Den svenska integrationspolitiken har som mål att verka för ett samhälle där alla människor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhälle där en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den här utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utsträckning debatterats av ?experter?, medan de som drabbas av utanförskapet sällan får göra sina röster hörda. Syftet med studien är att lyfta fram röster från människor som befinner sig långt ifrån den plats i samhället där integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering.

Syftet med studien är att ta del av erfarenheterna bland några elever på Introduktionsprogrammet som inte nått målen för årskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar på bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjälpa dem nå målen. Andra frågor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att främja lärandet, om de känt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter från grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod användes och genom livsberättelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. Två intervjuer genomfördes med de tre deltagarna.

Introduktionsprocessen har betydelse för den nyanställde likväl som för organisationen. Detta då anställda numera oftare byter arbete och organisationerna behöver få den nyanställde snabbt arbetsförd samt hålla kvar sin personal. Vårt syfte med denna studie är att få en ökad förståelse för den formella introduktionen vid en organisation. Vi ville undersöka hur introduktionen förstås och upplevs i praktiken. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fokus på intervjuer med en komplettering av relevanta dokument för Introduktionsprogrammet.

Detta är en studie om introduktionsverksamheten för nyanlända flyktingar i Lunds kommun, detta utifrån flyktingarnas perspektiv. Syftet var vidare att studera vad det betyder om introduktionsverksamheten kan ses som ett system. Med nyanlända flyktingar avses den grupp som erhållit uppehållstillstånd och vars vistelsetid inte överstiger tre år. Sju stycken nyanlända flyktingar intervjuades om deras intryck och det stöd som erbjudits av Introduktionsprogrammet och Lunds kommun. Teorier om introduktion och systemtänkande applicerades för att analysera resultatet från intervjuerna.

Örebro UniversityThe Department Behavioural, Social, and Legal SciencesEducation of social workC-essay 41-60 pAbstractTitle: Work for everyone? An interview study of how three professions within the introduction programme in the local-government in Falköping looks at structural obstacles and discrimination in immigrants? access to the Swedish labour market.Authors: Emma Gustavsson and Sandra TjärnbergTutor: Rúna Baianstovu Deniz and Urban KarlssonToday many immigrants stand outside the labour market. To get established on the labour market and to get self-sufficient are important factors to a rapid integration process. The main purpose of this study is to investigate how three professions within the integration work in the local-government of Falköping looks at structural obstacles and possibilities with immigrants? access to the Swedish labour market.

Örebro UniversityThe Department Behavioural, Social, and Legal SciencesEducation of social workC-essay 41-60 pAbstractTitle: Work for everyone? An interview study of how three professions within the introduction programme in the local-government in Falköping looks at structural obstacles and discrimination in immigrants? access to the Swedish labour market.Authors: Emma Gustavsson and Sandra TjärnbergTutor: Rúna Baianstovu Deniz and Urban KarlssonToday many immigrants stand outside the labour market. To get established on the labour market and to get self-sufficient are important factors to a rapid integration process. The main purpose of this study is to investigate how three professions within the integration work in the local-government of Falköping looks at structural obstacles and possibilities with immigrants? access to the Swedish labour market.

Andraspråksinlärning med visuellt berättande är en undersökning där frågan om hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för andraspråkselever behandlas. Frågan om hur andraspråkselevernas språk skiljer sig åt då de skriftligt berättar med och utan bild kommer också att undersökas. Syftet med att undersöka den första frågan är att se hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för elever med svenska som andraspråk. Syftet med den andra frågeställningen är att se om språket skiljer sig åt då andraspråkseleverna skriver med eller utan bild och i så fall hur det skiljer sig åt. Det som motiverar studien är behovet av att hitta arbetssätt som är bildpedagogiska och samtidigt språkutvecklande.

ABSTRACTTitel: CoDriver - Handledarens kunskap som villkor för effektiva introduktionsprogram i arbetslivetNivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Per AngemoHandledare: Agneta SundströmDatum: 2011 ? maj Syfte: Mot bakgrund av att det idag finns behov av att låta nyanställda få ta tid att gå igenom ett introduktionsprogram syftar denna fallstudie till att undersöka följande frågeställningar:1) Hur arbetar organisationer i dag med planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering?samt2) Hur kan en ökad kunskap kring prestationsvillkor, grupprocesser och ledarskap förändra en organisations syn på Introduktionsprogrammets vikt, planering, genomförande och uppföljning?Metod: Undersökningen har genomförts i formen av en fallstudie. Inom ramen för fallstudien har i första hand genomförts fokusgrupper. Dessa har sedan kompletterats med enkätundersökningar. Fallstudien är alltså baserad på såväl kvalitativ som kvantitativ data.Resultat & slutsats: Fallstudien visade att de deltagande organisationerna innan genomförd utbildning avsatte mycket lite tid för planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering.