Sweden is today a country with ethnic, cultural and religious diversity. My aim in this study is to study what view of Islam and Muslims that students at a Catholic school in Stockholm have. The reason why Catholic schools are interesting to study is that previous research has showed that Muslim students around Europe often attend catholic schools as they are regarded as more tolerant towards religion. This study is based on a questionnaire and personal interviews with upper secondary students at the Catholic school in Stockholm. The result is compared with previous research on students of the same age group (12-15 years).

For centuries Islam and Muslims have been subject to islamophobic attitudes in the west. The purpose with this study was to see into the making of open and closed attitudes against Islam and Muslims from a conflict in southern Thailand, and also to so see if Muslims are portrayed as more violent than the Buddhist groups in the conflict. The aim of the study is also to see if Muslims fall into a violent stereotype. This was studied by looking at five Swedish newspapers coverage of the conflict, during a given time. To be able to look into this, two theories will be used, the first one is the Runnymede Trust theory, which is about open and closed attitudes against Islam and Muslims.

Det övergripande syftet med detta examensarbete har varit att inhämta forskningsbaserad fakta för att få fram varför den muslimska kvinnan använder slöjan. Avsikten har också varit att undersöka om lärare i årskurserna 4-6 pratar om slöjan i sin undervisning om islam och vad de anser om det. Respondenterna undervisar i tre olika skolor, i två olika kommuner, och två av dem arbetar även på samma skola. Genom en litteraturstudie och kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i årskurserna 4-6 samlades kunskaper som gav ett lämpligt underlag för att kunna uppnå syftet med arbetet och kunna besvara mina angivna frågeställningar.I arbetet har jag utgått från dessa frågeställningar som behandlas genom arbetet:Varför bär kvinnor inom islam slöja?Går lärare i årskurs 4-6  igenom den muslimska kvinnans slöja när de undervisar om islam i skolan, och i så fall hur? Frågorna ligger som grund till arbetet och besvaras fortlöpande i arbetets intervjustudie samt forskningsstudie för att sedan knytas samman i diskussionen där jag också utverderar hur jag lyckats uppfylla dem.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i en problematiserande läsning av Edward Saids kritik av främst den västeuropeiska kulturens negativa representationer av framförallt den arabisk-islamska världen. Genom att ta fasta på teorins anti-essentialistiska grundpoäng ifrågasätts dess icke uttalade men effektiva tendens att återproducera en missvisande dikotomi. Endast ett sådant ifrågasättande kan på allvar öppna möjligheten att se bortom föreställningen om araberna som passiva och viljelösa offer. En analys av muslimska författares kritik av islambilden i europeiska skolböcker, jämförd med hur islam framställs i svenska historieläroböcker, visar att de senare är långt mer anti-orientalistiska än muslimernas egna islambild. Muslimerna och islam behandlas som historiska fenomen, styrda av samma sociala och ekonomiska faktorer som de som format de västeuropeiska samhällena.

Uppsatsens syfte är att undersöka orientalistiska tendenser i religionsläroböckerna som används på gymnasieskolorna i centrala Örebro. Edward Saids bok Orientalism är grunden till de fyra hypoteser som utgör undersökningens centrum. Dessa hypoteser berör vi- och dem- inställningen i böckerna, maktspelet mellan öst och väst, västs tankar om islam som outvecklad, oförutsägbar och farlig och synen på islam och muslimer som en grupp.Metoden i undersökningen är ett litteraturstudium av de aktuella religionsläroböckerna, av Kjell Härenstams och Jonas Otterbecks tidigare forskning och av övrig litteratur vilken är relevant för undersökningen. Undersökningens fokus ligger på vilka orientalistiska tendenser som finns i läroböckerna i beskrivningen av islam och dessa ställs mot både Lpf 94 och Kursplanen för religionskunskap.Vid undersökningens genomförande uppmärksammades exempel från alla fyra hypoteser. Dessa visade sig framför allt i en del ordval och formuleringar som många gånger inte upplevdes som objektiva beskrivningar av islam och som ibland även presenterade motsägande information om religionen.Kjell Härenstam är den som tidigare har forskat mest kring det han kallar för ?skolboks-islam? och utgör därför den litteratur som användes i en jämförande analys av resultatet i denna undersökning.

The history of Banu Umayya has since the collapse of the caliphate occupied a major part in Islamic historiography. The present thesis analyses the presentation of the Umayyads in Ibn Khaldun?s al-Muqaddima and its relation to previous historical traditions. The thesis examines the social and intellectual context in which Ibn Khaldun stood and how it is represented in his historiography, while also providing an overview of the various socio-political, intellectual and historiographical developments in Islam. The theoretical perspectives are based on the concept of agency, examining the intellectual room for manoeuvre that the historian disposed of while composing the works.

