Obligatoriska nationella prov för årskurs 6 är en policyförändring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lärare att hantera och förhålla sig till. Syftet med denna studie är att ta del av några elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller särskilt stöd i svenska för att få förutsättningar att nå kunskapskraven.I studien har fyra elever från två olika skolor intervjuats. Jag har använt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar ämnet inkludering inom specialpedagogiken. Såväl svenska som internationella forskares syn på inkludering och vägen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssätt som kan användas i den svenska skolan.  Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som källor.  Resultaten pekade på tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lärarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssätt.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur en förskola och en skola arbetar för att främja det verbala språket hos andraspråkselever. Frågor som vi använt oss av för att få svar på detta är ? Vilka arbetssätt använder sig lärarna av för att främja andraspråkselevernas språkliga utveckling? ? I vilka situationer uppstår en verbal dialog mellan lärare och barn och mellan barn och barn? Vi anser att detta är ett relevant ämne att undersöka då det alltid är viktigt och ett måste för lärare att arbeta med språkutveckling. Det svenska samhället idag går åt en ännu mer mångkulturell framtid och därför ser vi att det är av intresse att undersöka hur man arbetar med andraspråkselever idag, både för att se det positiva men även för att se vad som kan utvecklas. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av observationer i en förskola och i en skola med samma upptagningsområde av barn. Resultatet av vår undersökning visar både positiva resultat men även att det behövs en del förbättringar och utveckling av det språkutvecklande arbetet i skolan.

I denna undersökning tar jag reda på hur elever i en årskurs 6 tolkar bilder de ser i sina läroböcker. Målet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar bilder, om de tolkar bilder olika beroende på nationalitet samt om dem lär sig något genom att bara titta på bilder. Valet till denna undersökning skedde pga. att jag själv tittade i de läroböcker elever på min partnerskola använder sig utav. Under min verksamhetsförlagda tid lade jag märke till att elever bara bläddrar igenom många böcker där de inte finns bilder och när de ser bilder kommenterar de dessa bilder en hel del.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur belöning och bestraffning används i den svenska skolan. Vårt intresse för belöning och bestraffning medförde en önskan att studera Kometprogrammet närmre. Komet är ett utbildningsprogram som riktar sig till pedagoger och föräldrar och vars huvudsakliga mål är att förbättra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden används belöning och positiv förstärkning som verktyg för att nå detta mål. Därför vill vi även med detta examensarbete undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det finns med att arbeta med Komet samt hur elevernas åsikter om metoden skiljer sig från pedagogernas.

Syftet med studien är att ur barns perspektiv undersöka hur skolan på ett bra sätt kan bemöta barn med separerade föräldrar. Frågeställningarna har även vidrört hur de separerade föräldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av en projektiv intervjumetod där barnen har fått projicera sina åsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade föräldrar. Forskning från bland annat BRIS och Rädda Barnen har fastställt att barn som genomgår en kris ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. Vår studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns där för dem.

Syftet med mitt examensarbete är att få förståelse för John Deweys pedagogik och dess nutida betydelse i relation till en grupp lärares uppfattning om pedagogik, undervisning och demokrati. Syftet är också att utröna huruvida yrkeslärare och ämneslärare skiljer sig åt i dessa av-seenden. För att uppnå mitt syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie. Jag har då använt mig av enkäter med ett antal frågeställningar och har även genomfört några intervjuer. Resultatet visar vissa skillnader mellan de olika lärarkategorierna vad gäller sättet att undervisa.

This paper is about cemetaries in a multireligious society. The aim of the work is to compare the physical expressions of different religions burial traditions, in order to plan a multireligious cemetary in Borås. I´ve studied the five worldreligions, Judaism, Chritstianity, Islam, Buddhism and Hinduism. I´ve also written about the Humanism, a nonreligious organization, and funerals without any religious connection. Litterature studies gave basic knowledge about the religions beliefs, and interviews with a person from each group deepend the knowledge, mainly regarding the burial traditions.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin.

Syfte Beskriva vad som menas med marknadsföring inom skolan och hur denna tillämpas. Vidare kommer vi att studera om det finns marknadsföringsmässiga skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan.MetodVi använder oss av kvalitativ metod för att skapa förståelse för de studerande frågeställningarna. Vi har använt oss av intervjuer med rektorer på en kommunal skola, friskola och en skolområdeschef . SlutsatsDen kommunala och den fristående skolan skiljer sig inte nämnvärt, skolorna använder sig av traditionell marknadsföring, som foldrar, information via Internet, utskick till potentiella kunder. Skillnaden är att friskolorna använder sig av en mer frekvent marknadsföring än vad den kommunala skolan gör.

Nätmobbning beskrivs som ett relativt nytt och outforskat problem. Tidigare forskning inom området talar för ett problem som främst drabbar ungdomar. Denna studie syftade till att undersöka hur aktörer i skolan, högstadieelever och kuratorer, uppfattade fenomenet nätmobbning. Studien jämförde även högstadieelevernas och kuratorernas uppfattning om fenomenet. Studien använde sig av kvalitativ metod där fem kuratorer intervjuades enskilt och nio högstadielever intervjuades i par.

Introduktion: Den psykiska ohälsan med stressrelaterade problem bland svenska skolungdomar har stadigt ökat de senaste åren. Flickorna är överrepresenterade. Skolan ses som den primära orsaken till stress där betygssystem, läxor och skolmiljö bidrar. Forskning där ungdomar själva berättar sin upplevelse av stress är bristfällig och behöver uppmärksammas.Syfte: Syftet är att undersöka skolungdomars upplevelser av stress.Metod: Sex 15-åriga skolungdomar, intervjuades och texten transkriberades för att därefter analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier. Den första kategorin var?Att känna symtom på stress? där ungdomarna beskriver hur stress känns i kroppen.

Det är viktigt att elever i skolan äter tillräckligt mycket mat under skoldagen så att de orkar hålla koncentrationen uppe och kan prestera bra i skolan. Syftet var att undersöka om innehållet av energi (kcal), protein, fett och kolhydrater är tillräckligt i maten som elever i årskurs 3, som är på fritidshem före och efter skolan, äter till frukost, lunch och mellanmål under en skoldag. En kartläggning gjordes över vad åtta elever åt under tre måltider under en skoldag och intaget energi- och näringsintag beräknades i relation till Livsmedelsverkets rekommendationer. Resultatet visade att elevernas energi- och näringsintag var bäst under frukosten, även om det var lågt hos de flesta. Under lunchen minskade energi- och näringsintaget och blev ännu sämre vid eftermiddagens mellanmål.

Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju.

Syftet är att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre tar hänsyn till flerspråkiga barn vid undervisning av begrepp i svenska språket. Detta gällande val av arbetssätt och val av material för flerspråkiga barn. Samt hur lärarnas uppfattningar kring modersmålsläraren och fritidsledare är. Intervjuer har genomförts med tio lärare från två olika skolor. Resultatet visade att majoriteten av lärarna har likadant synsätt på hur lärare bör bemöta samt hur lärare ska arbeta med flerspråkiga barn.