IP-adresserna under IPv4 är inte tillräckliga och har på många delar i världen redan tagit slut. Ipv6 erbjuder många fler tillgängliga adresser och övergången till protokollet har redan börjat. Det Gävlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjänst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska länderna är nåbara via Ipv6 samt om de är säkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbättra och göra deras tjänst anpassningsbar för flera länder. Processen som beskrivs är parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och ändringar till hur data presenteras så att det går att lägga till flera länder..

Det nuvarande kommunikationsprotokollet på Internet, IPv4, utvecklades tidigt under 70-talet och används idag av datorer och andra enheter för att kommunicera med varandra. Det nästan 40 år gamla protokollet räcker endast till drygt fyra miljarder adresser och med tanke på Internets explosionsartade tillväxt har en global adressbrist uppkommit i dagens värld. Fler enheter ansluter sig till Internet och krav ställs på fler IP-adresser samt en förbättrad säkerhet. Vi står idag inför en stegvis övergång till det nya protokollet på Internet, Ipv6. Denna nya version löser problemet med adressbristen och har inbyggda säkerhetsfunktioner samt andra fördelar.

Den här rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/Ipv6 med varandra. De två protokollen är inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet använder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIpv6. På grund av att de publika IPv4-adresserna är slut i världen så måsteförr eller senare en fullständig migrering ske på internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera både de äldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram där fokus ligger påkomplexitet, alltså tidsåtgång för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration där testpersoner har fått utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att få fram tidsdata.

Antalet tillgängliga IPv4-adresser håller i dagsläget på att ta slut och det ärdärför nödvändigt att hitta en metod för att migrera nätverket till den nyastandarden, Ipv6. En migrering kan kräva att de två IP-versionerna måsteanvändas i nätverket simultant, för att de system som är beroende av nätverketska vara tillgängliga. Syftet med arbetet var att undersöka prestandani de olika migreringsteknikerna, samt att få fram vilka tekniker som är attföredra. Med hjälp av två scenarion, uppsatta i labbmiljö, testades migreringsteknikernasprestanda med verktyget Iperf. 6to4 och GRE testades iden ena miljön samt NAT64 och Teredo i den andra miljön.

Ipv6 har, till skillnad från tidigare versioner av protokollet, inbyggt stöd för redundans hos gatewayenheter. Vid nyttjande av ett flertal gatewayenheter kan det, med hjälp av Neighbor Unreachability Detection, ske automatisk övergång till en ny gatewayenhet utifall att den aktiva skulle gå ur funktion. Innan Ipv6 har man varit tvungen att förlita sig på externa lösningar för att uppnå denna redundans. Den huvudsakliga fråga som ställs i rapporten är om det inbyggda stödet för gatewayredundans i Ipv6 är tillräckligt snabbt för att kunna nyttjas självständigt, utan att förlita sig på externa lösningar. För att kunna ta fram ett värde om vad som var ?tillräckligt snabbt? har vi, genom att läsa tidigare forskning om användares upplevelse av fördröjningar, kommit fram till att en fördröjning ej får överstiga tio sekunder.

Det nya internetprotokollet, Ipv6 är annorlunda uppbyggt och har större header jämfört med dess föregångare IPv4. Denna rapport undersöker de två protokollens prestanda, avseende överföringskapacitet, jitter, paketförlust och CPU-belastning i operativsystemen Windows 7 och Ubuntu 10.10. Undersökningen genomfördes med hjälp av experiment och mätningar för att visa vilket protokoll och operativsystem som har bäst prestanda. Mätverktyget som användes är Iperf. Resultatet visar att det äldre protokollet presterar lite bättre än dess ersättare vid flertalet mätningar, såsom överföringskapacitet och paketförlust.

Den här rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/Ipv6 med varandra. De två protokollen är inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet använder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIpv6. På grund av att de publika IPv4-adresserna är slut i världen så måsteförr eller senare en fullständig migrering ske på internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera både de äldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram där fokus ligger påkomplexitet, alltså tidsåtgång för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration där testpersoner har fått utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att få fram tidsdata.

Den här rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/Ipv6 med varandra. De två protokollen är inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet använder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIpv6. På grund av att de publika IPv4-adresserna är slut i världen så måsteförr eller senare en fullständig migrering ske på internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera både de äldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram där fokus ligger påkomplexitet, alltså tidsåtgång för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration där testpersoner har fått utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att få fram tidsdata.

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).

Domännamnssystemet DNS är en vital och ofrånkomlig del av internet. Det är dock sårbart för attacker. DNSSEC är ett sätt att minska sårbarheten hos DNS. I detta examensarbete har data om ett antal domäner samlats in med hjälp av Zonemaster och domain information groper för att sedan bearbetas med hjälp av bash-skript och java-kod. Detta data har sedan analyserats.

IP-adresserna under IPv4 är inte tillräckliga och har på många delar i världen redan tagit slut. Ipv6 erbjuder många fler tillgängliga adresser och övergången till protokollet har redan börjat. Det Gävlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjänst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska länderna är nåbara via Ipv6 samt om de är säkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbättra och göra deras tjänst anpassningsbar för flera länder. Processen som beskrivs är parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och ändringar till hur data presenteras så att det går att lägga till flera länder..

IP-adresserna under IPv4 är inte tillräckliga och har på många delar i världen redan tagit slut. Ipv6 erbjuder många fler tillgängliga adresser och övergången till protokollet har redan börjat. Det Gävlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjänst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska länderna är nåbara via Ipv6 samt om de är säkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbättra och göra deras tjänst anpassningsbar för flera länder. Processen som beskrivs är parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och ändringar till hur data presenteras så att det går att lägga till flera länder..

IP-adresserna under IPv4 är inte tillräckliga och har på många delar i världen redan tagit slut. Ipv6 erbjuder många fler tillgängliga adresser och övergången till protokollet har redan börjat. Det Gävlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjänst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska länderna är nåbara via Ipv6 samt om de är säkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbättra och göra deras tjänst anpassningsbar för flera länder. Processen som beskrivs är parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och ändringar till hur data presenteras så att det går att lägga till flera länder..

IP-adresserna under IPv4 är inte tillräckliga och har på många delar i världen redan tagit slut. Ipv6 erbjuder många fler tillgängliga adresser och övergången till protokollet har redan börjat. Det Gävlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjänst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska länderna är nåbara via Ipv6 samt om de är säkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbättra och göra deras tjänst anpassningsbar för flera länder. Processen som beskrivs är parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och ändringar till hur data presenteras så att det går att lägga till flera länder..

IP-adresserna under IPv4 är inte tillräckliga och har på många delar i världen redan tagit slut. Ipv6 erbjuder många fler tillgängliga adresser och övergången till protokollet har redan börjat. Det Gävlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjänst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska länderna är nåbara via Ipv6 samt om de är säkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbättra och göra deras tjänst anpassningsbar för flera länder. Processen som beskrivs är parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och ändringar till hur data presenteras så att det går att lägga till flera länder..