USA:s president George W. Bushs planer på ett krig i Irak mottogs med blandade känslor av Europas ledare. Frankrike och Tyskland var två av de länder som tog täten för en stark opposition mot detta krig och deras beslut kom att orsaka en kris i de transatlantiska relationerna.Syftet med denna uppsats är att analysera vilka faktorer som låg bakom Frankrikes och Tysklands ställningstagande, och klarlägga hur olika faktorer kan resultera i ett liknande beslut. Studien är av komparativ art och genomförs på de tre utrikespolitiska analysnivåerna internationell systemnivå, statsnivå och individnivå. Vår uppsats är en teorikonsumerande studie, vilket innebär att fallen står i centrum.

År 2003 gick USA och dess allierade in i Irak med motiveringen att Irak hade massförstörelsevapen, detta utan att FN:s säkerhetsråd utfärdat ett mandat. Kriget kritiserades hårt av många länder, bland annat Frankrike, Tyskland och även Sverige.Den svenska lagen säger att vapenhandel inte får bedrivas om det strider mot svensk utrikespolitik men får bedrivas om det finns säkerhets- eller försvarspoli-tiska skäl till det. Trots att Sverige kritiserade kriget fortsatte vapenhandeln med USA under tiden det fortgick. År 2003 exporterade Sverige krigsmateriel till USA för ett värde av 0,62 miljarder kronor. Sett till Sveriges kritik mot kriget skulle handeln inte ha fortsatt, men då USA är bland de största importörerna av svenska vapen skulle det vara ett hårt slag mot försvarsindustrin att förlora en så stor handelspartner..

I en tid då allt fler röster höjs angående FN:s ineffektivitet har vi valt att undersöka hur organisationen behandlar medlingsuppdrag i mellanstatliga konflikter. Utifrån den pågående konflikten på Cypern och kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet ser vi hur FN som tredje part har agerat dels utifrån ett systemperspektiv och dels på medlingsnivå. De valda konflikterna grundar sig i liknande frågor om nationell identitet, etnicitet och gränsdragning. För att täcka flera problemområden använder vi oss av realism, socialkonstruktivistisk organisationsteori samt erkända medlingsteorier.Efter att ha analyserat konflikterna har vi sett att FN är i behov av reformer som stärker möjligheterna att medla fram lösningar i konflikter, då rådande omständigheter gör FN beroende av stöd från andra aktörer och egna medlemsländer..

Sedan 1980 talet har det skett en ansenlig utveckling utav tekniken fram till nutid. Utvecklingen skulle nästintill kunna liknas vid en revolution enligt många. Detta innebär att krigföringens grundprinciper och sättet att föra krig på kommer att påverkas av teknikutvecklingen på ett eller annat sätt. Författaren är intresserad av att se hur denna snabba utveckling har påverkat manöverkringföringen.Syftet med uppsatsen är sålunda att undersöka hur den påtagliga teknikutvecklingen har påverkat manöverkrigföringen och dess grundprinciper. Som metod används deskription.

Olof Palme var en av de ledande kritiska ro?sterna under Vietnamkriget. Go?ran Perssons ro?st var betydligt fo?rsiktigare under Irakkriget. Vad beror det pa? att tva?statsministrar som representerar samma land och samma parti kan go?ra tva? sa?fundamentalt olika sta?llningstaganden? Genom att va?ga externa, interna och individuella faktorer mot varandra har vianalyserat Palmes och Perssons personliga sta?llning i svensk utrikespolitik.Vi har visat att Olof Palme och Go?ran Persson a?r mycket olika som individer och att dessa skillnader a?terspeglas i den utrikespolitik som formulerades.Eftersom vi visar att ba?de Olof Palme och Go?ran Persson har handlat kognitivtkonsistent i formulerandet av utrikespolitiken menar vi att ba?de Palme och Persson direkt pa?verkat utformningen av svensk utrikespolitik.Vi visar ocksa? att den fo?rda svenska utrikespolitiken i ho?g grad sta?mmero?verens med Palmes och Perssons egna utrikespolitiska ma?l vilket sta?rker va?ra slutsatser..

