Företag på NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens målgrupp är företagen men syftet är att främja investerares och aktieägares intressen. Det är således rimligt att ställa krav på att Kodens regler är av hög kvalité utifrån deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angående styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mätt som räntabilitet på totalt kapital. Sambanden används sedan för att avgöra om reglerna i Koden är korrekt utformade eller om de behöver modifieras.

 Bakgrund:Policybeslutet att införa Rökfri arbetstid i Motala kommun är ett led i kommunernas och de fackliga organisationernas strävan att skapa en hälsofrämjande miljö. Rökfri arbetstid innebär att ingen ska utsättas för tobaksrök på sitt arbete. I Motala kommun trädde detta beslut i kraft 2007-07-01 och mottogs med olika åsikter bland de kommunanställda. Tidigare forskning har visat samband med engagemang och delaktighet i beslut med empowerment hos de anställda. Syfte: Studiens syfte är att undersöka anställdas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun.

Vid exponering av latexhandskar kan latexallergi utvecklas, vilket kan orsaka livshotande reaktioner. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa riskfaktorerna för utveckling av latexallergi samt hur denna kan förebyggas och hindras i sin utveckling. Metoden är en litteraturstudie, baserad på elva kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet har kategoriserats efter riskfaktorer och preventiva åtgärder. Kategorierna som framkom var: att vara atopiskt lagd, korsreaktioner med frukt och grönsaker, pudret i latexhandskarna, screening och övergång till puderfria latexhandskar.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag.

BakgrundForensisk omvårdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstänkta, förövare och vittnen till våld. Att bli utsatt för brott kan medföra både fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkänsla och respekt och har rätt till nödvändig materiell,medicinsk, psykisk och social hjälp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hälso-och sjukvårdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte får den omvårdnad de är i behov av. Att ha personal med kunskaper inom ämnet är viktigt för att kunna känna igenoch uppmärksamma symtom och tecken på våld och psykologiska reaktioner.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvårdnad på en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes som metod.

Den växande posten goodwill har påverkat sammansättningen av svenska företags balansräkningar.En viktig förklaring till denna utveckling är att övervärden vid förvärv inte har identifierats samtidigtsom nedskrivningstakten har varit låg. För en kreditgivare torde utvecklingen vara intressanteftersom goodwill, till skillnad från andra tillgångar, inte är enskilt identifierbar. Detta kan påverkalåneavtalets utformning, där en stor del av kreditgivarens och låntagarens rättigheter och skyldigheterframgår. Mot bakgrund av detta har denna uppsats undersökt hur en kreditgivare uppfattar goodwillvid kreditbeslut och hur denne reagerar på en nedskrivning av goodwill.För att uppnå syftet, en kreditgivares reaktion på nedskrivning, har tolkningar av låneavtal användsför att uttrycka en kreditgivares uppfattning och reaktion. Studiens förhoppning är att bidra till enökad förståelse av ämnesområdet som helhet och i synnerhet vilka direkta effekter, tolkningar ochsignalvärden en kreditgivare tillskriver en nedskrivning av goodwill.

Investerare, som använder trendstrategier, försöker tolka andra investerares över- eller underreaktioner på nytillkommen finansiell information. Överreaktioner på kort sikt och underreaktioner på lång sikt kan skapa rekyleffekter som kallas för contrarianeffekter. Genom att använda dessa effekter försöker investeraren att skapa en contrarianstrategi för överavkastning i sin aktieportfölj.Studiens syfte är att undersöka contrarianstrategiers överavkastning på Stockholmsbörsen mellan 1994 och 2009 ur ett småspararperspektiv. För att resultat ska spegla en småsparares vardag på ett realistiskt sätt har hänsyn till beskattning, transaktionskostnader, utdelning och blankningsmöjligheter tagits. Vidare har även strategiernas avkastningsmöjligheter med avseende på börstrend undersökts.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa olika studier av kvalitativ forskning som svarar på upplevelser av att erhålla diagnosen bröstcancer samt vilka problem som kan medfölja denna diagnos. Metoden som användes är en litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar. Teoretisk referensram som användes var Carnevalis teori om dagligt liv- inre och yttre resurser samt funktionellt hälsotillstånd. Resultatet av de tio artiklarna resulterade i sex kategorier: psykiska upplevelser, kroppslig påverkan, existentiell påverkan, stöd, bemötande och coping. Det var många studier som visade på samma reaktioner av att erhålla diagnosen och de flesta förknippade cancerdiagnos med kris.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjärtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var män och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var från nio månader till 20 år. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier.

Arbetets syfte är att introducera den subjektiva uppskattningen av en bra nivå vid konserter. Detta då tidigare arbete endast belyst den medicinska aspekten. Målet är att göra fler konsertbesökare nöjda med ljudupplevelsen och arbetet vänder sig framförallt till aktiva PA-tekniker som jobbar med höga ljudnivåer. Genom ett lyssningstest där försökspersonerna får bedöma nivån på sjumätbart lika starka klipp med olika frekvensinnehåll insamlas den data som behövs. Det visas att vid nivåer som är lägre än det maxvärde som Socialstyrelsen tagit fram, tycker folk att det är för starkt.

Vi har fått i uppdrag av enhetschef Viveca Ekdahl-Lindgren vid kvinnokliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, att undersöka hur stöd och behandling av patienter som utsatts för våldtäkt ser ut. Syftet med uppsats är att beskriva metoder för hur man som kurator kan arbeta med de psykosociala konsekvenser som inte sällan efterföljer en våldtäkt. För att uppnå vårt syfte har vi följande frågeställningar:1. Vilka blir de psykosociala konsekvenserna för de kvinnor som varit utsatta för våldtäkt?2. Hur kan man som kurator arbeta med dessa konsekvenser?Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi genomfört fyra intervjuer med kuratorer inom hälso-och sjukvården. Vi har även genomfört en litteraturstudie för att inhämta kunskap som ett komplement till våra intervjuer samt för att bli mer insatta i vårt forskningsområde.

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lågstadielärare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner på detsamma. Männen som är i minoritet i yrkeskåren får komma till tals och ge sin syn på hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers föräldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som är upp till de enskilda lärarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhållningssätt gentemot yrket. Grunden ligger på olika institutioners intressen och önskemål om fler män i skolans tidigare år, hur och varför detta skall uppnås..

Denna uppsats inom fältet för praktisk kunskap ställer frågan hur manusförfattarens, skådespelarens och processledarens praktiska kunskap, inrymda i en och samma person, definieras och renodlas, och också hur de glider över i varandra och bidrar till identiteten för yrkesmänniskan och privatpersonen som härbärgerar dem. En till synes odramatisk och alldaglig händelse vid utförandet av ett teateruppdrag med ett efterföljande interaktivt seminarium väcker reaktioner hos yrkesrollerna. Uppsatsen vill i essäns form och utifrån ett förstapersonsperspektiv på reaktionerna reflektera över bevekelsegrunder för och mål med yrkesutövandet som manusförfattare, skådespelare och processledare i uppdragsbaserad, arbetslivsrelaterad teater. Uppsatsens resonemang närmar sig frihet som drivkraft för både yrkesrollerna och personen bakom dem..

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur barn i tre respektive nio månaders ålder responderar på omsorgspersoners mentaliseringsförmåga. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie med ett begränsat urval för att pröva mentaliseringsförmågan som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fyra familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta hypoteser för fortsatta studier i ämnet om hur omsorgspersoners mentaliseringsförmåga kan avläsas i barns responser. En slutsats som dras är att omsorgspersonernas samspel och följsamhet i vad barnet eventuellt tänker avspeglas i barnens responser, något som kan generera vidare forskning om vad som är av vikt för att barn skall fortsätta att utvecklas. .

I denna studie undersöks vilka faktorer som spelar in när flickor väljer att spela trombon, vad de får för reaktioner då de berättar om sitt instrumentval, vad som motiverar de att fortsätta spela samt om de själva uppfattar att det finns en genusaspekt i instrumentvalet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer på sju trombonspelande flickor i olika åldrar. Huvudresultatet är att valet av trombon var starkt påverkat av ett fysiskt möte med instrumentet, där intresse väcktes för dess särskilda spelsätt och konstruktion som var så olik andra blåsinstrument, så som trumpet, horn och klarinett. Andra faktorer som påverkade instrumentvalet var familjen och kompisarna. Att få spela trombon tillsammans med andra sporrar flickorna till att fortsätta och ju längre ner i informanternas ålder man kommer, desto mindre ovanligt tyckte de att trombonspelande flickor är..