English abstractTitle: Islam and the limitations of the public will of choice.The purpose of this paper have been to investigate how three modern Islamic theorists view the limitations of the public free will of choice based upon their interpretation of the Islamic theology and doctrine.The paper focuses to highlight how all three chosen Islamic theorist interpret the Islamic doctrine based upon my elected theses and more specifically pinpoint were the free will of choice ends, and Islam as a religion starts to take hegemony. The paper?s aim is to further an understanding that in the modern world and as a effect of increased literacy, Islam has been somewhat inclined to split into several Islamisms, based upon the variety of fatwa?s on the Islamic doctrine that is available online. Therefore it remains to the modern day Muslim, to individually decide whether they choose to follow the message of the Holy revelation in the Quran or trust a mufti?s fatwa in their everyday life as a Muslim.The material used and analyzed in this paper is prime source material.

In this thesis I have done a discourse analysis of the documentary movie A Jihad for Love. A Jihad for Love came out 2007 and is directed by Parvez Sharma. The documentary movie is about homosexual Muslims and their jihad, struggle, for love and to be accepted in a world where they are barely recognized as a group. My aim of the thesis was to see how the movie portrays the persons who are in the film and their relationship to Islam and who gets access to the religion. I have also analyzed if Islam can be used to strengthen the sexual identity or if it works in the opposite way.

Syftet med denna uppsats har varit att titta närmare på två pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en näranalys av vardera program för att sedan jämföra de båda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:Bilden av islam framställs i båda programmen genom porträtt av muslimer. Det första från 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva låter Nagat, en ung tjej berätta om islam och då framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger på att informera om islam och inte berätta om Nagat.

Utgångspunkten för min studie har varit att se på ur vilket perspektiv Islam behandlas i tre västerländska nyhetskanaler eller nyhetsprogram. De tre undersökta nyhetskanalerna har varit Euronews, Aktuellt och TV4s nyheter. Undersökningen har gjorts under mars månad år 2000. Ett nyhetsprogram från var och en av de tre kanalerna spelades in varje dag.För att en korrekt tolkning skall ha varit möjlig har jag vidare studerat en mängd litteratur. En del har behandlat vad Islam är, medan annan litteratur behandlat hur media använder olika stereotyper och schablonsbilder när de skall beskriva ett nyhetsfenomen.

Utifrån rådande samhällsklimat vill den här studien ge ett bidrag till studiet av svensk islam och gymnasieskolans religionslärobok. Dessa två delar läggs sida vid sida för att fördjupa förståelsen om muslimer idag samt om lärobokens innehåll. De frågeställningar som ställs lyder: ? Hur beskrivs islam av shiarepresentanter jämfört med två religionsläroböcker? Vad skiljer, vad är gemensamt och vad ger det för konsekvenser? ? På vilket sätt presenterar religionsläroböckerna muslimer i allmänhet och representanter för shiaislam i synnerhet? I inledningskapitlet beskrivs skolans ämnesplan, läroplan samt läroboken. De olika teorier som förs fram är främst essentialistisk förståelsehorisont förklarad av Gilhus och Mikaelsson (2003) och emic och eticsbegreppet.

The aim of the study is to examine how religion legitimates outrages and it what ways we can regard religion as politics. The study uses the theory that Eickelman and Piscatori present in their book Muslim politics. They use the term ?Muslim politics? to describe the relation between Islam and politics. Eickelman and Piscatori divide Muslim politics in five elements that the essay uses to structure the analysis.

Syftet med denna undersökning var att analysera på vilket sätt den religiösa tillhörigheten influerat sex religiöst troende och praktiserande muslimers resonemang och värderingar kring studie- och yrkesval. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade respondenternas beskrivningar av hur de praktiserade sin tro i vardagen, vilket gav slutsatsen att islam upplevdes som en livsstil. Vidare visade resultaten att respondenterna upplevde islam som ständigt närvarande, men att det var svårt att urskilja relationen mellan det egna studie- och yrkeslivet och den religiösa tillhörigheten. Samtliga respondenter gav även uttryck för altruistiska värderingar om att bidra till ett bättre samhälle.

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook.The paper uses an applied model of Bernstein?s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein?s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam.

Jag har länge haft ett intresse för islam i Iran. För att komma närmre och förstå detta ämne så har jag valt att analysera romanen Huset vid moskén från 2008 av Kader Abdolah, som utspelar sig i Iran under tiden för den islamiska revolutionen 1978-79. Jag kommer att titta på hur religionen fungerar för några av karaktärerna och hur de olika funktionerna förändras genom revolutionen. För att kunna analysera detta kommer jag att studera religionens olika funktioner samt Irans politiska och religiösa historia. I analysen resonerar jag kring tre karaktärer som representerar tre olika förhållningssätt till religion: inre andlighet, religion som vägen till acceptans och våldsamt religionsförtryck..