Vi har i denna heuristiska fallstudie utgått från hypotesen att företag under vissa omständigheter har stora möjligheter att påverka stater genom en central beslutsfattare. Vi har utifrån denna hypotes valt att analysera beslutsprocessen i USA som föranledde Irakkriget. Vår ställda frågeställning är: På vilket sätt påverkade företag USA: s beslut att attackera Irak. När vi svarar på denna frågeställning visar vi genom att använda oss av Graham Allisons teori Governmental Politics hur företaget Halliburton genom Vicepresident Dick Cheney påverkat USA: s beslut att invadera Irak. Genom detta försvarar vi tankarna att företag är viktiga aktörer inom utrikespolitisk analys och att man för att tillfredsställande kunna analysera ämnet måste komma ner på individnivå.

Natten mellan den 19 och 20 mars 2003 inledde koalitionstrupper Operation Iraqi Freedom. Detta var slutet på det som kom att gå till historien som Irakkrisen.30 år tidigare formulerade Graham Allison en teori, i form av tre modeller, för att förklara utrikespolitiskt agerande utifrån Kubakrisen. Vi har prövat huruvida Allisons teori fortfarande kan förklara utrikespolitiskt agerande genom att pröva den på Irakkrisen. Detta har operationaliserats genom en systematisk genomgång av tillgängligt material som behandlar uppsatsämnet.Efter att ha betraktat Irakkrisen utifrån Allisons tre olika modeller kan vi konstatera att teorin fortfarande är bärkraftig. Dock behövs viss komplettering till den 30 år gamla teorin ? i form av en inrikespolitisk analys, bredare organisationsanalys samt en djupare value- och beliefsystem-analys ? för att kunna åstadkomma en fylligare undersökning som förenar Allisons modeller med dagens verklighet..

"In the eye of the beholder- A didactic study of Swedish teachers and textbooks in history?s reasoning about nine eleven and its aftermath" by Emmy Johansson and Emma Svanström aims to show which picture both teachers and textbooks on elementary school and upper secondary school want to mediate on the subject. The study also strives to compare the teachers view with the textbooks.To achieve these goals the study uses materials from eight interviews and fifteen textbooks. The methods are a combination of interviews and textual analysis inspired by the scientist Elizabeth D. Herman.

Under operation Iraq Freedom uppvisades i media en bild av en snabb och tempofylldframryckning mot Bagdad. Denna bild kontrasterade mot den som normalt förknippas med USArmy och dess krigföring. Skulle denna bild kunna vara med verkligheten överrensstämmande?Har nya tankegångar och doktriner fått ett sådant genomslag att US Army anammatmanöverkrigföringens elementa och faktiskt nyttjar det, även på taktisk nivå? Har teori såledesblivit praktik?Syftet med denna uppsats är följaktligen att verifiera eller falsifiera en hypotes, utgående i frånatt amerikanska enheter ur US Army anammat manöverteorins nyckelbegrepp och numeraanvänder sig av manöverkrigföring på taktisk nivå och således lyckats implementera en ny teori ipraktiken. Detta har gjorts genom att genomföra en fallstudie av den tredje amerikanskainfanteridivisionen (mek) och dess agerande vid olika händelser från dess att framryckningenstartar i Kuwait den 20 mars och intill Bagdad faller den 9 april.Analysen visar att divisionens agerande under dessa studerade händelseförlopp i hög gradpräglades av manöverkrigföring och att förbandet följde gällande doktrin vilken i sin tur byggerpå hörnstenarna i manöverteorin.

Swedish doctrines emphasises the use of maneuver warfare in combat. Therefore we need tounderstand how a modern state can transform maneuver theories in doctrine into combat practice.United States Marine Corps, a joint armed force in itself, has participated in both Desert Stormand Iraqi Freedom and has since the 1980?s used a maneuver warfare concept. The aim of thisessay is to describe and explain to what degree USMC has conducted maneuver warfare in theIraq wars 1991 and 2003 according to maneuver theory, in the light of how maneuver warfareis thought to be conducted in accordance with then present warfighting doctrines. Theconclusions are that USMC has followed their doctrines in part; the Desert Storm warfaredeviated more from doctrine than the Iraqi Freedom warfare regarding maneuver warfare.

