Syftet med denna studie är att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlängningen är syftet att uppsatsen ska vidga förståelsen för begreppen nationalitet och globalitet.I den teoretiska genomgången presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv på vad nationalitet kan innebära. Här presenteras även idéer om hur ungdomar, vilka har växt upp i en kultur som inte är föräldrarnas ursprungskultur, ser på sig själva i förhållande till omgivningen.I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssätt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval är att söka ge en varierad och mångfacetterad snarare än statistiskt säkerställd bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se på intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv.

Enligt den svenska skollagen (SFS 2010:800) har elever i skolan rätt till näringsriktiga skolmåltider. I lagtexten saknas förklaring om vad den näringsriktiga måltiden innebär, men regeringen hänvisar till de svenska näringsrekommendationerna som utgångspunkt. Syftet med denna rapport var att undersöka skolors tillvägagångssätt för att servera en näringsriktig måltid i skolan. Den kvalitativa intervjun användes som metod för att under-söka detta i fem skolor belägna i Uppsala kommun. Livsmedelsverket har skapat en vägledning, ?Bra mat i skolan?, som ger rekommendat-ioner för skolmaten baserat på de svenska och nordiska näringsrekommendationerna.

Vår uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi värnandet om alla människors lika värde och förmågan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgått från Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har använt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgått från. Vi har sedan jämfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fått fram är en verifiering av vår hypotes.

BakgrundSamhällen genomgår alltid en förändring. Vårt samhälle har förändrats och den intressanta och nödvändiga frågan för skolan är att få kunskap om vad som har förändrats och vilka konsekvenserna är av dessa förändringar.Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilken effekt förändringarna i samhället, med utgångspunkt från postmodernism, inneburit för läraren i den svenska skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts är postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgångspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning på postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhället och läraren.MetodDen kvalitativa metoden har använts. Tre lärare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanställts.ResultatLärarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.

Bakgrund: John Hattie, professor vid Melbourne University i Australien, gav 2009 ut boken Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Boken räknas som världens största forskningsöversikt över vad som påverkar elevers studieresultat och fick omedelbart ett internationellt genombrott. Studien rangordnar och visar vilka påverkansfaktorer som lämpar sig bäst för elever i skolan. En rangordning som enligt Hattie är mer eller mindre allmängiltig. Men finns det verkligen några universella lagar som kan visa vad som bäst påverkar elevers studieresultat?Syfte: Syftet med uppsatsen är att närmare granska Hatties undersökningsmetod.

Denna uppsats är skriven höstterminen 1997, då ett nytt läromedel började utvärderas i Linköping. Den svenska skolan har sedan en tid haft bristande natur- och teknikundervisning i de lägre årskurserna. Den Kungliga Vetenskapsakademien gav vissa av Linköpings skolor uppdraget att i lärarlag arbeta med ett nytt material, för att kunna se dess fördelar och brister. Materialet heter Science and Technology for Children (STC) och är framtaget av den amerikanska organisationen National Science Resource Center. Sedan utvärderingen av STC har läromedlet bytt namn till NTA (Natur och Teknik för Alla).

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när officiella ideal om jämställdhet och jämlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lärare har jag fått deras syn på frågor som rör jämställdhet och jämlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna få en mer nyanserad bild utav informanternas berättelser har jag även varit på den skolan där studien bedrivits för att genomföra observationer samt låtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jämställdhet och jämlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har beträffande dessa frågor inte tas tillvara på gemensamt sätt för lärarkåren. Konsekvensen av detta kan förstås av att många elever inte har så stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag.

BAKGRUND:Här ger vi läsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad våra styrdokument säger kringden skönlitterära läsningen i skolan.SYFTE:Vårt huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger talar om att de använder skönlitterär läsning iundervisningen. Med hjälp av delfrågorna: Vilken litteratur läser man i skolan? Hur serpedagogerna på relationen mellan skönlitteratur och lärande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterär läsning och hur de använder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterär läsning i skolan är av stor vikt. Det är något de användersig av och något de tycker är viktigt både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever på grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen:? Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?? Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?? Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? ? Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ?Fast Track-klass? årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English ? here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta på engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar på enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket på Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag..

Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut på några mångkulturella skolor. Syftet med studien är att undersöka hur undervisningssituationen påverkar elever med utländsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att få en utbildning som är likvärdig den utbildning som andra elever får i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lärare som arbetar i mångkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen på ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förändras för att nå önskad ordning. Undersökningen omfattar även elevers bemötande av kvinnliga lärare respektive manliga lärare i dessa mångkulturella skolor, då synen på jämlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehåller intervjuer med sex grundskolelärare med 5-34 års yrkeserfarenhet bakom sig.

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända elever inkluderas från internationell klass till ordinarie undervisning samt på vilka grunder pedagoger tar besluten på. För att nå fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts på en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frågeställningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut på gällande när en elev i internationell klass är redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan där samtalsintervjuer gjordes inte har något grundläggande bedömning- och kartläggningsmaterial förutom i ämnet svenska. Det visade sig även att varje nyanländ elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anländer till den internationella klassen.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns några förändringar i elevers språkbruk och hur några lärare ser på detta. De frågeställningar studien baseras på är: Hur ser gymnasielärare i svenska på elevers språkbruk i och utanför skolan? Finns det någon förändring i elevers språkbruk idag jämfört med tidigare? och Vad kan denna förändring i så fall bero på? Teoretiskt utgår studien från forskning kring språkets förändring i det moderna svenska samhället och hur vi med språkets hjälp kommunicerar på olika sätt. Vidare utgår studien från forskning kring ungdomars språkbruk och språkutveckling främst utanför men även i skolan. Den undersökningsmetod som används i denna uppsats är av kvalitativ art och består av separata semi-strukturella intervjuer med svensklärare på gymnasiet.

Syftet med mitt arbete är att undersöka förekomsten av mobbning och utfrysning på min partnerskola. Jag har valt att ta reda på detta genom en enkätundersökning med de elever som går i årskurs 7-9, då det är dessa årskurser som jag själv kommer att arbeta med i framtiden och eftersom det finns ett antimobbningsteam på skolan knutet till dessa årskurser. Totalt rör det sig om 78 elever som har deltagit i denna enkätundersökning. Den frågeställning som jag vill ha svar på är: - I vilken mån förekommer mobbning och utfrysning på den undersökta skolan? - Hur arbetar man aktivt för att förebygga mobbning och utfrysning på den undersökta skolan? - På vilket sätt bemöter lärare och elever varandra på skolan? Den mobbning och kränkning som förekommer kommer tydligt att presenteras i tabeller samt att ställas i paritet till de föreskrifter som finns att rätta sig efter i Lpo 94.

Det här arbetet undersöker lärares och skollednings syn på 1:1 på en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebär att varje elev på skolan får tillgång till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur skolan har påverkats av 1:1. Arbetet är gjort genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolledning på skolan. Förutom det har jag använt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frågeställningarna. Det som har framkommit genom arbetets gång är att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvändning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgångsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 är att eleverna tappar fokus när de får tillgång till en dator.