AbstractEn förklaring till Irakkriget tror vi inte kan finnas i vare sig retoriken eller i påståendet om att det var ett folkrättsligt legalt internationellt sanktionerat krig. Detta är en teoriprövande studie där de två teoretiska perspektiven i statsvetenskaplig internationell politik; Marxism och Realism undersöks, vi vill se om de bättre kan förklara varför USA invaderade Irak. Huvudproblemet i uppsatsen är att identifiera orsakerna till varför Irakkriget blev ett faktum. Vi går i b-uppsatsen igenom olika perspektiv inom respektive skola och redogör i kortfattade drag för dess synsätt. Vi har samlat in material både om Irakkriget i sig och om de teorier vi vill pröva.

Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W.

Irakkriget 2003 manifesterade evolutionen av den moderna krigföringen som gått emot enverklighet där politiska mål kan uppnås med allt mindre förband som kostar mindre resurser. Demoderna förbanden har ändock en allt större effekt i att kunna bekämpa en motståndaren påslagfältet och härigenom kan de bemannas med allt färre soldater som verkar på fältet.Efter en intervention i en främmande stat är det av största vikt att under den första kritiskaperioden efter sönderfallet att etablera säkerhet och stabilitet. Denna undersökning har somambition att svara på huruvida modern krigföring och moderna förband bidrog till ett allmäntsäkerhetsvakuum under Irakkriget 2003 under denna kritiska period.Undersökningens resultat är att förutsättningarna för ett allmänt säkerhetsvakuum fanns iIrak innan kriget 2003. Koalitionens förband och krigföringsmetoder var bidragande orsaker till attsläppa loss krafter som redan skapats av den forna regimen under lång tid.Den övergripande slutsatsen är att det centrala vid operationen av detta slag är attomedelbart ha förband med tillräckligt antal soldater på fältet för att kunna etablera säkerhet ochstabilitet i territoriet. Av detta följer också att planeringen av denna kritiska period måste görasinnan kriget börjar och det måste finnas en vilja att satsa de resurser detta kräver..

Uppsatsen avhandlar Rapid Dominance genom Shock and Awe. En teori utvecklad av författarna Ullman och Wade som publicerades i ett paper 1996. Papret vid namn Shock and Awe, Achieving Rapid Dominance var ämnat att utveckla ett nytt sätt för den amerikanska militären att planera och genomföra operationer på. Efter det kalla krigets slut skulle oundvikliga förändringar av den amerikanska militärens resurser ske. För att hantera denna förändring ville författarna utveckla ett koncept som skulle kunna fungera som en doktrin i framtiden.

The purpose of this essay is to examine the development of the use of private securitycontractors in Iraq. The reason is that there has been a considerable increase of the number ofprivate security firms operating in Iraq during the last couple of years. The legislation in thefield of private military and security is indistinct and my hypothesis is that the lack of nationaland/or international legislation can be connected to the increased globalization. To come toany conclusions about this I have chosen to make a comparative study between the two casesthe Gulf War and the War in Iraq which started in 2003. In this comparison, I ask thefollowing questions: 1) Are there any signs of anarchy in the field of private security duringthe Gulf War respectively the last War in Iraq? 2) In what way has the use of private securitycontractors changed from Case 1 to Case 2 ?According to my research, there were signs of anarchy in the field of private security bothduring the Gulf War and during the latest war in Iraq.

Överste John A. Warden III (USAF) har sedan 1980-talet utvecklat en teori om hur enfiende på bästa sätt kan besegras. Hans teori grundar sig på att problemet angripsdeduktivt, d.v.s. man börjar resonemanget från det allmänna ner till det enskilda. Vidarebaserar sig hans teori på att fienden består av ett system som i sin tur kan indelas idelsystem.

Uppsatsen ställer frågan om teorin d.v.s. nu gällande doktriner stämmer överens med verklighetenoch i fall de inte stämmer överens ? vad skiljer de åt? Inledningsvis görs en kort tillbakablick överhur samverkan mellan US Army och US Air Force har genomförts sedan andra världskriget. Uppsatsensfallstudie omfattar de båda försvarsgrenarnas samverkan och syn på Airpower under Irakkriget2003. Uppsatsen avslutas med en diskussion rörande den svenska försvarsmaktens möjligheteroch förmåga när det gäller integrering av markstridskrafter och flygstridskrafter.Frågeställningar som besvaras är:? Existerar det doktrinära avvikelser mellan US Air Force och US Army vad gäller synen påAirpower och dess tillämpning?? Finns det skillnader mellan rådande doktriner och hur samverkan mellan luft- och markstridskrafterhar genomförts i en skarp operation?? Hur långt har den amerikanska försvarsmakten kommit inom luft-markintegrationen?? Finns det andra faktorer som styr uppträdandet än doktriner?? Vilka slutsatser från studien kan den svenska försvarsmakten ha nytta av i sin utvecklinginom området luft-markintegration?Slutsatsen är att det fortfarande existerar skillnader mellan US Army och US Air Force såväl ideras doktriner som i deras tillämpning under krig.

