Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstås via kurslitteratur på en förskollärarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar området mångkultur. Detta för att undersöka en i förskolans läroplan uttryckt spänning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen är från ett lärarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten är att synliggöra normer som framträder i kurslitteraturen och då även vad som kan anses som avvikande från denna norm.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gått från att bestå av relativt få kulturer till att bli mångkulturellt. Att beskriva faktorer som påverkar förståelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Många Invandrare har svårt att anpassa sig till sitt nya hemland, både språkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmänt stereotypa vården.

The purpose of this study was to explore the experiences of being a homosexual immigrant in the Swedish society. Our questions were how the interviewed homosexual immigrants experience being treated by the people in their surroundings and how they are influenced by their attitudes. We also wanted to know what kind of thoughts they have about affiliation considering origin and sexuality, and what positive and negative aspects they experience from the combination of being both homosexual and immigrants.To get the answers to these questions we used a qualitative method and interviewed seven homosexual immigrants between the ages of 25 and 40 years. We then compared our material with earlier studies of the living situation of homosexual immigrants in Sweden, Denmark and Norway. We also linked our findings to Goffman's stigma theory and to heteronormativity.The main result was that the combination of homosexuality and immigrantness can result in various difficulties.

Detta är en studie om Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal inför den kommande Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända Invandrare som träder i kraft den 1 december 2010. Syftet är att ge en bakgrund till den nya lagen och att studera organisationen kring Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal i Malmö. Detta genomfördes genom en litteraturstudie samt intervjuer med framstående personer i försöksverksamheten på Arbetsförmedlingen i Malmö. Teorier om implementering; uppifrån-och-ner samt nerifrån-och-upp och nyinstitutionell teori användes för analys. Försöksverksamheten med etableringssamtal kan ses genomföras för att säkerställa en bra implementering utav den kommande lagen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka miljömedvetandet hos Invandrare i Sverige från länder utanför Europa. Även deras tankar och känslor kring källsortering, och deras egna vanor kring miljö. Fokus ligger på stadsdelen Angered i Göteborg som anses vara ett invandrartätt område där sopsortering fungerar dåligt. Vad för bakomliggande faktorer som existerar i bristen, och vad de har för tankar kring källsortering. Är det sociala eller kulturella faktorer som spelar in? Vad anser de om miljöfrågor generellt? Hur beskrivs deras livsstil i termer av miljöpåverkan?Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra personer med utländskhärkomst.

The aim of this thesis is to seek understanding to how a national identity is constructed. Five women and five men at the age of 21-37 years old have been interviewed during November 2005 and January 2006. All of them lived Oslo at the time. The informants have been divided into two groups, `Swedish immigrants` and `Norwegian immigrants`, none of the people interviewed is ethnic `Swedish` or `Norwegian`. The empirical material has been analysed with the help of Billig´s theory about banal nationalism and Laclau and Mouffe´s discourse analysis.

Språkbarriärer i möten med Invandrare är ett växande problem inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteratur- studien var att belysa betydelsen av språkbarriärer ur sjuksköterske- och patientperspektiv. I studien analyserades 15 vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visade att kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer gav upphov till stress och oro hos sjuksköterskan. Språkbarriärer hindrade även utbyte av information och begränsade sjuksköterskans möjligheter att bygga upp en god relation till patienter med invandrarbakgrund.

Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan Invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt.

Regeringens senaste arbetsmarknadsreform som riktar sig mot nyanlända Invandrare har brister. Vår granskning visar att systemet är krångligt och kontrollen är dålig. Dessutom omfattas inte en mängd behövande människor av reformen..

Problemformulering: Eftersom gruppen äldre Invandrare är en växande grupp i vårt samhälle, och många kommer från krigsdrabbade områdena och därmed med specifika upplevelser och erfarenheter, finner vi det både intressant och relevant att undersöka mötet mellan dem och den svensktalande hemtjänstpersonalen. Syfte med denna undersökning är att studera hur äldre som inte behärskar det svenska språket upplever omsorgen samt hur kommunikationssvårigheter påverkar den dagliga omvårdnaden. Syftet är också att undersöka om de äldres tidigare livserfarenheter har påverkat deras förutsättningar att lära sig det nya språket. Metod: Metoden i denna studie består av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt intervjuades sex personer och samtliga respondenter är kvinnor.

Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstås via kurslitteratur på en förskollärarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar området mångkultur. Detta för att undersöka en i förskolans läroplan uttryckt spänning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen är från ett lärarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten är att synliggöra normer som framträder i kurslitteraturen och då även vad som kan anses som avvikande från denna norm.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

Svenskundervisning för Invandrare är en mångfacetterad verksamhet med många olika undervisningsinslag. Undervisningen syftar främst till att ge kursdeltagarna språkliga kunskaper och färdigheter samtidigt som det finns ett behov av arbetslivs-, kultur- och samhällsstudier inom ramen för sfi. Behovet har sin grund i språkets roll som kulturbärare samt i undervisningens kommunikativa mål som finns presenterade i styrdokumenten för sfi. Arbetslivs-, kultur- och samhällsstudier är olika vanligt förekommande i sfi-undervisningen. Vardagslivsundervisning anses vara det undervisningsinslaget som det är svårast att undervisa i.

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna läser svenska som andraspråk B på Komvux. Syftet är att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt håller dem tillbaka från högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de läser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner är i paritet med kvinnornas önskemål och förväntningar på undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och observationer.