Samhället är idag mycket beroende av energi. En stor del av energiproduktionen sker idag med hjälp av fossila bränslen, som har en stor påverkan på växthuseffekten. Enligt Sveriges riksdags miljömål ska klimatutsläppen minskas med 40 % till år 2020. Ett led i att lyckas med den minskningen är att öka produktionen av förnyelsebar energi. Solenergi är en förnyelsebar energiproduktion som kan bidra till minskad miljöpåverkan. Syftet med studien är att på en grundläggande nivå ta fram en kalkylmall som kan underlätta beslutsprocessen för lantbruksföretag i olika delar av landet vid investering i solenergi.

Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin verksamhet ytterligare ett ben att stå på, men för att detta ska vara intressant krävs lönsamhet. Då energipriserna varierar och kraven på energieffektivisering blir hårdare, ökar intresset i gårdsbaserad elproduktion. Vindkraftverken har med åren blivit allt större och investeringssummorna har blivit högre. Ett vindkraftverk på 2 MW har en investeringskostnad på ca 30 miljoner, en summa som är så hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre näringsidkare. Men nu har intresse väckts från mindre elkonsumenter att investera i mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion. Syftet med detta arbete är att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k. gårdsverk. För att besvara frågan görs en fallstudie. I fallstudien räknas på ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gårdsverk från WindEn Sweden AB.

Dagens samhälle är i behov och strävar efter att få ner energianvändningen. Inte minsti byggsektorn där nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sänka vårenergiförbrukning och då även få ner våra energikostnader. Ett sätt att reducera dessabåda faktorer är att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att välja en viss typ ventilationssystem är däremot inte alltid ett enkelt beslutdå det finns ett flertal olika principer av system man kan utgå ifrån för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan använda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat på de förutsättningar som finns då man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Dagens samhälle är i behov och strävar efter att få ner energianvändningen. Inte minsti byggsektorn där nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sänka vårenergiförbrukning och då även få ner våra energikostnader. Ett sätt att reducera dessabåda faktorer är att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att välja en viss typ ventilationssystem är däremot inte alltid ett enkelt beslutdå det finns ett flertal olika principer av system man kan utgå ifrån för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan använda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat på de förutsättningar som finns då man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Dagens samhälle är i behov och strävar efter att få ner energianvändningen. Inte minsti byggsektorn där nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sänka vårenergiförbrukning och då även få ner våra energikostnader. Ett sätt att reducera dessabåda faktorer är att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att välja en viss typ ventilationssystem är däremot inte alltid ett enkelt beslutdå det finns ett flertal olika principer av system man kan utgå ifrån för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan använda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat på de förutsättningar som finns då man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Dagens samhälle är i behov och strävar efter att få ner energianvändningen. Inte minsti byggsektorn där nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sänka vårenergiförbrukning och då även få ner våra energikostnader. Ett sätt att reducera dessabåda faktorer är att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att välja en viss typ ventilationssystem är däremot inte alltid ett enkelt beslutdå det finns ett flertal olika principer av system man kan utgå ifrån för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan använda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat på de förutsättningar som finns då man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Denna rapport är ett examensarbete på C-nivå som görs i sammarbete med teknikkonsulten Ramböll. Det vanligaste sättet att ventilera en byggnad idag är med så kallad CAV-ventilation (Constant Air Volume). Denna metod bygger på att ett luftflöde bestäms för rummet och upprätthålls med konstant flöde. En annan metod är så kallad VAV (Variable Air Volume) som bygger på att flödet varierar efter behovet. Anledningen till varför man väljer VAV istället för CAV är att med CAV finns det ofta en stor risk att man överventilerar ett rum eller byggnad, just på grund av att flödet är konstant. Problemet med VAV är att det är en högre investeringskostnad än för CAV så metoden lämpar sig bara där energibesparingen är så stor så den täcker mellanskillnaden i pris.

