SummaryThe numbers of students in higher education with foreign background are still lower than expected. The universities around the country are increasingly committed to attract students among this group. Many of investments and researches have been done to explore new approaches. There is need to understand how students evaluate their choices. These studies will help marketing the educations which are more responsive to student's expectations.

Fysisk aktivitet är en viktig aspekt ur ett hälsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks inställningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive främjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkäter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrågas i uppsatsen. Med utgångspunkt för vad fysisk aktivitet innebär har frågor som har varit relevanta för undersökningens syfte ställts. Frågorna som har ställts har handlat om hur ofta och hur länge intervjupersonerna är fysiskt aktiva.

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka Invandrarungdomars identitetskonstruktion och hur ungdomar som växer upp med inflytande av två kulturer själv beskriver känslan av tillhörighet i förhållande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frågor om hur ungdomarna ser på sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror på? Vi genomförde fem intervjuer med Invandrarungdomar i åldrarna 22-26 år. Gemensamt för dessa intervjupersoner är att de alla kom till Sverige i en tidig ålder. Resultaten från vår studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskänsla till både Sverige och till sitt ursprungsland.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i gymnasieåldern uppfattar begreppet ?blatte?, vad det har för värderingar och huruvida det används som en social kategorisering. Vi har, utifrån en kvalitativ ansats, valt att genomföra två fokusgruppintervjuer på två olika gymnasieskolor i Göteborgsområdet. Med hjälp av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi belyst begreppet blatte som en social konstruktion, utifrån Goffmans stigmabegrepp (1972) samt Goffmans (2007) begrepp tron på rollen respektive fasad. Det huvudsakliga resonemang som fokusgrupperna förde byggde på att blatte är ett sätt att vara men även att det uppfattas som något negativt och stigmatiserande.

Immigrants and children of immigrants are statistically lumped together into a category of "person with foreign background". Blatte is a degrading and violating word when directed at immigrants by Swedes. The aim of my essay was to test to what extent the Swedish term "blatte" could be qualified as an ethnicity in the sense that young people with foreign background born between 1981 and 1984 living in a neighborhood with a high population of people with foreign backgrounds have another ethnicity, besides the Swedish and the "home country ethnicity" to find themselves and their identity in.My method consisted of interviewing six people between the ages of 21 and 24 with different ethnic backgrounds living in a limited area of Malmö, Sweden´s third biggest city. I tested my hypothesis of these people having a third ethnicity to relate to against three schools and from two out of three schools defending my hypothesis, my result is that blatte can not fully be seen as an ethnicity but definitely shows tendencies of becoming one in the future..

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka Invandrarungdomars identitetskonstruktion och hur ungdomar som växer upp med inflytande av två kulturer själv beskriver känslan av tillhörighet i förhållande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frågor om hur ungdomarna ser på sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror på? Vi genomförde fem intervjuer med Invandrarungdomar i åldrarna 22-26 år. Gemensamt för dessa intervjupersoner är att de alla kom till Sverige i en tidig ålder. Resultaten från vår studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskänsla till både Sverige och till sitt ursprungsland.

Uppsatsens vill belysa assyriska ungdomars identitetsskapande och hur detta utförs med två olika kultursystem, och dessutom visas skillnader mellan könsrollerna. Urvalet avgränsas till svenskfödda assyriska ungdomar i 18 - 25 årsåldern. Dessa har oftast levt med en kollektivistisk kultur och en individualistisk kultur redan i primär socialisation. Tidigare forskning som har relevans för uppsatsen presenteras och handlar om assyriska ungdomars livssituation, assyriska genusroller och Invandrarungdomar i Sverige. Teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är symbolisk interaktionism, med teorier runt socialisationsprocessen, social identitet samt etnisk minoritet i kulturmöte.

De svårigheter Invandrarungdomar från invandrartäta områden stöter på i den svenska skolan uppmärksammas ofta, vilket leder till att det politiska målet blir att försöka hitta lösningar på problemen.I denna uppsats ville vi uppmärksamma ungdomar med utländsk bakgrund som väljer att högskoleutbilda sig, i syfte att nyansera den i nuläget negativ bild som finns av unga invandrare från segregerade områden och deras skolprestationer. Vi genomförde sju intervjuer med kosovaalbaner från Rosengård. Intervjuerna hade en livshistorisk karaktär eftersom vi hade som avsikt att analysera deras livsöden. Centrala begrepp i vår analys var habitus, kapital, stigmatisering och identitet. Vi har, med hjälp av dessa huvudbegrepp, analyserat intervjupersonernas väg till högre utbildning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens Invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen.

Den generella åsikten är att förorter betraktas som utsatta områden. Många individer som är uppväxta i förorter runt om i Sverige upplever att samhället i övrigt stigmatiserar dessa områden. Trots de negativa perspektiven på dessa områden, finns det individer med stora engagemang som lyckas i de utdömda områdena. Det finns individer som inte låter sig påverkas negativt av dessa ogynnsamma belysningar. Många växer upp i förorterna och lyckas bli framgångsrika individer som sedan tar sin rättfärdiga plats i samhället.Denna studie vill belysa dessa individer och vad som ligger bakom deras framgångar genom att låta informanter med akademisk utbildning få skildra sina egna livsberättelser.

Förekomsten av etnisk diskriminering inom det svenska rättsväsendet har påvisats i flera tidigare studier och problematiken har även uppmärksammats i massmedia. Syftet med denna C-uppsats har varit att genom granskning av domar från Göteborgs Tingsrätt under 2005 undersöka huruvida etnisk diskriminering förekommer i ungdomsbrottsmål eller ej. Vi utgår i huvudsak från begreppet institutionell diskriminering vilket innebär den form av outtalad och omedveten diskriminering som förekommer inom specifika organisationer och arbetsplatser. Institutionell diskriminering kan handla om diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ålder, etnicitet osv. Vår utgångspunkt är diskriminering på grund av etnicitet och vi besvarar följande frågeställningar:1. Hur ser fördelningen ut av antal dömda ungdomsbrottslingar med svensk respektive annan etnisk bakgrund vid Göteborgs Tingsrätt under 2005?2. Vilka mönster kan man se i Tingsrättens val av påföljd för respektive grupp och hur kan dessa förklaras?Med hjälp av statistiska analyser av 212 granskade domar har vi undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ett påföljdsbeslut och använt oss av variabler som exempelvis etnicitet, tidigare straffad, erkännande och ålder.

Studien syftar till att undersöka 86 sent anlända ungdomars resultat i form av betyg och taxerad inkomst av tjänst. Studiens kvantitativa deskriptiva del problematiseras genom en pedagogisk kunskapsfilosofisk diskussion.Fler kvinnor än män har valt teoretiska studier medan fler män satsar på yrkesinriktade studier. Kvinnorna studerar i större omfattning vidare inom vuxenutbildningen än männen. Det är fler män än kvinnor som har en taxerad inkomst av tjänst på över 100 000 tusen kronor. Det går inte att dra några långtgående slutsatser när det gäller de sent anlända ungdomarnas resultat i form av betyg och egen försörjning då den viktigaste variabeln tidigare utbildning saknas och heller inte går att få fram.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens Invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen.

Sammanfattning: Ungdomar med utländsk bakgrund har enligt tidigare studier sämre förutsättning i skolan, arbeten och inom rättsväsendet, på grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhället, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstår diskriminering i bland annat skolan. Till vår undersökning använde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som används i analysen av det empiriska materialet. Vår utgångspunkt i uppsatsen har varit att ta reda på varför diskriminering och rasism sker i samhället. Vi hade ett antal frågeställningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet.Hur blir Invandrarungdomar bemötta i det svenska samhället utifrån deras etniska bakgrund?Spelar ungdomarnas genus någon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhället?Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende på deras vilken världsdel de kommer ifrån? Påverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhället?        För att besvara dessa frågeställningar, delade vi ut enkäter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i åldrarna 16 ? 24 år i olika skolor.