Vårt syfte var att undersöka hur ungdomar i Angered och Biskopsgården påverkas av den strukturella diskrimineringen med fokus på mediernas makt och skildringar. Vi använde oss av kvalitativa metoder och genomförde sex intervjuer med ungdomar från Angered och Biskopsgården i åldrarna sexton till tjugotvå år. Vi genomförde en meningskoncentrering av vårt intervjumaterial. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av begreppet strukturell diskriminering, teorier om avvikande och stämpling som berör Goffmans stigmatiseringsteori och teorin om stämplingsmakt och teorin om identitet. Det som kommer fram i uppsatsen är att ungdomarna anser att medierna skapar en negativ och osann bild av förorterna.

Bakgrund: Ishockey är en sport som i studier visat sig ha en hög skadefrekvens. Sporten utövas av kvinnor likväl som män men hur sporten spelas skiljer sig åt beroende av kön samt mellan olika länder. En kartläggning av skadeproblematiken utgör första steget i ett skadepreventivt arbete. Dock finns i dagsläget inga studier angående skadepanoramat inom svensk damishockey.Syfte: Att kartlägga skadeproblematiken inom svensk damishockey utifrån ålder, antal exponeringstimmar, skadelokalisation, skadetillfälle, skadefrekvens samt hur lång matchfrånvaro skador föranleder. Att undersöka samband mellan skadefrekvens och exponeringstimmar samt skadefrekvens och ålder.Metod: En webbaserad enkät utformades i en retrospektiv design.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland ungdomar är ett växande problem vilket kan jämföras med en epidemi. Det är ett samhällsproblem i både Sverige och i övriga världen. Övervikt och fetma hos ungdomar kan ge både psykiska och fysiska negativa effekter och kan bero på olika orsaker som arv, livsstil och biologiska faktorer. Sjuksköterskan kan komma i kontakt med överviktiga i många olika vårdsammanhang. Det är därför viktigt att ha kunskap om hur ungdomar med övervikt eller fetma upplever sin vardag för att kunna bemöta dem på ett bra sätt.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..

Syftet med studien var att utifrån intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vården, Sjuksköterskans bemötande samt Glädje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glädje och tillfredställelse i sitt arbete.

Avsikten med denna uppsats var att granska hur bedömningen av psykiatrisk tvångsvård av barn och ungdomar i Sverige, motiverades under året 2002-07-01 - 2003-06-30. Genom en kvalitativ ansats har en textinnehållsanalys av journaler genomförts, i syftet att bidra till att ge en överblickbar beskrivning av materialet. Uppsatsen grundar sig på journaler som tidigare insamlats från chefsöverläkare vid samtliga barn- och ungdomspsykiatrikliniker i Sverige, vilket resulterade i 142 patienter och 159 vårdtillfällen som journalfördes. Patienterna utgjordes av barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Motiveringarna till tvångsvården analyserades därefter utifrån sex stycken, redan befintliga etiska kategorier.

Syftet är att skapa större förståelse för och kunskap av ungdomsstilar och ungdomskulturer för att sedan kunna bemöta elever bättre i mitt yrke som lärare. Jag har undersökt ungdomsstilar som för tillfället tenderar, vilka är de mest vanliga klädesplagg som ungdomar bär och vilka kroppsutsmyckningar har de? Litteraturstudier och kvalitativ metod har används i form av observationer och enkätundersökning bland gymnasieelever. Ungdomar känner snabbt av förändringar och strömningar i samhället vilket gör att nya ungdomsstilar och livsstilar skapas.  Ungdomsstilars skapande har betydelse för ungdomars identitetsarbete där kamrater och gruppåverkan har stor innebörd. Ungdomar uttrycker till sin omgivning vilken grupp av ungdomsstil de tillhör i form av kläder, frisyrer, accessoarer, färger, symboler och kroppsutsmyckningar/kroppskonst..

AbstraktSyftet med studien har varit att studera hur unga i åldern 16-20 år i Östersunds kommun förhåller sig till riskerna med cannabis. samt att se hur ungdomar i interaktion med varandra diskuterar, uppfattar och upplever riskerna med cannabis. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och baseras på en enkät och fokusgrupper med gymnasieungdomar i Östersund. Resultatet visar att ungdomarna som deltagit i studien har en viss acceptans till att droger används i deras omgivning och närhet. Det finns också brister i kommunikationen mellan vuxna och ungdomar om riskerna med droganvändning.

Uppsatsens syfte är att påvisa om det finns speciella egenskaper hos ungdomssegmentet, och i så fall vilka, som har betydelse för ett företags kommunikation av sitt varumärke till ungdomar, samt att diskutera vilka eventuella konsekvenser en föryngring av varumärket skulle få för företaget. Vi har i denna uppsats valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Vi anser att detta val av metod har gjort det möjligt för oss att få en djupare förståelse för problemet och att anpassa vårt problem i takt med nya upptäckter. I uppsatsen behandlas teorier om ungdomar, kommunikation och varumärkesorientering. Teorin tas upp utifrån två perspektiv, kommunikationsmottagarens och kommunikationssändarens.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjänstens lokala förebyggare i Uppsala kommun arbetar med ungdomar i åldern 12-16 år gällande droger. Studien är begränsad till fyra, av kommunen prioriterade, stadsdelar i Uppsala kommun. Förhoppningsvis kan studien bidra till ökad kunskap om, och diskussion kring, det förebyggande arbetet med ungdomar gällande droger. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades med hjälp av tidigare forskning visade att de lokala förebyggarn arbetar på flera nivåer, strukturell-, grupp-, och individnivå.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste diabetestypen bland barn och ungdomar, med ett insjuknandeantal som ökar kontinuerligt varje år. Tonåren är en viktig tid för utvecklingen och mognaden, och att leva med en kronisk sjukdom kan bidra till familjekonflikter och osäkerheter som kan påverka självständigheten och livskvalitén.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukdomens inverkan på livskvaliteten hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1.Metod: Studien gjordes enligt en beskrivande litteraturstudie med systematisk sökning och med fokus på ungdomar mellan 13-18 år med typ 1-diabetes. Resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som kvalitetsgranskades enligt protokoll och analyserades med inspiration av innehållsanalys.Resultat: Att uppnå god livskvalitet handlade mycket om utveckling och självständighet, vilket kunde hämmades på grund av överbeskyddande föräldrar, rädsla att vara annorlunda samt krävande behandling och egenvård. För att uppnå god livskvalitet krävdes en medvetenhet av sjukdomen och kroppsliga förmågor och begränsningar, samt en mognad och motivering att ta eget ansvar för sin sjukdom och behandling.Slutsats: Familjen, egenvården och osäkerheten att passa in i omgivningen är centrala faktorer som har inverkan på ungdomarnas livskvalitet. Sjukvårdens stöd åt både ungdomarna och föräldrarna är viktigt för att ungdomarna ska kunna uppnå självständighet och god livskvalitet..

Bakgrunden till uppsatsen är att jag vill titta närmare på hur man bygger ett framgångsrikt ishockeylag, där man får ut det mesta av varje individ för att på så vis bilda en svårslagen enhet samt hur en coach kan arbeta för att skapa ett klimat som uppmuntrar till utveckling, både på isen och vid sidan om.Syftet med uppsatsen är att utforska den vetenskapliga kunskap som finns om hur ett lag och dess individer kan coachas samt ta reda på hur elitseriecoacher arbetar för att coacha laget och individen och hur elitseriespelare vill att coachen ska agera.Följande frågeställningar ligger till grund för mitt arbete:Hur arbetar elitseriecoacher i ishockey med att coacha individen och laget?Hur vill elitseriespelare att en coach ska coacha individen och laget?Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med ett urval av Elitseriens coacher. För att jag också ska få en bild av hur en elitseriespelare upplever att coacherna agerar samt hur de vill att de ska agera, så kommer också intervjuer med ett urval av elitserielagens lagkaptener att genomföras.Undersökningens resultat visar att mycket av den kunskap som finns i den vetenskapliga forskningen om coaching också återfinns i intervjupersonernas svar. Enligt intervjupersonerna ser den moderna ishockeycoachen väldigt annorlunda ut, jämfört med den traditionella. Framförallt betonades detta av spelarna, samtidigt som coacherna genom sina svar också visade prov på att det finns en stor medvetenhet om hur coaching kan bedrivas, både när det gäller laget som helhet och den individuella spelaren.

Många ungdomar med olika typer av problem kan i dagsläget inte bo kvar hemma. Anledningarna till det kan ligga hos ungdomen själv eller hos ungdomens familj och närsamhälle och kan då placeras på ett stödboende. Studiens syfte är att undersöka om ungdomar på stödboendet Kollektivboendet (Kollbo) i Örebro upplever sig vara delaktiga i den stödjande verksamheten och hur delaktigheten ser ut. Studien är en kvalitativ undersökning baserad på sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar boende på Kollbo och i deras slusslägenheter. De sex pojkarna är slumpmässigt utvalda utifrån ett antal sammanställda kriterier.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.

Syftet med rapporten var att studera ungdomsledares och lärares arbetsmetoder ochförhållningssätt gentemot ungdomar som uppvisar ett avvikande beteende. Detta medavseende på om det var strukturerat eller ostrukturerat. Vår studie var av kvalitativ karaktär och fyra lärare och fyra ledare intervjuades. Intervju underlaget lämnades ut i förväg och med detta förfaringssätt ville vi att de skulle vara välförberedda innan själva intervjun. Det som framkom av vårt resultat var att lärarna har ett mer strukturerat förhållningssätt gentemot ungdomar med koncentrationssvårigheter än vad ledarna har.