BAKGRUND: Att arbeta med hälsofrämjande insatser är att effektivt sätt att minska ohälsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsättning. Personal som arbetar hälsofrämjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förändrad livsstil.   SYFTE: Syftet med vår uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsättning upplever en hälsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gått och hur de sedan går tillväga för att motivera individerna till att leva ett hälsosammare liv, genom att stärka egenmakten hos individen för att uppnå resultat till en förändring av ohälsa. Vi vill också ta del av deras upplevelser av motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen använder sig av metoden för att motivera individerna på boendena och att hjälpa dem under förändringsprocessen. METOD: För att få reda på personalens upplevelser av hälsointerventionen genomfördes en fallstudie på två boenden, där deltagarna fått utbildning i motiverande samtal och tips på enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att välja mer hälsosamma alternativ.

Idag (2014) är träning och hälsa viktiga bestånddelar i våra liv och har en stor betydelse hos allt fler. Att spendera mycket pengar och tid på träning är allt vanligare vilket har gett fart på träningsresor runt om i världen. Kända profiler inom idrottsvärlden, föreningar och flygbolag arrangerar årligen träningsresor och dessa har en stor efterfrågan i dagens samhälle. Vad är det som gör att individer väljer att bekosta dessa resor och vilka är det som åker?.

Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur ungdomarna tänker kring vänskapsval och relationsskapande. Jag har också försökt få fram faktorer som kan påverka valen, såsom kön, etnicitet, klass, och ålder. Själva resan fram till vänskapsrelationen, att lyfta fram och visa hur ungdomar blir vänner, har också varit ett syfte med denna undersökning. Jag har valt symboliskt interaktionism som teoretisk utgångspunkt då den hjälper mig att bättre förstå och förklara interaktionen mellan ungdomar och relationskapandet.Som metod har jag valt kvalitativ metodstrategi, där jag intervjuat ungdomarna och försökt att utgå från deras svar i mina resultat.En av undersökningens slutresultat var att generella slutsatser kring hur vänskapsrelationer uppstår är väldig svåra att göra, det är oftast mer än en faktor som spelar in och påverkar valet. Dessa faktorer samverkar och är ofta beroende av varandra.

Denna uppsats berör försöket med trängselskatter i Stockholms innerstad. Införandet av dessa har under en längre tid varit på tapeten inom politiska kretsar. Diskussionerna har pågått under en femtonårs period och en mängd förslag har debatterats. Den lösning som innebar införandet av trängselskatter på försök klubbades igenom under 2003 och försöket startade i januari 2006. Denna modell är inspirerad av liknande system i andra städer som exempelvis London och Oslo.

Syftet med studien var att undersöka SPIRA-projektets deltagares uppfattningar om motivation och uppfattningar om projektets eventuella påverkan på motivationen. Samt uppfattningar hos några tidigare deltagare i projektet. SPIRA-projektets syfte är att stärka kompetensen hos sina deltagare och målgruppen är individer som varit arbetslösa i ett år eller mer, alternativt sjukskrivna i minst sex månader. Tidigare forskning inom arbetslöshet och motivation tyder på att de individer som drivs av en motivation med en hög grad autonomi har en större chans att vara lyckosamma. De anses även vara mer ihärdiga i sitt arbetssökande och har ett högre välmående än de som drivs av motivation med en låg grad autonomi.

hushållstjänster. Det är framförallt transaktionskostnader, normer samt vem av individerna i ett hushåll som har störst grad av förhandlingsmakt som påverkar valet för både individer och hushållen. Dessa faktorer påverkas inte av ett skatteavdrag. Vidare konstateras att de individer som utför tjänsten på den svarta marknaden troligen kommer att utföra motsvarande tjänst vitt efter ett införande av ett skatteavdrag. För att effekter som en ökad sysselsättning ska uppkomma måste hushållen förändra sin efterfrågan.

Bakgrund: I Sverige har individer med utvecklingsstörning rätt att välja boendeform. Det finns dock lite forskning som undersöker vilken boendeform som är mest lämplig för dessa individer. De är en sårbar individgrupp som behöver uppmärksammas mer i forskning.Syfte: Studien avsåg att undersöka vilken boendeform som var mest lämplig för en individ med grav utvecklingsstörning. Detta gjordes genom att granska dennes boendeformsbyte från gruppboende till enskilt boende,  utifrån ett omvårdnadsperspektiv.Metod: Mixed methods användes för att besvara syftet. Intervjuer och fokusgruppmöte användes för kvalitativ datainsamling.

