides a theoretical framework for the study. The results are presented on the basis of Leininger´s three cultural factors; cultural values, beliefs and lifeways.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad sex olika lärare på lågstadiet har för uppfattningar kring ämnesintegrerad undervisning som inkluderar fysisk aktivitet. För att besvara vårt syfte har vi som författare utfört en kvalitativ undersökning där det genomfördes totalt sex intervjuer med sex stycken lärare från tre olika skolor. Eftersom urvalsgruppen är begränsad kan vi inte dra några generella slutsatser. Resultatet i vår studie visar att samtliga respondenter anser att fysisk aktivitet är viktigt för skolbarn där respondenterna kopplar ihop fysisk aktivitet med inlärning på olika sätt. De tar upp faktorer som ökad motivation, ökad koncentration och större möjlighet till individualisering i undervisningen för eleverna. Det visar sig även att ämnesintegrerad undervisning med rörelse förekommer i samband med olika ämnen, men undervisningen är oftast inte planerad.

Detta arbetet behandlar smycken från Art Nouveau (ca. 1890-1914), och belyser smyckestilen i dess historia, utveckling, design och material. ?Jugendstil? är ett grundbegrepp för denna tidsepok, som är mest känd för sin konst och arkitektur. Art Nouveau var en internationell förnyelserörelse och betecknades som en övergång till det moderna.

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda på hur man använder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, år 7-9. Jag var även intresserad av vad lärare och elever hade för synpunkter på att vara ute i skolarbetet. Som utgångspunkt för arbetet hade jag frågeställningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del på No?,Vad har eleverna för synpunkter på undervisning utomhus i No?,Vilken är lärarnas inställning till att använda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de använder respektive inte använder utemiljön i undervisningen.För att ta reda på detta gjorde jag en enkätundersökning på två skolor bland elever i år 7-9 som hur de arbetade med No ämnen i skolan. Utifrån enkäten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda på vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att söka svar på om det finns några likheter och skillnader mellan kristendoms- och islamundervisningen samt vilka didaktiska val som religionskunskapslärare gör och vilka undervisningsmetoder de anses föredra. För att besvara frågeställningarna har sex kvalitativa intervjuer genomförts med religionskunskapslärare som arbetar både på högstadiet och gymnasiet. Uppsatsen använder sig av Edward Saids postkoloniala teori samt Thomas Englunds utbildningsfilosofier. Vidare kan uppsatsens resultat påvisar att det finns stora likheter mellan kristendoms- och islamundervisningen. Lärarnas didaktiska val i undervisningen styrs av kursmålen och egna samt elevernas intressen.

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och föräldrars behov. Upplever muslimska barn och föräldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande än andra? På vilket sätt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstå av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de områden i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svåra att delta i samt ger exempel på hur lärare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till är att många föräldrar känner bristande engagemang från lärarens håll när det gäller att sätta sig in i olika religioner. Vi har också kunnat se att det inte fanns någon skolplan om hur muslimska barn och föräldrars behov bör bemötas, i kommunen där vi genomförde vår undersökning..

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka svårigheter eleverna har i förberedelseklasser och vad förberedelseklasslärarna anser om matematikundervisningen i förberedelseklassen. Dessutom skall modersmålslärarens roll i matematikundervisningen belysas. Jag har valt enkätundersökning med elever och förberedelseklasslärare samt intervjuer med modersmålslärare som metod. Resultaten pekar på att förberedelseklasseleverna har problem med det svenska språket, samt att modersmålslärarna spelar stor roll för undervisningen. Eleverna i förberedelseklasserna kan klara av matematikundervisningen trots en dålig bas i det svenska språket.

Denna undersökning handlade om lärares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lärare att en eurocentrisk undervisning kan påverka elever med annan kulturell bakgrund än svensk? Vilka faktorer styr lärares innehåll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lärare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa är några frågor som diskuterades i denna undersökning. Metodmässigt utgick undersökningen från intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Dessa lärare intervjuades med hjälp av några intervjufrågor och intervjuerna ämnade att se till deras tankar och attityder om ämnet i fråga. Det framgår av undersökningen att de intervjuade lärarna till stor del såg sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lärare menade att undervisningen till övervägande del var eurocentrisk medan några menade att det rådde en ganska jämn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

I wanted to focus this essay on the operative?s perspective of running religious organizations in the city of Karlstad and to see positive and negative aspects of their day-to-day life working with their organization, following up with a comparison of the difference and the similarities between those groups. After delimitating which groups I was going to examine, I implemented a qualitative study of four people, from two different religious groups, whom I performed interviews with. My method of performing these interviews and understanding the perspective of the informants, I had a semi structured interview guide along with a recent study that was opting for similar conclusions, only in a different county and with different input perspective. The result of my study showed a difference in establishment of their region but with a lot of similarities in problems with their religious and structural premises.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare uppfattar att de förhåller sig till eleverna, när de gör sina undervisningsval i kursen Religionskunskap A på gymnasiet. I förhållande till detta har elevers studieinriktningar varit en faktor som studerats, för att undersöka om dessa har inverkan på undervisningen.Materialet till undersökningen har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma religionslärare i Uppsala. Intervjuerna har spelats in med en mobiltelefon och därefter transkriberats ordagrant. Intervjumaterialet har analyserats genom en innehållsanalys, där materialet sorterats i likheter och olikheter.Lärares undervisningsval har ställts i relation till om lärare utgår ifrån religionsundervisningens selektiva traditioner. Dessa rör kristendomens starka ställning och undervisning med världsreligioner i fokus istället för elevers egna livsfrågor.

In 1989 the Cold War ended and in 1991 the Soviet Union ceased to exist, over night the ruling paradigm of International Relations was obsolete. What would happen now? Samuel Huntingtons answer was that in the future, cultural identity would be the most important factor behind international conflict. And that the threat of world war would come from clashes between civilizations instead of clashes between ideologies like during the cold war. Was he correct? This thesis is an attempt to find out if Huntingtons theory was right in its predictions of the world to come.

Undersökningen gick ut på att framhäva olika undervisningsmetoder för dyslektiker. Syftet var att analysera metoder som skulle kunna underlätta undervisningen för dyslektiska elever. Jag intervjuade åtta specialpedagoger för att därefter sammanställa svaren till ett övergripligt resultat. Detta innefattade bland annat pedagogiska åtgärder vid olika svårigheter hos lever med läs- och skrivsvårigheter. Exempel på vad en klasslärare kan göra för dyslektiker är att låta dem få läromedel inspelade på band, lära dem använda rättstavningsprogram på datorn, dela upp texten i mindre delar samt uppmuntra och ge eleven självförtroende.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i JönköpingD-uppsatsVårterminen 2011SAMMANFATTNINGLars JohannessonPoängen med en-till-en?Sex lärares uppfattningar av den personliga datorns roll i lärprocessen.Antal sidor: 40En trend i skolans teknikutveckling ären-till-en, vilket innebär att varje elev får en egen bärbar dator att dis-ponera för skolarbete. Många skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förväntningar på resultaten. Nya förhållanden i en verksamhet innebär förändringar och dessa är viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en påverkar elevernas lärande, lärarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig.

Syftet med vårt arbete var att få en fördjupad förståelse av hur några lärare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har därefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har också betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lärarnas klassrum utifrån Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsätt bland lärarna i studien, det mer lärarcentrerade och det mer elevcentrerade.