Allt fler personer med demens bor hemma längre, vilket medför att anhöriga får en viktig roll. För att kunna hantera denna livssituation och dess eventuella upplevelse av stress använder anhöriga olika copingstrategier. Syftet med studien var att undersöka hur anhöriga kunde uppleva och hantera situationen av att vårda en demenssjuk anhörig i det egna hemmet. Studien är en litteraturstudie och inkluderade åtta artiklar där ingående studier var av kvalitativ design. Den manifesta innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: finna lösningar, utveckla förståelse, personlig mognad och fördjupad relation.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur två utvalda barnböcker framställer genus och vad som då förmedlas till barn i förskolan, samt hur barnen reagerar på böckernas sätt att framställa genus.För att fördjupa oss och belysa böckernas sätt att förmedla genus valde vi att börja med en noggrann bokanalys av de utvalda barnböckerna. Därefter genomfördes en intervju med slumpmässigt utvalda barn som deltagare. Vi valde sedan att läsa böckerna för barnen. Dokumentationen, videofilmning, gjorde det möjligt för oss att analysera barnens spontana reaktioner under intervjun och läsningen.Vi såg att barnens tidigare erfarenheter speglade deras uppfattning kring vad som anses vara flicksaker respektive pojksaker. Barnens uttryck i intervjun kring materiella saker uppfattade vi könsstereotypiskt.

IntroduktionAntalet äldre i samhället ökar och därmed också antalet personer med demenssjukdom. Demenssjukdom kan medföra krävande beteenden som kan vara svåra att bemöta för dem som vårdar.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa aktuell forskning om omvårdnad av personer med krävande beteende vid demenssjukdom utifrån Jean Watsons karativa omvårdnadsfaktorer.MetodLitteraturstudie av vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet omvårdnad.ResultatAtt vårda personer med demenssjukdom innebar bland annat att se det unika hos varje individ och att tolka och bekräfta patientens handlingar. Vårdarna hade behov av att förstå patienten och sina egna reaktioner och av att se en mening med det krävande beteendet. Att bygga upp en nära och sann relation och att kommunikationen mellan patient och vårdare var effektiv var också viktiga faktorer för en god omvårdnad.DiskussionVårdprocessen, vårdarnas möjlighet att tolka krävande beteende och omvårdnadshandledning var viktiga redskap för att vårda personer med demens och krävande beteende. Detta sätt att arbeta på behöver läras ut och belysas för att stötta de vårdare som arbetar med patientgruppen..

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Sedan 1998 har en betydande ökningen av långtidssjukskrivningarna skett. Ökningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohälsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sägs bero på det höga tempo och de krav på förändringsbarhet individen utsätts för i vår moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta både av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.

I detta arbete har jag gjort en studie på den svenska strandskyddslagen, dess historia, förändringarna gjorda under 2009 och om det har blivit förändringar i antalet dispenser gjorda efter det. Studien är av kvantitative art och baseras på data rörande alla dispenser som blev godkända av alla svenska kommuner mellan 2003-2012. Den kommer även att baseras på undersökningar gjorda av Naturvårdsverket undersökandes Länsstyrelsernas reaktioner på förändringarna och dess effekter på dispensprocessen.Mina resultat visade att, medan reaktionerna till lagen var negativa, var resultaten positiva med färre godkända dispenser och fler avslag. Däremot har vissa kommuner godkänt undermåliga eller felaktiga dispenser och inte visat något intresse av att förbättra dem. Utöver det har det även vart en ökning i antalet fritidshus och fritidshusområden vilket kan, i framtiden hota, allmänhetens tillgång till stränderna..

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Reumatiska systemsjukdomar anses vara ovanligt förekommande. De är kroniska, obotliga och svåra att diagnostisera. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att leva med reumatisk systemsjukdom. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera elva vetenskapliga artiklar som ingick i studien. I resultatet framkom att personer upplevde att de fick dålig information om sjukdomen då vårdpersonalen upplevdes som okunniga.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Sedan 1998 har en betydande ökningen av långtidssjukskrivningarna skett. Ökningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohälsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sägs bero på det höga tempo och de krav på förändringsbarhet individen utsätts för i vår moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta både av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.

Olika forskningsdiscipliner har i över 60 år studerat attribution. Dock finns ett kunskapsglapp då de flesta studier har gjorts på vuxna människor. Undersökningen koncentrerades därför till att studera attribution hos förskolebarn och söka reda på deras spontana reaktioner på sagofigurer och porträtt, samt deras bedömning av olika egenskaper hos dem. Deltagare var 16 förskolebarn, varav 9 flickor, vilka intervjuades i 45 minuter var. En innehållsanalys genomfördes vilken resulterade i olika teman och kategorier, därefter genomfördes en separat analys för barnens bedömning av tjocka respektive smala personer.

Syftet med den här uppsatsen var att bidra med fördjupad kunskap om hur konflikter i arbetsgrupper, inom behandlingsarbete, påverkar klienter. Genom att ha besvarat två delfrågor: Hur reagerar och agerar personal i konflikter? Hur påverkar dessa reaktioner och aktioner behandlingsarbete med klienter? Kunde vi få svar på den övergripande frågan: Hur påverkar konflikter i arbetsgrupper behandlingsarbetet? Det teoretiska perspektivet har utgjorts av Antonovskys KASAM. Metoden som använts var en empirisk studie med kvalitativ intervjuforskning. Intervjuerna gjordes med sex personer inom lika många verksamheter.