Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomarna med utländsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten påverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nätverket har på deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad på ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga Invandrare i åldern 20 till 30 år. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingående detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet påverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhållanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund påverkade deras förmåga att komma in på arbetsmarknaden, och vilka förväntningar respondenterna hade om framtiden på den svenska arbetsmarknaden.Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvägagångssätt samt mina teoretiska teorier som har sin utgång i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier.

Örebro UniversityThe Department Behavioural, Social, and Legal SciencesEducation of social workC-essay 41-60 pAbstractTitle: Work for everyone? An interview study of how three professions within the introduction programme in the local-government in Falköping looks at structural obstacles and discrimination in immigrants? access to the Swedish labour market.Authors: Emma Gustavsson and Sandra TjärnbergTutor: Rúna Baianstovu Deniz and Urban KarlssonToday many immigrants stand outside the labour market. To get established on the labour market and to get self-sufficient are important factors to a rapid integration process. The main purpose of this study is to investigate how three professions within the integration work in the local-government of Falköping looks at structural obstacles and possibilities with immigrants? access to the Swedish labour market.

Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förståelse för verksamheten utifrån dens fysiska och sociala sammanhang, och utgå från det unika i Systerjouren Somayas sätt att arbeta med kvinnofridsfrågor. Jag har försökt fördjupa mig i frågor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsättningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i så fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor. I min undersökning har jag valt att använda fallstudiemetodik som är en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anställda och volontärer inom Systerjouren Somaya.

The purpose of this study was to increase knowledge about what the lives of the unemployed youth of immigrant background looks like, and what the views of the unemployed young people are about work and employment. The study is a qualitative study where the empirical material is based on interviews with seven unemployed immigrant youth between the ages of 19 and 25 years. A study where the central questions was to explore how the informants' living conditions and identity are affected by being unemployed. The other issues aimed at how informants background affected their ability to enter the labour market, and the job expectations the informants had about the future and the Swedish labour market. Empirin have been analyzed with regard to methodology tool based theory, as well as theoretical starting points, such as social capital, formal and informal channels, ethnicity and stigma theory.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur identitetsarbetet ser ut och har sett ut i Linköpings Hockey Club. Hur har man arbetet för att stärka sin identitet? Mer konkret skulle frågan kunna utformas: Hur har LHC arbetat med klubbkänslan och hur har det arbetet sett ut och förändrats mellan 1976-2003. Tanken är att denna undersökning också ska kunna hjälpa lärare att förstå hur elevers identitet skapas, både i och utanför skolan. Analysen genomförs med hjälp av tre teman; amatörism professionalism, vi dem och fostran förebilder.

Denna 10-poängsuppsats är mitt examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet våren 2005, som jag har läst på Malmö högskola, Lärarutbildningen. Arbetet är ett studium om de muslimska kvinnornas situation på den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omständigheter som försvårar deras etablering i arbetslivet. De kommer från olika länder, från landsbygden och från städer. De är analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt på grund av politisk förföljelse, de som är krigets offer och de som kommit för att arbeta.

Örebro UniversityThe Department Behavioural, Social, and Legal SciencesEducation of social workC-essay 41-60 pAbstractTitle: Work for everyone? An interview study of how three professions within the introduction programme in the local-government in Falköping looks at structural obstacles and discrimination in immigrants? access to the Swedish labour market.Authors: Emma Gustavsson and Sandra TjärnbergTutor: Rúna Baianstovu Deniz and Urban KarlssonToday many immigrants stand outside the labour market. To get established on the labour market and to get self-sufficient are important factors to a rapid integration process. The main purpose of this study is to investigate how three professions within the integration work in the local-government of Falköping looks at structural obstacles and possibilities with immigrants? access to the Swedish labour market.

Temat för denna uppsats är att i en svensk kontext undersöka kulturella identiteter som befinner sig på gränsen mellan olika nationella och kulturella kategorier. Bakgrunden till att belysa denna typ av gränsposition är att i den korsas uppfattningar om svenskhet och främlingskap, tillhörighet och utanförskap, inkludering och exkludering.Uppsatsens syfte är att föra en teoretisk diskussion med empiriska illustrationer bestående av intervjumaterial från en ung kvinna som adopterats till Sverige från Indien och en ung man som migrerat till Sverige från Nicaragua. Genom sin hudfärg är dessa personer bärare av en annorlundaskapets markör i förhållande till den vita normen.Problemformuleringen gäller hur ursprungets diskurs upprättar villkor för kulturellt identitetsskapande på gränsen samt vilka möjligheter som finns att gå bortom dessa villkor. Det teoretiska ramverket bygger på konstruktivistisk forskning kring nation(alism), rasifiering, kulturella identiteter, representation och makt/kunskap.Uttryck för ursprungets diskurs hämtas i intervjupersonernas berättelser samt i en granskning av dominerande vetenskapliga och massmediala framställningar av "invandrarkillar" och "utlandsadopterade" i Sverige. I diskussionen kring både "invandrarkillar" och "utlandsadopterade", spelar metaforer om "rötter" och "rotlöshet" en speciell roll.

Segregation avser det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar på den etniska bostadssegregationen men syftar då endast på individens födelseland. Begreppet Invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stämmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms län och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsområden där överrepresentationen av individer med samma födelseland är relativt hög.

SammanfattningEnligt Migrationsverket har andelen Invandrare i Sverige ökat avsevärt de senaste åren vilket har lett till att vissa stadsområden fått ekonomiska och sociala problem. För att förbättra utsatta stadsområden slöt regeringen år 2007 ett avtal med nio kommuner i landet. Växjö kommun var en av dem som ingick i avtalet och år 2013 blev kommunen tilldelad 4,8 miljoner kronor i prestationsbaserade medel. Araby är en utsatt stadsdel i Växjö där alltfler blir bidragsberoende och behöver jobb. För att stärka arabybornas levnadsvillkor driver kommunen ett stadsutvecklingsarbete.

Sammanfattning Park och Naturförvaltningen i Göteborg har tagit fram en parkplan för Biskopsgården där man pekar på en möjlig utveckling av närområdet runt sjön Svarte Mosse. Mitt mål med detta examensarbete har varit att utifrån en förståelse för de lokala förhållandena utveckla ett program med kriterier för hur området skulle kunna utvecklas samt göra ett förslag på gestaltning. Efterforskningar bland olika källor gav ett generellt svar på vad som är en bra park. Genom att studera statistik, dagstidningar och prata med boende i stadsdelen så konstaterar jag att det karaktäristiska för Norra Biskopsgården är resurssvaghet, trångboddhet, hög otrygghet och en stor andel unga. Detta tror jag sammanfattningsvis gör utemiljön viktigare i så kallade utsatta områden. Jag valde att arbeta med ett grönområde som angränsar till en typ av stadsstruktur som har blivit kraftigt kritiserat för utemiljön. Därför valde jag att göra en bakgrundstudie av modernistiska förorter.

Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse när elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gäller oberoende om det rör sig om svenskar eller Invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i årskurs nio med invandrarbakgrund från en segregerad högstadieskola i Uppsala kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrågor är att undersöka hur dessa elever tänker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utländska påbrå och deras hemförhållanden.

SFI-undervisningen är en viktig hörnsten för integration av migranter till Sverige. Tidigare studier har dock visat att SFI-kursdeltagare ofta avslutar sin kurs sent. Detta är något som försvårar integrationen av dessa grupper till samhället och medför således kostnader. Sedan 2010 har ett ekonomiskt belöningssystem, SFI-bonus, använts för att motivera eleverna. Det är i nuläget dock oklart om hur effektiva sådana belöningssystem är.

Lärarutbildningen har tidigare fått mycket kritik för att inte förbereda studenterna för den verklighet som väntar dem ute i skolorna, särskilt vad gäller den blandade elevgruppen med många elever med annan etnisk, kulturell och språklig bakgrund än svensk och svenska. Hur dessa elever blir bemötta i skolan är väsentligt för resultatet av deras skolgång och det visar sig att lärarnas attityder och förväntningar har stor påverkan för dessa elever.I grundkursen för svenska som andraspråk för blivande lärare (LSI110) finns ett uttalat kursmål där studenternas egna värderingar och kultur ska synliggöras. Uppsatsen har sin grund i ovanstående kursmål och ämnar genom kvalitativa intervjuer undersöka om lärarstudenter som läst svenska som andraspråk upplever att deras attityder förändrats under studietiden i ämnet och på vilket sätt attityderna eventuellt förändrats.Utifrån socialpsykologisk forskning definieras attitydbegreppet som bestående av en tanke-, en känslo- och en handlingskomponent vilka har använts som underlag för att fastställa informanternas upplevda attitydförändringar.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att studenterna främst upplever att deras attityder förändrats vad gäller deras tankar, men även deras känslor och handlingar har påverkats av svenska som andraspråksstudierna. Förändringen består främst utav en förstärkning av tidigare attityder samt en större förståelse och ödmjukhet gentemot andraspråkstalare och Invandrare och därmed även starkare och mer positiva känslor till dessa och den situation de står inför i det svenska samhället. Informanterna har även i viss mån börjat handla annorlunda genom att numera stå upp för sina åsikter i större utsträckning än tidigare, se på andra TV program, ha ett större intresse för vissa nyheter samt politiskt genom att eventuellt påverka hur informanterna röstar i riksdagsvalet.Några av slutsatserna som dras av resultatet i undersökningen är att svenska som andraspråksstudier i viss mån når det mål som står i kursplanen för LSI110 och att svenska som andraspråk möjligtvis ger studenterna den interkulturella kompetens som tidigare forskning menar är av vikt för verksamma lärare i den mångkulturella skolan som idag är ett faktum på många håll i Sverige..

Syfte med studien har varit att belysa andra generationens Invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör relationer av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs.