Denna studie gÄr ut pÄ att se hur tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare pÄ IVIK arbetar och stöttar sina elevers sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lÀrare och elever samt observationer.Resultatet visar att tvÄ behöriga svenska som andrasprÄkslÀrares undervisning bÄde har likheter och olikheter. InnehÄllsmÀssigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsupplÀggen kan i viss mÄn skiljer dem Ät. NÀr det gÀller stöttande av elevernas sprÄkutveckling, brinner lÀrarna för sina yrken och gör allt för att hjÀlpa eleverna att utvecklas.Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andrasprÄkslÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas sprÄkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsÀttningar.

För nya studenter vid högskola eller universitet Ă€r det ofta mĂ„nga system och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt att vĂ€nja sig vid. Just vid Kungliga Tekniska Högskolan, och speciellt pĂ„ ICT-skolan i Kista, Ă€r det mĂ„nga informationssystem att hĂ„lla reda pĂ„. DĂ€rför erbjuder ICT-skolan kursen ?II1310 Introduktionskurs i datateknik?, som trots namnet Ă€mnar introducera nya studenter i skolans IT-miljö. Även om detta inte framgĂ„r av kursnamnet syftar kursen ocksĂ„ till att ge en kunskapsgrund inom programmering.

Vi lever i ett mÄngfaldssamhÀlle dÀr alla medborgare ska ha rÀtt till lika service frÄn förvaltningen. NÀr förvaltningen utformar sin lagstadgade serviceskyldighet mÄste man beakta mÄngfalden som ska genomsyra hela verksamheten. Men frÄgan Àr om det skett en anpassning för invandrare för att servicen ska omfatta denna grupp ? vilket vi undersöker. Kan man i anpassningen se att demokrativÀrden fÄtt stÄ tillbaka för ekonomiska vÀrden?I en normativ och empirisk studie undersöker vi vilka anpassningar förvaltningen, specifikt FörsÀkringskassan, gjort för att möta invandrare.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker Àven om förhÄllandet skiljer sig nÀr vi endast tittar pÄ gruppen kvinnor, och gör en jÀmförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi anvÀnder oss av tvÄ modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. VÄra resultat ger tydliga indikationer pÄ lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en Ànnu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en sÄ kallad dubbel diskriminering, dÀr den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön Àn invandrarkvinnor..

Titel: NyanlÀnda invandrare och deras medievanorFörfattare: Joel AbrahamssonUppdragsgivare: Hadda Konsult ABKurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias FÀrdighSidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur nyanlÀnda invandrares medievanor ser ut, utifrÄn tre aspekter; medieanvÀndning, hur aktiv man Àr vad gÀller införskaffande av samhÀllsinformation och faktorer som pÄverkar val av tillvÀgagÄngssÀtt för att tillskansa sig information.Metod: EnkÀtundersökning med 47 frÄgor och sex svarsalternativ pÄ de flesta frÄgorna.Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlÀnda invandrare som genomförde samhÀllsorientering vid Göteborgs enhet för samhÀllsorientering för nyanlÀnda invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som fÄr uppehÄllstillstÄnd av asylskÀl eller Àr anhörig till nÄgon med uppehÄllstillstÄnd av asylskÀl.Huvudresultat: NyanlÀnda invandrares medievanor Àr till stor del precis lik den svenska befolkningens medievanor. Detta innebÀr att tidigare forskning och teorier till stor del gÄr att tillÀmpa pÄ gruppen. Endast vad gÀller sociala medier och nyheter via Internet gÄr det att se nÄgon skillnad. DÀr Àr nyanlÀnda invandrare betydligt aktivare. NyanlÀnda invandrare Àr aktiva ocksÄ vad gÀller sökandet efter samhÀllsinformation.Vid kommunikation med nyanlÀnda invandrare Àr sprÄket en viktig faktor att ta hÀnsyn till.

Kan Sverige lÀra sig nÄgot om invandring och flyktingmottagande frÄn ett land som ligger pÄ andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lÄng historia av invandring och det Àr en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar Ärligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hÀlften av invandrarna vÀljer att bosatta sig i mÄngmiljonstaden Toronto.

I olika delar utav vÀrlden finns idag cirka 20 miljoner invandrare som har lÀmnat sina lÀnder pÄ grund utav krig och fattigdom. Det svenska samhÀllet utgörs idag utav 20 % invandrare. Med den ökade invandringen blir mötet med invandrare allt vanligare inom sjukvÄrden. Detta möte kan bli problematiskt pÄ grund av kulturkrockar, sprÄkproblem och religiösa uppfattningar. Enligt hÀlso- och sjukvÄrdslagen (1982) bör vÄrd ges pÄ lika villkor till all befolkning i Sverige (Hanssen 2007).

