I denna uppsats försöker jag beskriva vad begreppet improvisation innebär inom jazzmusik. Ämnet improvisation är för mig väldigt viktigt, det är ett ämne som jag valt att specialisera mig på i min musikhögskoleutbildning. Min förmåga att improvisera har hjälpt mig i många situationer i livet, framförallt sådana situationer där det gäller att kunna vara flexibel, till exempel spel- eller musikundervisningssituationer. Undersökningen baseras i huvudsak på intervjuer med fem olika svenska jazzmusiker. Jag har kommit fram till att begreppet improvisation är komplext och svårdefinierat.

Beslutsfattning om militära våldsmedel varierar med en nations civil-militära mönster. Genom att teoretiskt använda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militära relationen kan den också beskrivas. Teorin appliceras på Falklandskonflikten och Ubåtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks är tid och uppfattning om det strategiska målet som operationen syftar till.  Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila makthavare och den militära organisationen påverkar utformningen av beslut om militärt våld.

Beslutsfattande angående Ej HLR är ett komplext fenomen, därför att det kräver att hänsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krävs förändring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar beslutsfattandet angående Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan påverka beslutsfattandet, genom att främja patientens och de närståendes autonomi och delaktighet.

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger Säljö?s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge.

I syfte att förbättra kunskapsläget kring människors beteenden vid bränder och utrymningar studerades fyra brandsituationer hämtade från ett flertal verkliga händelser ur ett beslutsfattande- och riskbedömningsperspektiv. Det teoretiska underlaget hämtades ur Kahnemans och Tverskys forskning kring heuristiker (Kahneman och Tversky, 1974; Kahneman, Slovic & Tversky, 1982; Gilovich, Griffin & Kahneman, 2002). För ändamålet användes tre heuristiska regler: tillgänglighet, representativitet och affekt. Dessa tre heuristiker möjliggör ögonblickssnabba riskbedömningar genom att allt utom en särskild variabel bortses från i beslutsprocessen. När människor blir stressade tenderar de att förlita sig mer på heuristiker i sina bedömningar.

Jag tar fram ett vitt A3 papper ur mitt block. Jag har en ny tuschpenna med oförstörd spets och börjar pricka på pappret. Halvligger på golvet, försöker att inte tänka, söker arbeta ur intet. Tekniken är enkel. Prickar jag tätt blir intrycket mörkare, prickar jag glesare blir området ljusare.

The reason why this study has been made is the fact that a substantial part of students in the upper secondary school changes their field of study, during or after their first year. The aim of this study is to find out the reasons behind such changes as well as finding out the affecting factors. The study has been made in two steps, first quantitatively by a poll study and the second step is qualitative by interviews. This research has been made in both private schools and municipal schools, with the ambition to search for differences between these two separate school forms. The study shows that no general differences can be found in a comparison between them.

Den Europeiska Unionen är idag inne i en intensiv process som syftar till att ha en autonom förmåga att genomföra militära krishanteringsoperationer från år 2003. Denna uppsats syfte är identifiera eventuella brister i denna kapacitet. För detta ändamål nyttjas en metod av Gunnar Sjöstedt som i sin utvecklade form innebär att analys genomförs av gemensamma mål, resurser, managementsystem för hantering av kriser samt beslutsfattning. Hela analysen sker utifrån den realistiska teoribildningen som väl lämpar sig för att nå syftet. Det empiriska materialet utgörs av fördragstexter, ordförandeskapens slutsatser, relevanta officiella EU-dokument samt samtal med officiella EU-tjänstemän.

Problem:  I vilken mÃ¥n och hur kan beslutsstödssystem understödja strategiskt beslutsfattande? Hur pÃ¥verkar beslutsstödssystem beslutsprocesserna vid strategiskt beslutsfattande? Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie bilda ett teoretiskt ramverk om i vilken mÃ¥n och hur strategiskt beslutsfattande kan understödjas genom tillämpandet av beslutsstödssystem, samt hur dessa pÃ¥verkar strategiska beslutsprocesser. Detta teoretiska ramverk kommer därefter att appliceras pÃ¥ ett valt fallföretag för att ge en illustration av hur beslutsstödssystem som används vid fattandet av strategiska beslut pÃ¥verkar strategiskt beslutsfattande och strategiska beslutsprocesser inom organisationen. Metod: Vid framtagandet av denna uppsats har vi utgÃ¥tt frÃ¥n en deduktiv metod, i det att vi initialt bildat ett teoretiskt ramverk genom att sammanföra teori angÃ¥ende beslutsstödssystem med teori rörande främst strategi och beslutsprocesser. Därefter har vi genom att applicera detta ramverk pÃ¥ ett verkligt fall gett en illustration av hur ett företag, Keycast i Ljungby, tillämpar beslutsstödssystem vid strategiskt beslutsfattande.

Syftet med denna uppsats är att beskriva om och hur små företag använder sig av redovisningsinformation vid utövande av styrning och beslutsfattande, samt vilka faktorer som påverkar användningen av redovisningsinformation. Små företag har begränsat med resurser för att kunna tolka och analysera redovisningsinformation, samtidigt som företagsledarens intresse, kunskap och erfarenhet påverkar hur informationen används. För att genomföra denna studie har empiriska data samlats in genom intervju med fyra små företag. I denna studie har det framkommit att redovisningens viktigaste funktion är att fungera som beslutunderlag och underlag för styrning av verksamheten. Detta sker genom att väcka uppmärksamhet för avvikelser mellan kalkylerat och verkligt utfall.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

Den militära underrättelsetjänsten i Sverige är i behov av att kunna hantera och analysera stora mängder information. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar med utveckling av verktyget Impactorium som är ett stöd för hantering och analys av lägesinformation och fungerar som hjälp för beslutsfattande. Det här arbetet behandlar en gränssnittsutvärdering av Impactorium med syftet är att finna användbarhetsproblem som FOI kan åtgärda, samt att undersöka om det går att skapa en användbar design utan att blanda in den tänkta målgruppen i designprocessen. I studien ingick en heuristisk utvärdering av en användbarhetsexpert och ett användbarhetstest med försökspersoner som inte tillhör gruppen slutanvändare. Användbarhetsproblem som upptäcktes validerades sedan i en fokusgrupp bestående av experter med domänkunskap inom området underrättelse, som bedömde om problemen kan anses vara samma som riktiga användare kommer drabbas av.Studien visade att flertalet av problemen som upptäcktes av personer utanför målgruppen var riktiga problem riktade mot användbarhet.

M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.

När viktiga beslut skall fattas i en verksamhet utgörs en del av detta i någon form av problemlösning innan beslutet kan fastställas. De olika beslut som fattas inom en verksamhet kan delas in i tre olika nivåer, strategiska, taktiska och operativa. På dessa nivåer finns olika chefer som har till uppgift att leda och fatta beslut i viktiga frågor. Ett beslutsstödjande system är ett system avsett att stödja en beslutsfattare när denne skall fatta beslut i semistrukturerade beslutssituationer. Tanken med ett beslutsstödjande systemet är att det skall vara ett hjälpmedel för beslutsfattaren och utöka dennes beslutsförmåga men inte ersätta hans eller hennes omdöme.