The aim of this paper is to perform a comparative study between France and Sweden analyzing the veil debate that took place in 2003 and 2004. This debate has been one of the central features of the renewed conflict between the West and Islam post 9/11, and has the presumed oppression of the Muslim veil in focus. With help of critical theory and a differentiated citizenship theory, including gender and post-colonial perspectives, I analyse the veil in a Western context in the arguments presented and the actions taken. Through that I try to distinguish the potential problems posed for the Muslim minorities living in the two countries.Three main areas are covered: the different political actions in the two countries, the consequences for this sidestep in liberal citizenship theory and in what way the view on equality splits the two parties. I conclude: that the French secularism and the Swedish equality have played key roles; the ideal of liberal citizenship is being abandoned for a more partial state; and the view of the veil as simply oppressive is part of a colonial heritage that can be challenged..

SammanfattningSkolan kan sägas ha två primära och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundläggande demokratiska värden. Att vårt samhälle har förändrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förståelse, tolerans och inlevelse för andra människor har blivit allt mer angelägen. För förverkligandet av skolans båda uppgifter spelar läroboken fortfarande en framträdande roll. En viktig fråga är om läroböckerna i religionskunskap är anpassade för den relativt nya situation som råder i skolan, med mångkulturella och mångreligiösa klassrum.Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån två läroböcker i religionskunskap kan sägas uppfylla läroplanens direktiv om att undervisningen ?skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse? (Lpf 94, s 3).

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Titel: Mellan kattskit och mordhot - En kvalitativ studie om mediedrevet kring MarcusBirroFo?rfattare: Elin Bjo?rkman och Matilda VejloHandledare: Anna EdinNyckelord: Marcus Birro, Twitter, mediedrev, skandal, islamSyftet med studien var att underso?ka hur pressen har skildrat ha?ndelserna kring Marcus Birro, samt att analysera hur han sja?lv hanterat mediedrevet pa? sin privata Facebooksida.Studien har sina teoretiska utga?ngspunkter i medielogiken, medieskandaler och fo?rsvarsteorin apologia. A?ven mediedrev beskrivs som ett kompletterande och fo?rklarande fenomen.Studiens metodologiska utga?ngspunkter a?r en kvalitativ textanalys som behandlar valda artiklar fra?n pressen, samt en retorisk analys av utvalda inla?gg fra?n Birros Facebook.Resultatet av studien pa?visar ett tydligt mediedrev mot Birro med negativ utga?ng. Ur studien framga?r det a?ven att Birro anva?nt sig av retoriska strategier under sitt fo?rsvar och studien visar a?ven tydliga indikationer som att han har intagit en fo?rsvars- och offerroll. .

ABSTRACTEssay in Political Science, Advanced Continuation Course, 61-80 credits, by Jonas Nilsson?The democratic islamist? - a study of three islamist movements and their potential role in ademocratization process?Supervisor: Jonas LindeThe purpose of this work has been to explain to what extent islamist movements can be said to bebearers of democratic values and if they have a role to play in future democratization processes. Thepurpose of this work is also to examine the democratic views of the different islamist movements andto compare them with each other in an effort to find a specific islamist definition of democracy.The essay is a qualitative analysis of the Muslim Brotherhood in Egypt, Front Islamique du Salut inAlgeria and Hezbollah in Lebanon. The analytical framework is based on the political institutionsincluded in Robert A. Dahl polyarchial democracy.

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lärare upplevde undervisningen och arbetet i ämnet idrott och hälsa mot en bakgrund av inkludering, integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lärare genomfördes. Eleverna fick svara på frågor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och läraren, medan lärarna fick svara på frågor kring inkludering, integrering, arbetssätt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt däremot integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med läraren och att inte bli särbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade.

Efter den 11 september 2001 har det i väst blivit mer accepterat att göra negativa uttalanden om islam och muslimer i diskurser. Vår tes är att ledarsidorna i Jyllandsposten är ett exempel på en sådan diskurs där muslimer framställts som de Andra och ses som fundamentalt olika "danskarna". Syftet med denna studie är att undersöka diskursen om islam/muslimer på Jyllandspostens ledarsidor år 2000-2005. Detta görs genom en kritisk diskursanalys, utifrån postkolonial teori. Vi undersöker även om diskursen kan sägas vara en rasifierad diskurs, och hur diskursen har förändrats sedan år 2000.

Studie av innehållet i politiska krönikor publicerade av den arabiska nyhetskanalen Al Jazeera under perioden 12 - 28 april 2008. Innehållsreferat och analys av tendensen. Teman: islam, terrorism, sekterism, Irak, USA, Israel, Palestina, Hamas, Fatah, arabisk nationalism..

Jag har tänkt analysera och presentera de olika skillnaderna eller tolkningarna som finns inom shi'a och sunni islam. Anledningen till att jag valde att koncentrera mig på shi'a-och sunniislam är för att jag alltid har varit intresserad av de historiska skillnaderna och för hur de kom till och vad som var orsaken till dess uppkomst. Jag har alltså alltid varit intresserad av islams tidiga historia och de händelser som inträffade efter profetens död. I denna uppsats kommer jag endast att ta upp tre olika ämnen och belysa dom från shiitisk och sunnitisk synvinkel med deras egna källor.De ämnen som jag tänker behandla och ta upp beskrivs som "Korruption i Quran", traditionen om "De Två Dyrbara Tingen" och "De Tolv Ställföreträdarna". Jag kommer att beskriva olika arabiska termer som är viktiga att nämna och som kommer att dyka upp i uppsatsen samt moderna konflikter mellan dessa riktningar.Shi'a- sunni- islam har varit aktuellt i internationell media lite till och från enda sen den islamiska revolutionen i Iran och fram till dagens ockupation av Afghanistan och Iraq samt nyligen med de hånande, kränkande och mycket provocerande teckningarna av muslimernas siste profet, Muhammad1 som satt igång en explosion av undertryckt vrede i den muslimska världen gentemot västerländska länder som exempelvis England, Frankrike, Tyskland och USA.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka förväntningar blivande idrottslärare har på sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda på detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio blivande idrottslärare, i åldern 24-40 år, om deras förväntningar på sitt framtida yrke med fokus på mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med särskild tonvikt på det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för även en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. Där lägger jag in mina egna funderingar i ämnet och det framkommer hur jag ser på uppsatsens innehåll och då framförallt på resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till är att idrottslärarstudenter anser att de känner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fått tillräcklig utbildning inom området ?att möta alla elever?..

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

Föreliggande uppsats har utgått från en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar på tre tematiska frågor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstå mellan muslimer och svenska skolor? 2 I vad mån bidrar religionsundervisning om islam och muslimer till att utveckla elevernas förståelse och känsla för tolerans i anslutning till muslimer? 3 Vilket förhållningssätt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosåskådning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats på två högstadieskolor. Mätinstrumenten har varit en enkät och semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.