Behovet av att skapa en hållbar stadsljudmiljö ökar i takt med att mängden oönskade ljud ökar och kunskapen om dess negativa konsekvenser uppmärksammas. I stadsmiljö är det främst ljudet av trafik som anses som oönskade, att dämpa dessa ljud har länge varit den enda åtgärd som använts i stor utsträckning. Under senare tid har andra metoder uppmärksammats, däribland maskering som med hjälp av ett liknande men positivt upplevt ljud minskar effekten av det oönskade ljudet. Typiska positiva ljud som kan uppfylla kraven för maskering av trafikljud är naturljud som vatten. Detta ljud är användbart pga.

I den här rapporten var målet att undersöka hur slumpmässighet med ljud påverkar spänningsuppbyggnader i skräckspel. I bakgrunden ges möjliga definitioner av emotionen rädsla, följt av teorier kring hur skräckspel är uppbyggda och vilken betydelse ljudet har i skräckspel. För undersökningen skapades två testbanor med 3d-grafik där ett antal spänningsuppbyggnader med ljud leder fram till konfrontationer med monster som måste undvikas. Den ena banan hade ett statiskt tidsintervall för spänningsuppbyggnaden, för den andra banan slumpades det fram. 14 testpersoner fick spela båda dessa testbanor och svara på frågor i intervjuer för att förmedla sin upplevda rädsla.

Ljuddesign i spel för sociala medier lider många gånger av en uppenbar kvalitetsbrist och detta arbete syftar till att undersöka hur ljudets funktion i framförallt Facebookspel kan förbättras utifrån de begränsningar formatet presenterar. Bakgrundsdelen avhandlar ljuddesign från ett historiskt perspektiv samt hur det traditionellt sett används idag. Även ämnet sociala medier som helhet tas upp och kombination av dessa två områden, ljuddesign och sociala medier, avhandlas. Som ett led till detta genomfördes en enkätundersökning för att undersöka spelarnas upplevelse av ljudet och deras åsikter kring detta. Det praktiska arbetet genomfördes i samarbete med Muskedunder Interactive och involverade att skapa ljud åt ett av deras befintliga Facebookspel, Hello Adventure, samt ljud ett nyutvecklat iPhonespel, Yummy Bear, som i arbetet användes som jämförelse till Hello Adventure..

Soundscape design handlar om att aktivt planera och gestalta ljudmiljöer i våra städer, men också i våra rurala rekreationsområden. När ljud diskuteras bland politiker och tjänstemän är det oftast i negativa ordalag; ljuden måste stängas ute, ljudnivån måste sänkas. Ordet ljud byts ut mot ordet buller och blir en förorening som människor måste skyddas ifrån; likt en anstormande fiende stängs det ute med vallar, plank och murar. Ovanstående lösning är otillfredsställande, och behandlar inte problemet vid dess källa. Den moderna staden, med dess dominerande ljudkälla fordonstrafiken, ljuder högt och oavbrutet. I decennier har forskare hävdat att människan successivt har slutat att lyssna på detta monotona och ointressanta trafikbrus, och vår hörsel har blivit underprioriterad våra andra sinnen. Hur ska vi då behandla problemet vid dess källa? Ljudnivån är hög i dagens städer, och effekterna som en hög ljudnivå kan ha på människor är bevisad och ska inte förringas.

Syftet med litteraturstudien är att utforska hur sjukhusmiljön påverkar patienter inom sluten somatisk vård. Med sjukhusmiljö avsågs utformningen och designen av sjukhusmiljön och miljömässiga faktorer/komponenter i denna. Metoden för utförandet av litteraturstudien har inspirerats av Goodmans modell. Urvalet bestod av 13 empiriska vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. Resultaten som funnits berör musik, ljus, ljud, akustik, patientrum, enkelrum/delade patientrum, patientsäng, sängplats, privat utrymme, avdelningens utformning, fönster och bekvämligheter/hjälpmedel.

Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön inverkar på patienters hälsa under sjukhusvistelse. Författarna valde att avgränsa den fysiska vårdmiljön till det som avser den inifrån upplevda byggnadens miljö för medicinsk vård och omvårdnad inom sjukhus. Det vill säga arkitektur, design och estetik, ljus och ljud. I studien användes Florence Nightingales omvårdnadsmodell som teoretisk referensram. Studien var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Syftet med detta kandidatarbete var att framställa en analysmetod för dekonstruktion av ljuddesign i film. Målet med analysmetoden var att skapa ett förhållningssätt för ljuddesigners som gör det enklare att lära sig från ljudläggningar och genom övning eventuellt kunna bidra till ett mer avancerat sätt att tänka på vad ljud kan göra i en filmproduktion.Metoden är tänkt som ett stöd för blivande ljuddesigners som lärt sig tekniska kunskaper men kämpar med den kreativa biten där problemen inte har lika konkreta lösningar. Metoden är också tänkt som ett supplement till mer erfarna ljuddesigners för övning på sina kunskaper ellerförbättring av deras egen process.Vi tycker metoden nådde upp till de målen, men den visade sig också vara mer flexibel än så. Genom applicering av metoden inför arbete med vår gestaltning där vi ljudlade ett filmklipp blev designprocessen mycket enklare att komma igenom. Vi tror därför att en metod som vår kan vara en viktig del i att få in ljud tidigare i en filmproduktion..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patientens uppfattning av den omgivande sjukvårdsmiljön samt betydelsen avseende dess design, färger, konst och ljud för patientens hälsa och upplevelse av välbefinnande. I resultatet ingår 16 artiklar, varav 13 med kvantitativ ansats, 2 med kvalitativ ansats, samt en artikel med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna representerar studier från flera olika länder; Danmark, Norge, Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA, Filippinerna och Kina. Resultatet visade att utformningen av sjukvårdsmiljön, det vill säga dess design, hade stor betydelse för det sociala samspelet, både patienter emellan och mellan en patient och dennes anhöriga och därmed indirekt på patienternas upplevelse av hälsa och välbefinnande. Även fönsterutsiktens kvalitet visade sig i hög grad påverka patientens hälsa och välbefinnande.

Målet med detta examensarbete är att få en inblick i hur de olika processerna i arbetet med ljud till film fungerar. Jag vill kunna utröna hur man bäst tar sig an de olika processerna samt vilka fallgropar som kan bli aktuella..

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka få förståelse för ljudillustrationers betydelse i radiopresentationer genom att se hur olika presentationer tas emot av en publik. Det jag ville ta reda på var vilken sorts presentation ? en med ljudillustrationer eller en utan ? som uppskattas av flest inom den yngre delen av P3:s målgrupp, samt vilken av presentationerna som mest lockar till vidare lyssning.Studien består av en gestaltande del, där jag har gjort om presentationer från radioprogrammet P3 Populär, och en vetenskaplig del i form av en kvantitativ undersökning där gymnasielever har lyssnat på en presentation för att sedan svara på en enkät. Studien har haft sin utgångspunkt i retoriska modeller för hur ett meddelande bör utformas, och i olika metoder för användandet av ljud i radio.Undersökningen visar att personer som lyssnat på en presentation med ljudliga illustrationer tyckte att den var intressant, underhållande, trolig att fånga deras uppmärksamhet och vilja till att lyssna vidare i större utsträckning än personer som lyssnat på en presentation utan ljudillustrationer.

Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön inverkar på patienters hälsa under sjukhusvistelse. Författarna valde att avgränsa den fysiska vårdmiljön till det som avser den inifrån upplevda byggnadens miljö för medicinsk vård och omvårdnad inom sjukhus. Det vill säga arkitektur, design och estetik, ljus och ljud. I studien användes Florence Nightingales omvårdnadsmodell som teoretisk referensram. Studien var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Mikael Tuominen: Fri improvisation - hur tänker musikern?  Uppsala Universitet, musikvetenskap vt -98.Syftet med uppsatsen är att undersöka musikestetiken bakom fri improvisation sedd ur musikerns synvinkel. Undersökningen är framför allt baserad på litteratur skriven av verksamma musiker inom genren och på artiklar som delvis bygger på intervjuer med musiker. I arbetet med texterna används hermeneutisk och komparativ metod.I uppsatsen visas att genrebegränsningen för fri improvisation ligger i metoden. Denna går ut på att musiken skapas i nuet.

Hörseln är ett av människans fem sinnen. De övriga fyra är synsinnet, luktsinnet, hörselsinnet och känselsinnet. Detta kandidatarbete belyser hörselskadades kommunikationsmöjligheter och hur dessa skulle kunna utökas om produktframtagningsprocessen i större grad fokuserade på de fungerande sinnesorganen istället för enbart på hörseln.Kandidatarbetet är främst en litteraturöversikt som kompletteras med insamlad information från två enkäter samt intervjuer hos Kuuloliito och vid Finlandssvenska teckenspråkigas månadsmöte. Arbetet behandlar vad kommunikation är och på vilket sätt ofullständig kommunikation påverkar livskvaliteten. Dagens hjälpmedel jämförs även med framtidens möjliga hjälpmedel.Resultatet visar på att det i dag finns mycket teknik som utgår från människans olika sinnen för att förstärka en upplevelse.

I både film och spel används ljudeffekter till att berätta för lyssnaren om vad som pågår, både för det som syns i bild och utanför. Karaktärer i film och spel brukar vara ljud-lagda med ljudeffekter som t.ex. ljudet från fotsteg. För att etablera miljön i film och spel används en ljudsort som kallas för miljöljud och dessa ljud används även för att skapa stämning. Detta arbete har undersökt om det är möjligt att tydligt framhäva en karaktärsarketyp med hjälp av ljudeffekter och miljöljud utan bild.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning är att spegla hur lärare beskriver arbetet med läsutveckling i år 1. Jag har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjort samtalsintervjuer med sex lärare. Det jag funnit är att lärarna vid skolstart följer upp förskolans arbete med språklig medvetenhet. Elevernas förmåga att kunna urskilja ljud i ord och att kunna sätta ihop ljud till ord testas. Lärarna kontrollerar också vilka bokstäver eleverna känner till och om de kan läsa.