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika aktörer inblandade i introduktionsprocessen av nyanlÀnda invandrare ? myndighetspersoner, SFI-lÀrare och elever upplever den nuvarande integrationspraktiken prÀglad av en tydlig arbetsmarknadsorientering och tidsbegrÀnsad svenskundervisning. Fokus lÄg pÄ invandrare med kort utbildningsbakgrund.Datainsamlingen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med de tre informantgrupperna, urvalet av informanter och analysen följde principerna för en kvalitativ forskningsansats.Resultatet uppvisar klara tecken pÄ motsÀgelsefullhet angÄende den rÄdande integrationspraktiken. Det visar sig att det saknas gemensamma nÀmnare nÀr det gÀller syftet med utbildningen i svenska för invandrare, nÄgot som mestadels beror pÄ de olika aktörernas erfarenheter och förvÀntningar. Av lÀrarna ses SFI frÀmst som en pedagogisk verksamhet medan myndighetspersonerna tenderar att se pÄ utbildningen som ett renodlat integrations- och arbetsmarknadspolitiskt instrument.

Den hÀr studien beskriver hur det har varit och hur livet Àr idag för tre grupper av Àldre invandrare med annat modermÄl Àn det svenska och hur det svenska sprÄket har pÄverkat deras liv. I Sverige förvÀntas populationen av Àldre invandrare öka i de nÀrmaste Ären dÀrför Àr det viktigt att försöka fÄ en ökad kunskap om deras liv ? hur det har varit ? hur det Àr och vilka eventuella hinder och förvÀntningar de ser inför sitt Äldrande i relation till det svenska sprÄket. Studien Àr baserad pÄ empirin som kommit frÄn tre fokusgruppintervjuer med Àldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrÄgor och dÀrmed har de varit fria att berÀtta om sina erfarenheter, tankar och egna liv.

This investigation is aimed to analyze and gain insight into how young people of the "second generation immigrants" identify themselves in a society where they are seen as immigrants of the environment in view of the name. Also, how they identify themselves during trips to their home/country of origin are of relevance to see if they are affected in their own identification, depending on how they believe they are seen from the outside.Through a survey, the statistics were produced, which serves as a preliminary to the larger part of the investigation where six individuals were interviewed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged were then analyzed in relation to selected theories.In connection with the investigation it has emerged that the young people in question often identify themselves in such a way that they think that the surroundings look at them. It is in relation to how others see them as they see themselves, which creates a distance between the surroundings and themselves. With increased knowledge on both sides, this distance between the environment and the young people in this investigation maybe could reduce..

Andra generationens invandrare slits enligt tidigare studier mellan tvÄ kulturella vÀrldar och stÀlls dÀrav inför utmaningen att skapa en fungerande helhet mellan vÀrldarna. Syftet med studien var att undersöka vad upplevelsen av att tillhöra tvÄ kulturer kan betyda för sjÀlvbilden hos andra generationens invandrare. Deltagarna var 10 kvinnor och fem mÀn. Vi utgick ifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrÄn fokus pÄ meningen. I resultatet redovisades tre huvudteman och 12 underteman.

Denna studie syftar till att undersöka chefers attityder gentemot invandrare. En negativ syn pÄ invandrare bland chefer skulle kunna bidra till diskriminering av invandrare inom rekrytering pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr kvantitativ och grundar sig pÄ data- materialet European Social Survey (2002), dÀr den beroende variabeln mÀter om respondenterna anser att invandrare gör landet till ett bÀttre eller sÀmre stÀlle att leva pÄ. Jag jÀmför: 1. Chefers attityder med attityder bland de anstÀllda 2.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

Syftet med vÄrt arbete Àr att se hur möte inom hemtjÀnsten mellan Àldre invandrare och hemtjÀnstpersonal ser ut ur hemtjÀnstpersonalens synvinkel. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vem som hemtjÀnstpersonal betraktar som Àldre invandrare, samt hur begreppet beskrivs i litteraturen, hur kulturmöten i vÄrden ser ut och vilka kulturkrockar som kan uppstÄ. Med vÄrt arbete ville vi Àven ta reda pÄ vilken kunskap hemtjÀnstpersonal har om olika kulturer och om denna kunskap anses vara betydelsefull. Slutligen, med frÄgestÀllningarna fyra och fem, ville vi undersöka hur kommunikationen mellan Àldre invandrare och hemtjÀnstpersonalen fungerar. Vi ville Àven undersöka sprÄkets betydelse i kommunikationen, samt i skapandet av identitet.

Antalet Àldre invandrare i Sverige ökar och mÄnga bland den gruppen har kommit sent i livet. SprÄksvÄrigheter och kulturella skillnader gör det svÄrt för dem att fÄ samma omsorg som majoritetsbefolkningen.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur faktorer som sprÄksvÄrigheter och kulturella skillnader pÄverka situationen för Àldre invandrare och deras kontakter med Àldreomsorgen. Kommunikationsteorier och relaterade definitioner av sprÄk, kultur och kommunikation har anvÀnts för analysen.Denna studie Àr en litteraturstudie. Sammanlagt 18 artiklar med bÄde kvantitativa och kvalitativa ansatser samt litteraturstudier ingÄr.Resultatet har presenterats i ett antal underrubriker. Centralt Àr att det finns ett klart samband mellan sprÄk- och kulturella barriÀrer och sÀmre hÀlsa, upplevelse av vÄrdkvalitet och tillgÄng till formell och systematisk hjÀlp.Detta samband och tolkens roll i kommunikation och hur Àldreomsorg borde utformas för att vara mer tillgÀnglig för Àldre invandrare har diskuterats liksom vad kulturanpassad Àldreomsorg kan innebÀra.