Begreppet EBO har sedan 1991 gradvis växt fram som ett viktigt och centralt begrepp kopplat tillgenomförandet av operationer. Senaste exemplet är Operation Iraqi Freedom som började 2003 därförespråkarna anser att det fanns ett effektbaserat tankesätt från koalitionens sida i genomförandet. Detfinns dock många olika beskrivningar av vad begreppet egentligen innebär vilket gör att man kan diskuteraförekomsten av det effektbaserade tankesättet i en operation.Syftet med denna uppsats är att ge ett perspektiv på effektbaserade operationer samt att ge en fördjupadbeskrivning av uttrycket genom att ta fram kriterier som kan användas för att påvisa förekomsten avtankesättet i en specifik operation.Uppgiften besvaras genom att undersöka följande frågor.? Hur är det möjligt att förstå konceptet EBO i förhållande till begreppet Counter-insurgency?? Använder Koalitionen ett effektbaserat tankesätt när de genomför upprorsbekämpning i IRAKunder 2004?? Vilken effekt fick det effektbaserade tankesättet på operationerna?Resultatet av undersökningen visar att det förekommer effektbaserat tankesätt i de två COINoperationernai Haditha och Fallujah. Effekterna av båda operationerna är enligt amerikanska källorväldigt positiva vilket kan stämma i det korta perspektivet utifrån tilldelade uppgifter.

Manöverkrigföring är idag ett centralt begrepp inom den konceptuella delen av krigföringsförmåganför många västländer. Luftmaktens betydelse i väpnade konflikter är också aktuell i dagensmilitärteoretiska debatt. Men vad innebär då manöverkrig för luftmakt? Ett land som ibland lyftsfram som skickliga på manöverkrigföring, och som dessutom traditionellt sett använt luftmaktflitigt, är Israel. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken omfattning Israel använt sig avmanöverkrigföring vid nyttjandet av luftmakt.

Syftet med uppsatsen är att beskriva det amerikanska begreppet ?Fourth Generation Warfare? ochanalysera dess trovärdighet och legitimitet för att generellt utreda vilken förmåga begreppet/teorinhar att beskriva och prediktera dagens och framtida krigs karaktär. Författaren har i huvudsak använtdeduktiv metod för uppsatsens genomförande. Utifrån teorin om fjärde generationens krigföringhar en hypotes formulerats som prövas genom två fallstudier, Afghanistan 2001-2002 ochIrak 2003. Hypotesen formulerades på följande sätt:Begreppet fjärde generationens krigföring är så vid i sin ansats att kontexten förloras varvid dennästan blir universell i sin tillämpning och därmed förlorar sin förklaringskraft och prediktionsförmågaavseende nutida och framtida krigs karaktär.För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen har krigets karaktär och framgångskriterier för deolika aktörerna analyserats för att därefter värdera resultatet mot fyra slutsatser från teorin samtandra förklaringsfaktorer.

Den senaste tidens händelser har gett stor uppmärksamhet till FN och den internationella rätten. Terrorattacken i USA och dess följder i Afghanistan samt Irakkriget har utan tvekan rört om i det internationella medvetandet och gett upphov till många frågor. Syftet med uppsatsen var att utreda när en stat har rätt till självförsvar i enlighet med FN-stadgans artikel 51. Efter att ha undersökt artikelns lydelse och hur den använts i det förflutna kan man konstatera att rätten till självförsvar enligt artikeln träder ikraft om en stat utsätts eller har blivit utsatt för ett väpnat angrepp. Den gäller sedan fram till att säkerhetsrådet vidtagit nödvändiga åtgärder.

Syftet med denna studie var att undersöka svenska pressfotografers upplevelser av arbetsvillkoren i krig och konflikter, för att därigenom nå en ökad förståelse för den problematik som medier ställs inför i bevakningen i krig. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tre svenska pressfotografer, samtliga med flerårig erfarenhet av arbete i oroshärdar. Resultatet visade att arbetssituationen omgärdas av en rad komplexa och samverkande villkor på olika nivåer. Förkunskaper och erfarenhet framhölls som viktiga faktorer i det dagliga arbetet, liksom betydelsen av goda relationer till kollegor och lokala kontakter. Arbetet sker vanligtvis i team tillsammans med en reporter, vilket av samtliga fotografer beskrevs som positivt, inte minst säkerhetsmässigt.