På grund av vårt privata intresse för och användningen av det sociala nätverket Facebook, ville viundersöka en av dess funktioner närmare; statusuppdateringarna.Vi tror att Facebook är på väg att bli något som många inte klarar sig utan, eller inte vill vara utan. Facebook har helt enkelt kommit att få en stor betydelse för väldigt många människor i deras dagliga kommunikation och interaktion med andra, och just statusuppdateringarna är en viktig del av detta.Syftet med vår undersökning var att studera hur statusuppdateringar på Facebook ser ut. Vidare ville vi även undersöka anledningarna till varför individer uppdaterar sin status på Facebook, samt hur andra användares statusuppdateringar eventuellt påverkar dessa individer. Frågeställningarna vi ville besvara var; vilket tematiskt innehåll har våra insamlade statusuppdateringar, vilka anledningar ser våra informanter till att uppdatera sin status, samt hur uppfattar våra informanter andras statusuppdateringar på Facebook?Metoderna vi valde för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar var en tematisk analys av 393 insamlade statusuppdateringar från Facebook, samt två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tre informanter i vardera.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur anställda kan uppleva sin arbetsmiljö i olika slags kontorslandskap och hur kontorslandskapet påverkar sättet att arbeta och interagera. Det bakomliggande intresset kommer ur det faktum att allt fler organisationer nu väljer kontorslandskapdesign.Arbete i storrum fick tidigt en negativ stämpel då ett av företagsledningarnas främsta syften med arbetsplatsutformningen var att övervaka och kontrollera arbete och anställda. Under 1900-talet har kontorslandskapen utvecklats i takt med tekniken och i dag lägger man större vikt vid människors motivation, interaktion och upplevelse av arbetsmiljön.Vi ville framförallt undersöka om det fanns några gemensamma strategier i sättet att arbeta och interagera i kontorslandskapsmiljö. I arbetet har vi jämfört upplevelserna hos ett urval individer i två olika organisationer och typer av landskapsmiljöer. Genom att välja två skilda organisationer och arbetsmiljöer ville vi få en förståelse för hur organisationsstrukturer också kan komma att påverka upplevelsen.

Antalet människor som känner sig stressade idag stiger i takt med det ökade tempot och de höga kraven både i samhället och inom arbetslivet. Därför är det viktigt att identifiera framgångsrika sätt att motverka och reducera stress. Syftet med denna studie var att undersöka individer som bedöms arbeta i en stressfylld miljö men som inte anses påverkas negativt av stress. Vi ville undersöka vad dessa människor gör och hur de tänker när de hanterar en stressfylld situation på arbetsplatsen. Vi ville också undersöka vilka andra faktorer som påverkar deras förmåga att hantera stress samt hur de lärt sig att hantera stressfyllda situationer.

I samhället idag förekommer arbete i team i stor utsträckning och inom de flesta branscher. Att få dessa team att fungera väl och prestera som förväntat är ofta en utmaning. Det gäller även mångprofessionella team där individer med olika utbildningsbakgrund arbetar tillsammans i team. Ansvaret för detta faller ofta på HR-ansvariga och chefer i arbetsledande ställning som måste få dessa individer att inte bara fungera utan prestera väl tillsammans i ett team.Respondenterna i denna studie kommer från en bredd av organisationer, allt från vinstdrivna företag i den privata sektorn till vårdverksamheter inom offentlig sektor finns representerade i studien. Respondenterna har befattningar inom ledningen och ingår antingen i HR-avdelningen eller utövar arbetsledning över dessa tidigare nämnda team.Som bakgrund till studien finns tidigare forskning inom området grupputveckling och mångprofessionella team.Syftet var att se hur olika organisationer arbetade med utveckling av mångprofessionella team och detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer.Resultatet i studien visar att det skiljer sig väldigt mycket i organisationerna som undersökts kring hur de arbetar med utvecklingen av mångprofessionella team.I rapportens diskussionsdel analyseras resultatet i studien i förhållande till tidigare forskning och vissa tankar ges till organisationer som möter liknande utmaningar i form av mångprofessionella team.Slutsatsen är att det är väldigt viktigt för organisationen att känna till och arbeta med teamutveckling, förstå grupputvecklingsprocessen samt förstå att mångprofessionella team kan skilja sig mot andra typer av team när det kommer till gruppens utveckling..

Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap på gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda på hur lärare talar om de nya kursplanerna och hur lärarna konstruerar kursen, eleverna och sig själva när de får tala om kursplanen.Fokus i kursplanen har lagts på ämnets syfte som är övergripande för hela naturkunskapen och på kursen naturkunskap 1a1 vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav.Den tidigare forskning studien knyter an till rör läroplansteori och ?det professionella objektet?. Läroplansteorin sammanfattas i de delar som är relevanta för studien och dessa är: läroplansformulering och makt, läroplanskoder, transformering av läroplanen och läroplanens fem ansiktenArbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via två gruppintervjuer av lärare.Resultatet av undersökningen visade att lärarna konstruerade sig själva som de som ska ?ge? undervisning och eleverna blir således ?mottagare?.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Under skoltiden är det meningen att man ska lära sig saker även i hemmet. En viktig del i en inlärningsprocess är motivation, då ofta i de inledande faserna under processen. Den här studien undersöker hur man kan studera motivation i en läxläsningssituation, de olika perspektiv som finns att beskriva motivation och om det finns en skillnad i ansträngning och prestation mellan individer av positiv respektive negativ attityd. Resultatet visar att det inte finns en signifikant skillnad i varken prestation eller ansträngning mellan dessa grupper, men man kan se en tendens att positivt inställda anstränger sig mer..

Idag (2014) är träning och hälsa viktiga bestånddelar i våra liv och har en stor betydelse hos allt fler. Att spendera mycket pengar och tid på träning är allt vanligare vilket har gett fart på träningsresor runt om i världen. Kända profiler inom idrottsvärlden, föreningar och flygbolag arrangerar årligen träningsresor och dessa har en stor efterfrågan i dagens samhälle. Vad är det som gör att individer väljer att bekosta dessa resor och vilka är det som åker?.