I föreliggande uppsats undersöks implementeringsproblematiken kring Lagen om offentlig upphandling (LOU). Problematiken identifierats och systematiseras, men förklaras också delvis.De problem som uppvisas berör i första hand de dimensioner av implementeringsstyrning som benämns direkt styrning, indirekt styrning, kontroll, motivation samt externa hinder.Vissa specifika problem får sin förklaring genom olika teoretiska perspektiv på kontraktsstyrning. En mer övergripande förklaring till problematiken föreslås vara att beslutsfattandet i samband med de offentliga organisationernas upphandlingar i enlighet med LOU, ännu inte är rutiniserat..

Denna kandidatuppsats i informatik behandlar användningen av digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. Författarna har ställt sig frågan vilken påverkan dessa system har haft för myndigheternas möjlighet att leva upp till de krav som ställs i arkivlagen och tryckfrihetsförordningen på offentliga arkiv och vad syftet är med att införa digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. För att besvara frågeställningarna gjordes en studie på fyra skånska kommuner där personer som på olika sätt arbetar med digitaliserade bygglovsarkiv intervjuades. Resultatet tyder på att de digitala arkivsystemens främsta påverkan är en ökad tillgänglighet till det arkiverade materialet. Handläggare och andra som behöver ta del av den information som arkivet innehåller har fått nya möjligheter att göra detta i och med digitaliseringen av arkiven.

Ett hot mot informationssäkerheten i datorbaserade system kan vara att användarna har ett lågt säkerhetsmedvetande. För att kunna upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande i informationssäkerhet så krävs det kunskap. Det är viktigt att ledningen tydligt visar sin inriktning i form av en IT- säkerhetspolicy. Ledningen bör utbilda sina användare i informationssäkerhet så att de kan hantera och följa de administrativa och logiska skydd som är nödvändiga för att upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande. Vi har i denna uppsats undersökt om offentlig sektor kan nå sitt mål med den säkerhetspolicy och utbildning i informationssäkerhet som ges till de anställda.

Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet ? och sammanhörighet ? inte går att ifrågasätta.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill även undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anställda och cheferna. För att ta reda på detta använder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter på svenska: Tjänsteman används eftersom den berör handlingsutrymme och är en omdebatterad teori.

I samband med införandet av elektronisk-auktion av offentlig upphandling i Sverige 2010 började e-auktionssystem att utvecklas för att möta nya möjligheter. Studien ger en överblick av vilka kritiska faktorer som kännetecknar ett framgångsrikt elektroniskt auktionssystem av offentlig upphandling med fokus på systemupplägg för anbudsläggare och upplevelse av användarvänlighet. Studien omfattar en bakgrundsstudie, litteraturstudie, analys av tidigare system och expertintervjuer vars samlade data har legat till grund för utvecklandet av faktorer som sedan testades i en explorativ studie. Studien visar att tydlighet och styrbarhet är de viktigaste faktorerna som har en tydlig hierarkisk relation till ett framgångsrikt e-auktionssystem. Studien påvisar även en relation mellan ett framgångsrikt e-auktionssystem och dess ingivna teknologi-tillit..

Lagen (1992:1528) om Offentlig Upphandling [LOU] 1 kap. 4 § är en viktig paragraf som all offentlig upphandling skall genomsyras av. Ett korrekt uppfört förfrågningsunderlag skall vara tydligt och precist utformat. En leverantör skall i förfrågningsunderlaget inneha den information som är nödvändig för att kunna ge ett anbud. Har den upphandlande enheten utformat skall-krav och bör-krav i förfrågningsunderlaget så skall de uppställda skall-kraven vara uppfyllda.

Upphandlingar för införande av nya IT-system inom offentlig sektor omfattas i Sverige av Lagen om offentlig upphandling. Denna lag tvingar den upphandlande myndigheten att välja ett av två direktiv för att utse ett vinnande anbud, det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det med lägst pris. Tidigare studier visar på att många anser det lättare att gå efter direktivet om lägst pris då det ekonomiskt mest fördelaktiga måste motiveras utifrån flera aspekter. Studien syftar till att undersöka hur en verksamhet inom offentlig sektor kan sätta ett kvantitativt mervärde på krav för IT-systemet för att på så sätt kunna genomföra upphandlingen med det ekonomiskt mest fördelaktiga som direktiv. Forskningsfrågan har studerats genom en dokumentstudie på Stockholms Stads nya IT-satsning Skolplattform som är uppdelad i fem separata upphandlingar.

Titel: Miljöarbetsprocesser + Intressenter = Sant?- En studie om miljöarbetsprocessen och intressenters påverkan på denna.Problem: Hur kan miljöarbetsprocesser se ut i företag och vilka intressenter kan påverka dessa miljöarbetsprocesser?Syfte: Att identifiera miljöarbetsprocesser som företag jobbar med. Vidare vill vi se om det finns skillnader och likheter mellan olika företags miljöarbetsprocesser. Vi vill även se om det finns en påverkan från intressenter inom och utom företaget, som driver på eller håller miljöarbetsprocessen tillbaka. I tillägg tilldetta vill vi undersöka hur företagen förhåller sig till intressenternas önskemål och krav.

Med tanke på att offentlig upphandling är ett mycket stort område, främst med tanke på dess ekonomiska värde, är det viktigt att det finns en väl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen är att se hur marknaden för offentlig upphandling påverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att påverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen. Vi tog en initial kontakt med Svenskt Näringsliv som gav oss information och hjälpte till med avgränsningarna. Tillvägagångssättet i uppsatsen kan sägas tillhöra en abduktivt tillvägagångssätt. Valet gjordes att använda kvalitativ metod och därmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med två personer från kommunen och tre företag som deltar vid offentlig upphandling. Därefter började vi jämföra teori med empiri.

Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling.

Uppsatsen behandlar hur företagsledare hos svenska kommunalägda elproducenter med fler än 100 anställda identifierar sina primära intressenter inom miljöområdet, samt hur kommunikationen med dessa sker. För att genomförandet av syftet intervjuades fyra företagsledare, inom valda segment, samt företagens årsredovisningar analyserades. Den inhämtade empirin har analyserats med hjälp av intressentidentifieringsteori samt kommunikationsstrategier. Sammantaget identifierar företagsledarna företagets primära intressenter som sådana som besitter makt över företaget. Legitimitet hos intressenterna förefaller också vara av stor vikt, även om företagsledarna inte alltid själva identifierade legitimitet är det uppenbart ett viktigt attribut för intressenter att besitta.

A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.