I takt med en utbyggnad av vindkraften i Sverige ökar också risken för minskad elkvalité. Vindkraften ger upphov till ett flertal störningar som riskerar minska elkvalitén på det svenska kraftnätet. En av dessa störningar är så kallad reaktiv effekt, reaktiv effekt kan beskrivas som skummet i ett ölglas, de upptar onödig plats och sänker nyttjandegraden. Detta är ett problem som bör beaktas vid en utbyggnad av vindkraften i Sverige. I detta arbete har begreppet reaktiv effekt samt dess uppkomst och påverkan på nätet behandlats. Vidare har metoder för reaktiv effektkompensering utretts och används för att ta fram modeller för reaktiv effektkompensering i vindkraftparker.

Det svenska elpriset har de senaste åren stigit kraftigt och förutspås öka ytterliggare under kommande år. Huvudorsaken är avregleringen av den europeiska elmarknaden som påbörjats. Detta har medfört att svenska företag börjat intressera sig för att minska sin elanvändning och på så sätt bevara sin konkurrenskraft gentemot företag på kontinenten. Ett vanligt sätt för att spara energi är att installera en luftridå vid en dörr eller port mot angränsande lokal eller omgivning med annan temperatur. Genom att rikta plana luft¬strömmar med hög hastighet vid porten reduceras möjligheten för de olika luftvolymerna att blandas.

Rundvik sågverk ingår i SCA Timber och producerar sågade och hyvlade trävaror. Sågverket har ett integrerat hyvleri som producerar ca 85 000 m3 hyvlade produkter årligen. För att minska kostnaden för hyvlade produkter vill man öka andelen integrerad råvara till hyvleriet, dvs råvara som inte passerat justerverket. Denna ökande andel integrerad råvara kom att leda till en större andel lägre kvaliteter i hyvleriet och för att kompensera detta planerades en investering av en automatoptimerande kaplinje. Syftet med denna undersökning var att utreda vilken kapacitet och buffert kapmaskinen i en sådan investering skulle behöva för att inte utgöra någon begränsning i hyvellinjen.

Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts på uppdrag av Jämtkraft AB på kraftvärmeverket i Lugnvik. Anläggningens vattenkrets fylls på med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lämnar också kretsen som vattenläckage vilket resulterar i stora energiförluster. På kraftvärmeverket i Lugnvik lämnar största delen av dessa läckageflöden via två utblåsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. Från dessa utblåsningstankar dumpas ångan på anläggningens tak och läckaget i vätskefas späds med kylvatten till en utloppstemperatur på 40°C till avlopp.

Föreliggande uppsats har genomförts under hösten 2005 och utgör examensarbete på breddmagisterutbildning i Arbetsmiljöledning 60 poäng, vid Luleå tekniska universitet. Syftet med arbetet är att kartlägga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) bedrivs, teoretiskt och praktiskt, inom Barn- och utbildningsförvaltning i Luleå kommun samt, att lämna förbättringsförslag på hur SAM kan utvecklas. Examensarbetet bygger på en kvalitativ ansats samt innehåller en fördjupad dokumentstudie. Den teoretiska referensramen beskriver lagstiftning inom arbetsmiljöområdet, ledningssystem samt förklaringsmodeller och teorier på samhälls-, organisations- och individnivå. Dessa är Tor Larssons: ?Dubbelkomando?, ledarskap i offentlig förvaltning, Aron Antonovskys: ?Känsla av sammanhang? (KASAM) och Karasek och Theorells: ?Krav- Kontroll-Stödmodell?.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska få ett kvitto på vad som blev bra och vad som blev mindre bra från projektering, så jämförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lågenergihus samt ur en miljömässig, energimässig och ur ett ekonomiskt perspektiv jämfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR ställer.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvändning och som jämfördes med det projekterade resultatet. Värden för energiberäkningarna har avlästs på el- och vattenmätare, hämtats från elbolaget, i tekniska datablad, schablonvärden samt antagna värden. Som hjälp vid energiberäkningarna användes ett Excel-dokument där energiprestandan beräknades.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska få ett kvitto på vad som blev bra och vad som blev mindre bra från projektering, så jämförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lågenergihus samt ur en miljömässig, energimässig och ur ett ekonomiskt perspektiv jämfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR ställer.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvändning och som jämfördes med det projekterade resultatet. Värden för energiberäkningarna har avlästs på el- och vattenmätare, hämtats från elbolaget, i tekniska datablad, schablonvärden samt antagna värden. Som hjälp vid energiberäkningarna användes ett Excel-dokument där energiprestandan beräknades.