This work applies intersectionality to five Somali women self-narratives and focuses on their identities and positions in Swedish society, but also their relation to Somali society. Since people constructs in relation to the environment, this work studies the impact of environmental confirmations of their own self. Intersectionality is brought into the social work with an operational attempt, and shows how critics of power and interplay between theories and empirics can provide new knowledge. Intersectionality also demands some alterations of the social constructionists? idea of the ego.

Children and teenagers of today have grown up with digital media. According to Olle Findahl's report "The Swedes and the Internet" (2009), adults as well as children are online more and more. Our experience is that at many workplaces as good as everyone use computers and everyone is expected to have digital skills. However at most schools the reality is far from this. According to Findahl's report from 2009, 99 percent of all pupils (in Sweden) have access to computers and Internet, yet it is rare that they get school assignments where the use of Internet is acquired (Findahl 2009).The purpose of our paper is to understand how digital media can be used as a resource for learning, through the perspective of young people.

The purpose of this thesis is to cast light on the residential area Rosengård in Malmö which during the years between 1965 to 1975 was part of a programme known as "Miljonprogrammet", a project which was supposed to put an end to the housing shortages. The purpose of this thesis is also to investigate the social consequences in Rosengård, which arose as a result of Miljonprogrammet. Rosengård is one of many immigrant-dense suburbs in Sweden that by the media is given an exaggerated negative portrayal. Through our work, we also want to bring out and highlight the true image of Rosengård. The questions that have served as our starting ground include; what were the thoughts behind Miljonprogrammet? What were the consequences of Miljonprogrammet? What does the true image of Rosengård look like? What can the new government do in order to improve the situation in Rosengård? In order to answer these questions, four interviews were conducted with specifically chosen people.

Både entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, såväl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige där enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska näringslivet domineras främst av mindre företag. Bakom många av dessa mindre företag står individer med utländsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter från en annan del av världen.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillväxt är företag, vilket är en stor anledning till att fokus ligger på hur dessa väljer att finansiera sin verksamhet.

Jag har med hjälp av Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys bearbetat 60 mediatexter som på något sätt berör fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och två särskilda händelser under hösten 2003. Jag har redovisat teorier som diskuterar samband mellan nationalism, rasism, identitet, idrott och media, samt några klassiska sociologiska teorier om identitet och maktstrukturer. Syftet har varit att söka svar på hur den mediala bilden av Zlatan Ibrahimovic tecknas och vilka egenskaper han framställs som bärare av, på om det förekommer några nationalistiska och/eller rasistiska diskurser i materialet, samt på om Zlatan Ibrahimovic representeras som svensk eller som invandrare, en Annan, och vilka orsakerna skulle kunna vara till den representation materialet ger. Jag fann att texterna om Zlatan Ibrahimovic i stort konstruerar en medial bild av honom som en Annan, och att det sätt Zlatan Ibrahimovic omtalas kan jämföras med hur invandraren generellt omtalas i svenska medier. Jag har även funnit att det sportjournalistiska textmaterialet är starkt präglat av nationalistiska diskurser, och även av diskurser som flera av de refererade teoretikerna i detta arbete placerar under en övergripande rubrik av rasism.

In focus of this study lie students of an upper secondary school in a multicultural district, where more than 60 % of the students fail to reach the national goals for education. Since this particularly exposed group of students receives little attention during my studies in the Special Educational Teacher Programme, I have felt an ever growing urge to examine this group closer. As a basis for this study stands theories on how children and youths, in particular those of immigrant background, need holistic consistency and continuity in order to be able to build a positive development of identity. The purpose of this study is to explore the possibilities of developing parent cooperation in a multicultural district, through finding out what teachers and parents expect and desire from parent cooperation. I also want to find out how parents and teachers think that a working parent cooperation affects the student.

The purpose of this study was to illustrate how cuts as a result of the economic crisis in 2008-2013 affected the newcomers' situation and the possibilities to reach the requirements for knowledge, based on the area manager, principals' and teachers' perspectives.The material we used for the study was made up of semi-structured interviews. We interviewed a psychologist, an area manager, principals and teachers. Most of the interviews were face to face and were recorded on a Dictaphone which we later transcribed and analyzed. During the process, we focused on the following aspects: acceptance and introduction support for new pupils, local opportunities and work material opportunities, school organization and employment structure, and reaction in the form of protests and demonstrations on restructuring the affected schools as a result of the cuts.The result that has emerged is that the teachers' main problem was the large increase in workload. The supervisors took no account whatsoever of protests and demonstrations organized in the affected area.

Med bakgrund i de senaste årens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande är studiens syfte att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå ser på elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrån tre frågeställningar som rör elevernas syn på sin digitala kompetens, lärarnas syn på elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns någon diskrepans mellan dessa båda. Den metod som används är kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger på totalt sju intervjuer. Av dessa är fyra intervjuer med elever från samma klass och tre med lärare från samma skola. Resultatet analyseras utifrån Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken-Horariks modell också EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgångspunkter. Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens är självklar och god.

AbstractBackground The importance of establishing well-functioning parent-teacher relationships are clear objectives in the Swedish National Curriculum for Preschools, (Lpfö 98, Lpo 94 & Lgr 11 chapter 1-2). Parental involvement in preschool activities is seen as important for several reasons. Facilitating healthy child development, learning and socialisation are some of these reasons. During the past twenty years Sweden has become a multicultural society. Today, people from more than 170 countries live in Sweden, and about 18% of the population are first or second generation immigrants.

Ett tjänstevarumärke är uppbyggt av flera olika komponenter och det är inte bara tjänsten i sig som räknas till varumärket. Det är hur kunderna uppfattar vad företaget säger att de erbjuder, hur andra människor ser på varumärket, samt hur väl företaget tar sig an sitt tjänsteutförande som bidrar till kundernas syn och uppfattning om ett tjänstevarumärke. Det gör att ett tjänstevarumärke är mer komplext än ett produktvarumärke. Kunders upplevelser i samband med en tjänst påverkas av vilken syn de har på tjänstevarumärket, samtidigt som värdet i tjänstevarumärkets påverkas av kundens uppfattning gällande sin egen upplevelse. Trots att forskning visar på att ett tjänstevarumärkes komplexa natur gör att det finns mer risker relaterat till att repositionera tjänstevarumärken, finns det inga tidigare studier som specifikt har inriktat sig emot repositionering av tjänstevarumärken.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att överordnat utveckla en förståelse om ungdomar i marginaliserade grupper, i detta fall ungdomar som bor och lever inom Rosengårds gränser. Frågorna vi valt för att få uppnå syftet är; Hur påverkas utvecklingen av den egna självbilden bland ungdomarna, i samband med nära relationer till den egna familjen? Hur påverkas ungdomarnas situation utifrån de fördomar som finns i det konventionella samhället? Samt beror polariseringen av gemenskapen inom området på segregering?Metoden vi använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av intervjuer med 8 ungdomar från stadsdelen Rosengård.I Studiens teoretiska del har tre teoretiska ramar använts, Social kontrollteori, identitetsteori samt habitusteori.Resultatet i denna studie påvisar att alla ungdomarna har väldigt låga sociala band till det konventionella samhället. Informanterna påvisade dock en väldigt stor grad av respekt för föräldrarnas moral samt en låg grad av avvikande beteende. Många av de vi intervjuade hade stora framtidsplaner och skolan var enligt våra informanter något som var viktig för dem.

This essay intervenes in the politics of urban segregation in Stockholm. The main aim of the essay is to analyze and describe how advanced marginality and territorial stigmatization are expressed in the lived experiences of four unemployed youths, that have participated in a labor market training program located in the ?social vulnerable? area RÃ¥gsved. With a theoretical framework based in Henri Lefebvre?s production of social space the empirical findings are interpreted in regard to how the youths produce social space in dialectical interplay with urban politics, advanced marginality, territorial stigmatization, and their local neighborhood.