Problembakgrund: Företagens val av Investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för Investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom Investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt Investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till Investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av Investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer Investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos Investmentbankernas anseende.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett företags aktiekurs påverkas under de första handelsdagarna efter en börsintroduktion och om det förekommer en underprissättning. Vi vill vidare undersöka de mekanismer som ligger bakom en introduktion och vilka faktorer som spelar in på den initiala kursförändringen. Vår ansats har varit deduktiv och vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metodansats. De teorier som vi har utgått ifrån är de som finns inom området underprissättning. Teorierna behandlar främst förklaringar till varför en underprissättning sker.

I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanskaföretag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknadenatt tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enronförsökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, dettaarrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. Närskandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blevkonsekvensen att företaget fick begära konkurs.

Under den sista tidens turbulenta börsklimat har förtroende för börsanalytiker ifrågasatts.Röster har höjts och påståenden att anställda inom finanssektorn missköter sitt arbete har duggat tätt i medier. Detta faktum har väckt ett intresse från vår sida att undersöka hur detta arbete verkligen går till; är arbetssättet detsamma som vi lärt oss på universitetet eller har man andra arbetsmetoder än de som man inte kan läsa om i litteraturen?Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ undersökning, relevanspröva de aktievärderingsmodeller vi har kommit i kontakt med på universitetet. De modeller vi valt att undersöka är:- Capital asset pricing model/CAPM- Kassaflödesbaserad värdering- P/E-talsvärdering- Utdelningsbaserad värdering- Substansvärdering- Teknisk analysFör att genomföra detta har vi undersökt hur man arbetar med frågor kring aktievärdering på Handelsbanken och då främst på deras Investmentbank Handelsbanken Capital Markets. Vi har även valt att inkludera en annan svensk storbank för att möjligen kunna generalisera de slutsatser vi kommer fram till.