                    AbstractTitle:  Irakkriget 030320 ? en komparativ studie av svensk och amerikansknyhetsrapportering. (Iraq war 030320 ? a Comparative Study of Swedish and AmericanNewsreport) Author:  Catherine Lundahl Tutor:  Christian Christensen Course:  Media and Communication C ? Bachelor Thesis University:  Uppsala Universitet Keywords:  Iraq war, framing, war journalism, propaganda, Swedish press, American press,democracy, totalitarianism, president Bush, president Hussein, the UN, victims.  AimThe purpose with this essay is to compare the Swedish and American press during the 2003Iraq war newsreport. Focus is put on the framework of news each country presents.Material/MethodologyThe essay represent a selection of articles during the week before the invasion 030313-030320which delimited to a material of 20 newsarticles from each country.

Uppsatsen belyser huruvida logistiken som funktion kan påstås ha varit begränsandeför möjligheterna att tillämpa manöverkrigföring inom ramen för den amerikanskledda koalitionens operation Iraqi Freedom under 2003. Framförallt koncentrerasfrågeställningarna till logistikledning, analys av tjänstegrenar samt materielsystemsstandard och användbarhet. Som grund för den empiriska undersökningen ligger enbeskrivning av den amerikanska logistikmodellen för gemensamma operationer ochmilitärteoretikern Robert R Leonhards tolkning av manöverteorin. Den empiriskadelen omfattas av en fallstudie där operationen Iraqi Freedom diskuteras..

In this essay we try to find explanations as to why Denmark went to war, to-gether with the United States and other nations, against Iraq. We have exam-ined several factors which we believe to be the most important for Denmark`s decision to go to war. In particular, we have looked at Prime Minister Anders Fogh Rasmussen and his belief system, Denmark`s recent domestic policies especially the immigrations policies, relevant parts of Denmark`s past foreign policies and Denmark`s role within international organizations like UN, NATO and EU. Throughout the essay our attention is focused on Rasmussen as a main actor in forming and pushing through Denmark`s policies..

Will the discourse in a country effect the way an event is presented in the media? And will the event be presented in similar ways in different countries? These are the questions my paper aims to answer. By using critical discourse analysis I have analyzed the reporting of the Iraqi War in three big newspapers; one from USA, one from Sweden and one from Great Britain. The results show that the discourse in each country play a big part in how the news get presented in the media, and this is shown in how the news gets reported. The three countries had three different views on the same war.

NATO, USA, Storbritannien och Ryssland m.fl. använder sig av stridsuppgiften räd för markstridskrafter och erfarenheter från bl.a. Irakkriget 2003 visar att de kan få stor betydelse. Räder anses överensstämma med manöverteorin, men räder återfinns inte som stridsuppgift för svenska markstridskrafter.Denna uppsats analyserar stridsuppgiften räd för markstridskrafter, operationaliserar två indikatorer för räder och med hjälp av dessa undersöks hur räder är förenligt med FM nuvarande doktrin och Reglemente för Markoperationer (RMO).Undersökningen visar att räder inte är förenliga med nuvarande doktrin och RMO. Bl.a.

I denna uppsats försöker jag utreda Bushadministrationens motiv bakom Irakkriget 2003. Detta gör jag med hjälp av motivanalysen där jag testar aktörens motiveringar, så kallade motivindikatorer bakom det militära intrånget i Irak. Motiveringarna kan återfinnas i bl.a. offentliga tal men de måste utsättas för ett antal tester med avsikt att framställa de bakomliggande motiven. Genom att exempelvis mäta korrespondensen mellan utsaga och handling kommer jag ett steg närmare de gripbara motiven.

Den amerikanska historien har visat att USA är ett land som till hög grad påverkar andra staters politik och ett land som inte låter sig underkuvas. Vi ämnade att med hjälp av statistik undersöka ett eventuellt samband mellan analys¬enheterna, arbetslöshet och BNP, och stöd till presidenten för att se om det finns ett samband till presidenters val att använda sig av avledande taktik i form av att gå in i väpnad konflikt.Resultatet av undersökningen blev att det inte gick att påvisa en genomgripande trend bakom valet att gå in i väpnad konflikt med Vietnamkriget och Irakkriget (2003) som fallstudier. Vad som åskådliggjordas var att de båda presidenterna använde sig utav idealpolitik för att rättfärdiga invasionerna för folket. Medan den inofficiella anledningen kan kopplas till realpolitiska skäl med en önskan om ett ökat inflytande i regionerna..

I arbetet analyseras Tysklands blixtkrig under andra världskriget för att ta fram fyra jämförelsedimensioner som kan sägas är det som karaktäriserar blixtkrig. Dessa jämförelsedimensioner används sedan i fallstudier för att lyfta fram förfarande för blixtkrig. Jag gör två fallstudier i mitt arbete på Israels och USA:s krigföring i Sexdagarskriget 1967 och Irakkriget 2003.I andra världskriget uppnådde tyskarna stora framgångar i början av kriget tack vare att de använde sig av blixtkrig. Efter andra världskriget kan man fundera kring om blixtkrig fortfarande är genomförbart och vilka förutsättningar som krävs för detta. Syftet med mitt arbete är därför att granska de viktigaste förutsättningarna för blixtkrig efter andra världskriget.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är kvalitativ textanalys, med utgångspunkt i tidigare forskning kring blixtkriget.