I föreliggagande uppsats undersöks hur sprÄksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andrasprÄk i tvÄ nya upplÀgg i den kommunala skolan. BÄda skolformerna Àr startgrupper för nyanlÀnda invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, sprÄkintroduktion). Den förstnÀmnda Àr för vuxna och den sistnÀmnda för ungdomar. UtifrÄn en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning Àr uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt att studera hur lÀrarna uppfattar sin egen undervisning. BÄda inriktningarna har en sociolingvistisk prÀgel med funktionell sprÄkundervisning men grammatiska och över huvud taget sprÄksystematiska moment förekommer.

Sammanfattning Betyg och bedömning Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar pÄ tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt kunskapskrav och kursplaner anvÀnds i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frÄgestÀllningar undersöks: 1. PÄ vilket sÀtt anvÀnds kunskapskraven och kursplanen i bedömningen pÄ SFI? 2.

Att lÀmna skolan och ta steget ut i arbetslivet Àr en process som kan vara jobbig för mÄnga ungdomar. För eleverna pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program innebÀr denna process att de vid studenten kommer till ett vÀgskÀl; ett arbete pÄ den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsÀttning pÄ en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program förbereder eleverna inför övergÄngen till arbetslivet. Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som dÄ kallades sinnesslöa. MÄlsÀttningen med undervisningen har sen dess fokuserat pÄ att göra eleverna sÄ sjÀlvstÀndiga som möjligt. Idag har gymnasiesÀrskolan en mÄlsÀttning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhÀllet.

Flexibilitet Àr ett ledord pÄ svensk arbetsmarknad. Flexibiliteten Äterfinns i anstÀllningsformer och i organisationers behov av effektivisering av ekonomi, personal och produktion Beman- ningsföretagsanstÀllningar Àr nÄgot som allt fler organisationer anvÀnder sig av för att skapa flexibilitet och tillsÀtta vakanta tjÀnster. Att arbeta som bemanningsföretagsanstÀlld innebÀr att den anstÀllde inte utför sina arbetsuppgifter i arbetsgivaren organisation. Denna studies syfte Àr att undersöka erfarenheterna av att vara anstÀlld av bemanningsföretag. Till syftet hör Àven studiens frÄgestÀllningar: 1.

En diskrepans mellan högre utbildning och arbetsmarknadens krav tycks existera. Detta avser framförallt den kompetens högre utbildning medför gentemot arbetsmarknadens efterfrÄgan, vilket pÄverkar sÄvÀl organisationer, studenter som samhÀllet i stort. AnstÀllningsbarheten efter avslutade studier har dÀrmed blivit en framtrÀdande frÄga. Denna studie inriktar sig specifikt mot personalvetare och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Intentionen var att skapa en djupare förstÄelse och kunskap inom omrÄdet.

Bemanningsbranschen Àr idag ett etablerat omrÄde pÄ den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsarbetets konsekvenser för individ och samhÀlle Àr ÀndÄ ett Àmne som diskuteras flitigt i samhÀllsdebatten. Föreliggande studies syfte Àr att skapa förstÄelse för hur en organisation pÄ ett bra sÀtt kan lokalisera, rekrytera och utveckla personer som kan förmedlas som arbetskraft. Studiens övergripande frÄgestÀllning Àr; Vilka förutsÀttningar ligger bakom framgÄngsrikt personalarbete inom ett bemanningsföretag, med grupper som Àr svÄrintegrerade pÄ arbetsmarknaden? För att besvara frÄgestÀllningen har vi genomfört en kvalitativ fallstudie av ett bemanningsföretag som lyckas med detta arbete.

De snabba förÀndringarna pÄ den globala arbetsmarknaden har medfört att mycket fokus har riktats mot studie- och yrkesvÀgledningens roll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur en mindre grupp studie- och yrkesvÀgledare kompetensutvecklar sig för att vara ett stöd i skolans arbete att förbereda elever i grundskola och gymnasieskola för en globaliserad arbetsmarknad. Vi vill samtidigt undersöka nÄgra elevers förstÄelse av och framtida tankar om en global arbetsmarknad. Vid genomförandet av denna undersökning har vi anvÀnt oss av enskilda, kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvÀgledare, verksamma pÄ olika skolor i SkÄne. Dessutom har vi gjort en fokusgruppintervju med fem elever pÄ grundskolor och gymnasieskolor i SkÄne.

Sammanfattning Författare: Susanna Persson ÖsteTitel: Bortom vita medelĂ„lders mĂ€n: Kvinnor och minoriteter i TV-nyheterna. En innehĂ„llsstudie av intervjupersoner i Rapport och TV4NyheternaNivĂ„: Kandidatuppsats i JournalistikvetenskapLĂ€rosĂ€te: Stockholms universitetSprĂ„k: SvenskaAntal sidor: 43 Kvinnor och minoriteter har historiskt varit underrepresenterade i TV-kanalernas nyhetsrapportering. Vi lever i ett samhĂ€lle i stĂ€ndig förĂ€ndring och medierna reflekterar och bidrar till att skapa den verklighet vi lever i. Med utgĂ„ngspunkt i tidigare forskning och politisk ekonomi har dĂ€rför syftet med studien varit att kartlĂ€gga och analysera hur representationen av kvinnor och minoriteter/invandrare ser ut och har förĂ€ndrats i TV-nyheterna de senaste Ă„ren. Studien har undersökt nyhetsprogrammen Rapport och TV4Nyheterna under tvĂ„ tidsperioder; en vecka 2010 och en vecka 2015.

I denna studie undersöks huruvida kriminellt belastade individer uppfattar sina möjligheter pĂ„ en alltmer begrĂ€nsad arbetsmarknad samt deras uppfattningar kring samhĂ€llets eventuella stigmatisering av kriminellt belastade individer. Syftet med studien Ă€r att undersöka kriminellt belastade individers övergĂ„ng frĂ„n kriminalitet till arbetsmarknaden. För att uppnĂ„ förstĂ„else för informanternas bakgrund och dess pĂ„verkan undersöks huruvida deras vĂ€ndpunkt, frĂ„n att leva pĂ„ ett fĂ€lt baserat pĂ„ kriminalitet till att leva i ett fĂ€lt fritt frĂ„n brottslighet. Även informantens syn pĂ„ eventuell social exkludering, baserat pĂ„ de normer som finns i samhĂ€llet och som avgör vem som anses vara stigmatiserad, Ă€r nĂ„got som granskas i studien. Sex stycken kvalitativa djupintervjuer har genomförts med informanter frĂ„n tvĂ„ organisationer som arbetar med kriminellt belastade individer.

2001 startade den nya lÀrarutbildningen. 2005 tyckte Lars Leijonborg och Jan Björklund att man lika gÀrna kunde stÀnga lÀrarhögskolorna och satsa pÄ universiteten istÀllet. Den nya lÀrarutbildningen har fÄtt mycket kritik, bÄde av högskoleverket, av pedagoger och av andra. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur skolledare stÀller sig till anstÀllningsbarheten efter avslutade studier inom den nya lÀrarutbildningen. Detta gjordes genom att jag först skickade ut enkÀter till 100 rektorer i Sverige, varav 28 anvÀndes i sjÀlva studien.

Specialarbete, 15 hp Svenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA 133VT 2012Handledare: Tore Otterup.

Syftet med uppsatsen Àr att se vad situationen att positioneras som ?andra generationens invandrare? har för inverkan pÄ identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi anvÀnder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssÀtt dÀr vi vill synliggöra de identiteter, det vill sÀga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nÄ en ökad förstÄelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begrÀnsningar denna position har för den enskilda individen. Vi Àmnar synliggöra de processer som samverkar och pÄverkar de unga tjejernas identiteter.

Bakgrund: Ungdomsarbetslösheten har blivit ett allt mer uppmÀrksammat problem under senare tid. Vissa hÀvdar att en av orsakerna Àr mismatch pÄ arbetsmarknaden, dvs. att arbetssökande och lediga jobb inte hittar varandra. Denna utsaga intresserade oss och ligger till grund för vÄr valda frÄgestÀllning. Dessutom har vi under de senaste tvÄ Ären sett tecken pÄ en konjunkturuppgÄng men samtidigt en efterslÀpning i sysselsÀttningen, dÀribland ungdomar.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr om man kan förklara den ökade ungdomsarbetslösheten under Ären 2001-2005 med hjÀlp av att studera matchningsineffektiviteter pÄ arbetsmarknaden.Metod: Detta gör vi med hjÀlp av att data över vakanser och arbetslöshet i Äldrarna 20-24.

Immigration is today happening in Sweden to a great extent and this requires a higher level of demands within the transcultural nursing. With this fact as a base to our literature review the aim of the study was developed. This was to investigate how immigrants with diabetes mellitus type 2 experience health and to find out the importance of knowledge related to the patients compliance of given advise and prescriptions. On the basis of the aim the following questions of issue was formulated: How do immigrants with diabetes mellitus type 2 experience their health and what knowledge do they possess concerning their illness? and Within which areas of the immigrants life is it important for the nurse to gain knowledge in order to affect and oblige him or her? A critical review of nine scientific articles emerged in three themes that answer the questions of issue.

The aim of this study is to show how immigrants perceive and utilize Swedish nature. The study also intends to make suggestions on how immigrants can be encouraged to use nature close to where they live. The methods are qualitative interviews, group interviews and participant observations. The results show that immigrants are a very heterogeneous group and there is no distinct immigrant-specific perspective. Although they are all immigrants their lifestyle widely vary. Their reasons for not going out into nature are diverse.