Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare uppfattar att de förhåller sig till eleverna, när de gör sina undervisningsval i kursen Religionskunskap A på gymnasiet. I förhållande till detta har elevers studieinriktningar varit en faktor som studerats, för att undersöka om dessa har inverkan på undervisningen.Materialet till undersökningen har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma religionslärare i Uppsala. Intervjuerna har spelats in med en mobiltelefon och därefter transkriberats ordagrant. Intervjumaterialet har analyserats genom en innehållsanalys, där materialet sorterats i likheter och olikheter.Lärares undervisningsval har ställts i relation till om lärare utgår ifrån religionsundervisningens selektiva traditioner. Dessa rör kristendomens starka ställning och undervisning med världsreligioner i fokus istället för elevers egna livsfrågor.

A2161Bangladesh har 120 miljoner innevånare och minst 50% av dessa lever i mycket svårfattigdom. Grameen bank är en av de institutioner som försöker ändra på detta. Genom attlåna ut små summer utan krav på säkerhet ger man även de fattigaste en chans att förbättrasina liv. 94 % av Grameen banks låntagare är kvinnor ? vilket är ovanligt per se - men särskiltovanligt i ett så patriarkaliskt samhälle som Bangladesh där det för 10-15 år sedan hade varithelt otänkbart.

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att fördjupa kunskaper om vilka strategier lärare och rektorer arbetandes i fyra mångkulturella skolor använder för att inte diskriminera elever som tillerkänner sig religionen islam. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur ser lärare och rektorer på simundervisningens betydelse i skolan? Hur arbetar skolorna med elever som inte uppnår målet i momentet simning i idrott och hälsa? Hur upplever lärarna och rektorerna elevers och föräldrarnas inställning till ämnet simning? Svaren har analyserats utifrån ett kultursociologiskt perspektiv med särskilt fokus på hur majoritetskulturens normer möter minoritetsnormer, i synnerhet när det gäller trosfrågor.MetodTill denna studie valdes en kvalitativ ansats som metod. I studien har fem lärare och tre rektorer från fyra skolor i Stockholmstrakten intervjuats. Urvalet kom att bli strategiskt då respondenterna som valdes ut arbetade på mångkulturella skolor.  Pierre Bourdieus kultursociologiska perspektiv och hans teoretiska begrepp habitus, kapital och fält har använts vid analys av datainsamlingen.ResultatDe viktigaste resultaten som framkom i studien är att både lärare och rektorer tillerkänner simförmågan ett stort värde och att simmomentet är en självklarhet i kunskapskraven.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö är något som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar när det kommer till att välja arbetsplats. Det handlar inte längre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvärtom ställer sig många frågan, vad har organisationen att erbjuda mig?För att möta dessa behov måste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behålla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumärke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rätt kompetens.

The study's aim was to increase knowledge about the resistance of the Muslim religious expressions in the public sphere and its emergence on the basis of the case around the opposition to call for prayer. The study was conducted through the use of the qualitative research approach through interviews with informants who have a pronounced aversion regarding the existence of the public call to prayer in Sweden. The study's questions have been answered by an analysis of the empirical material by using different theoretical points that illustrate how Western standards are valued higher than the other, in the various standard systems. The view of the Muslim religious practices depicted by informants through an interpretative framework that is characterized by Islamophobic arguments that are considered to be incompatible with Western culture and the principles of the secular state striving. Such discourses can create an uneven distribution of power between Muslims and non-Muslims on the basis of the West's representations of Orientalism explained based in ethnocentric knowledge.

AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01 Titel: ?Ofta tror jag att det handlar om okunskap helt enkelt? - en kvalitativ studie av åtta högstadielärares syn på islamofobi och arbetet med islamofobiska konflikter i skolaFörfattare: Therese Lindblom, Stellan KarlssonTermin och år: VT14 Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Handledare: Bengt JacobssonExaminator: Lisa WiklundRapportnummer: VT14-1120-14 Nyckelord: islamofobi, rasism, konflikthantering, högstadiet, lärareSammanfattning:Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur högstadielärare i Göteborg förhåller sig till begreppet islamofobi och hur de tänker kring konflikter med islamofobisk grund bland elever.Frågeställningar: ? Hur definierar de tillfrågade lärarna islamofobi?? Hur anser de tillfrågade lärarna att islamofobi bör bemötas?? I vilken utsträckning ser de tillfrågade lärarna islamofobi i skolan som ett problem?? I vilken utsträckning upplever de tillfrågade lärarna att de förberetts för att bemöta konflikter av islamofobisk karaktär? För att få svar på syfte och frågeställningar använde vi en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade respondentintervjuer. Åtta högstadielärare i Göteborg intervjuades och transkriberingarna av dessa intervjuer utgjorde vårt empiriska material. Övrigt material som har använts är relevanta styrdokument, tidigare forskning som rör islamofobi, främlingsfientlighet och konflikthantering samt det teoretiska ramverket som innefattar socialkonstruktivism och konflikthantering.Studiens viktigaste resultat är att: fyra olika sätt att se på begreppet islamofobi kunde urskiljas i respondenternas svar, respondenterna anser att islamofobi bör bemötas med hjälp av kunskap, ingen av respondenterna anser att islamofobi är ett stort problem på sina skolor, men fem av dem har (direkt eller indirekt) erfarenhet av islamofobi bland elever och respondenterna upplever dessutom att det finns ett behov av vidare fortbildning för lärare och lärarstudenter i att bemöta islamofobi. Studiens har flera betydelser för läraryrket.

Turkiet har sedan tidigt 1900-tal velat närma sig Europa och allt sedan den Europeiska Unionen bildades har landet velat komma in i gemenskapen som en likvärdig medlem i förhållande till de övriga medlemsländerna. I december 2004 tog EU: s representanter ett revolutionerande beslut som berörde Turkiets framtid inom unionen. Efter flera år av kritik, uteslutande och förnekande från EU: s håll beslöts det att Turkiet får från och med 2005 börja förhandla om ett EU-medlemskap.Turkiets väg mot Europa har varit allt annat än rak. Ända sedan det Osmanskariket och dess framfart i Europa har det funnits motsättningar från europeiskt håll gentemot Turkiet och dess medborgare. Turkarna blev ?barbarerna i söder? och detta har satt sina spår genom historien fram till idag.

Studiens syfte är att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka år 2012. Analysenhet är nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och därmed är postkolonial teori utgångspunkten. Vidare tas hänsyn till teorin om att medier kan påverka människors uppfattningar om verkligheten.Den huvudsakliga frågeställningen är hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjälp av ett antal underliggande frågeställningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstår en ?vi -och-dem-relation? i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar?Frågorna besvaras med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebär att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras.

Mitt syfte har varit att skaffa mig grundläggande kunskap om vad mystik är och vad som kännetecknar mystik erfarenhet. Jag har undersökt mystika riktningar inom hinduismen, judendomen, buddhismen, kristendomen och islam. Tekniker och livshållningar som kan leda till mystika erfarenheter har jag också tittat närmare på. Min frågeställning har varit: Vad har den kristna mystiken att erbjuda nutidsmänniskan? Utifrån min frågeställning så har jag fördjupat mig inom den kristna mystiken.

I min uppsats har jag försökt visa två sidor av buddhismen; den teoretiska och den praktiska. Jag började med att skissera fram den allmängiltiga bilden av Buddha som av många, inklusive mig själv, ses som buddhismens förgrundsgestalt. Sedan analyserade jag den litteratur från gymnasiet som används i det praktiska arbetet i religionskunskap och drog snäva linjer som hela tiden utgick ifrån mina grundfrågor; hur förmedlas bilden av den historiska Buddha och hur tar man upp kvinnan i religionen. Jag kom fram till att buddhismen i böckerna ägnas väldigt lite utrymme, oftast inte mer än 30 sidor ? och att bilden av Siddharta och dennes väg till upplysning många gånger var förenklad (exempelvis i Börje Rings Religion och sammanhang.) Bilden av kvinnan förmedlades även den sparsamt, och de gånger den gick att finna kändes den stressig och kompakt, exempelvis i Religion A av Elm & Thulin där nunnor i förbigående nämns ett fåtal gånger, och detta i samma andemening som munkarna.

Independent schools are a central issue in the school world, the perception of independent schools varies and many people express opinions about them in the media. An independent school is according to the National Agency a school that has a different principal than the county or municipality. Independent schools may not charge fees but their revenue comes from municipal grants from municipalities (Berglund 2007, p. 10). An independent school can be driven by an association, foundation or company and to run an independent school requires a permit from the Education Department.The purpose of this paper is to see how four principals at independent schools with a Muslim profile are working to strengthen their students? Muslim identity in relation to the society they live in and how schools work with value issues.

Bakgrund: Yttrandefriheten blir ofta ett ämne för debatt då någon yttrar en åsikt som är kontroversiell eller ouppskattad. Detta blev fallet 1998 då konstnären Elisabeth Ohlsons fotografiska utställning Ecce Homo hade vernissage i Stockholm. Utställningen innehöll gestaltningar av olika situationer ur Nya Testamentet där Jesus porträtterades av olika homosexuella män som i sin tur omgavs av andra homo-, bi- och transsexuella som föreställde bland annat apostlarna och Jesus mor Maria. I mars 2010 hamnade konstnären Lars Vilks åter i hetluften, när det stod klart att ett flertal olika personer gripits utomlands för planer på att mörda honom. Anledningen till att Vilks var målet för attentatet var hans teckning av Muhammed som rondellhund, då det inom islam är förbjudet att avbilda profeten Muhammed.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.