Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det Intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Det är med utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som Intresset för dansens utrymme i skolan har väckts och bidrar till ett allmängiltigt Intresse då läroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien är att få kunskap om hur dans som estetisk lärprocess kan uttryckas och stärkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare år, F-3. Studien bygger på kvalitativ metod där intervjuer med danspedagoger har genomförts samt två experimentella lektioner med dans i svenska som utgångspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas på intervjuunderlaget där dataproduktionen analyserats med hjälp av de tre utgångspunkterna från teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Bakgrund: Vi som skrev denna studie har ett Intresse för relationer inom skolundervisning. Vi ville genom denna studie ta reda på vilka uppfattningar lärare i tidiga grundskolan har av lärarbekräftelse till elever i skolsituationer. Problemformuleringen runt vår studie var att ta reda på hur lärare uppfattar fenomenet lärarbekräftelse till elever i skolsituationer för att erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion av lärares möte med elever i skolsituationer.Syfte: Vårt syfte med denna studie var att upptäcka och beskriva variationer i olika uppfattningar av fenomenet lärarbekräftelse till elever i skolsituationer.Metod: Genom att undersöka någons uppfattningar av ett fenomen så blev en kvalitativ metod med intervjuer av lärare utgångspunkten. Dessa uppfattningar ville vi sedan kategorisera för att hitta likheter och skillnader mellan lärares uppfattningar. Vår empiriska studie kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet.Resultat: Utifrån vår empiriska undersökning då det gällde att sätta sig in i hur lärare uppfattar fenomenet lärarbekräftelse till elever i skolsituationer så kom vi fram till att det fanns flera olika uppfattningar av fenomenet.

Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollärare och barnskötare har gällande första hjälpen och HLR (hjärt- och lungräddning) i förskolan samt att uppmärksamma riskområden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte är att väcka ett Intresse och bidra till att förskollärare och barnskötare får en större insikt av de skador och olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstår i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att förebygga kan olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas. .

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger arbetar med ett naturvetenskapligt innehåll i en förskola. Grunden till valet av ämne är ett ökat Intresse för naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur pedagoger tar till sig detta arbetssätt.Vi har valt kvalitativ metod där både intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgå ifrån är den sociokulturella.Vårt resultat visar att pedagogerna har ett positivt förhållningssätt till naturvetenskapligt innehåll. Det finns en medvetenhet i pedagogernas arbetssätt om barns lärande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lärande, där barnen får upptäcka och utforska tillsammans över tid och rum..

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som påverkar hur barn väljer böcker för fri läsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det är skillnad i barnens val när böckerna väljs ur en boklåda som är komponerad av en bibliotekarie jämfört med när de väljer direkt ur hyllan på skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i årskurs 1 och 22 elever i årskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen fråga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utsträckning valde samma böcker som sina kamrater, men ändå upplevde att de gjorde det av eget Intresse.

Den här uppsatsen behandlar elevinflytande över skolundervisningen. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhåller vikten av ett sådant inflytande, ändå tyder tidigare undersökningar på en allmän brist på elevinflytande på detta område. För att få inblick i elevernas syn på problemet intervjuade jag sex gymnasieelever. Resultatet visar att elevinflytande över undervisningen är en mycket viktig faktor när det gäller att skapa motivation bland elever. Brist på inflytande hämmar inte bara elevernas Intresse för ämnet i fråga, det skadar dessutom deras förtroende för lärarna.

Den här studien undersöker elever genom en enkätundersökning i årskurs 6 om deras förståelse för hållbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet är också att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Det som framkommer i enkätundersökningen analyseras och den visar på ett stort Intresse från elevernas sida. Studien visar att begreppet hållbar utveckling är otydligt för eleverna, även om de har arbetat med en del av de olika områdena under terminen. Redan 1987 fastställdes det i Brundtland kommissionen begreppet hållbar utveckling och vad det står för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya Läroplanen från 2011.

I följande arbete redovisas olika metoder på hur man lär ut svenska som andraspråk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det är att undervisa i detta ämne på gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning på olika nivåer? Arbetet inriktar sig på lärare som undervisar svenska som andraspråk. Vad vill lärare uppnå för mål med undervisningen samt vilka svårigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjälp av intervjufrågor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andraspråk, beroende på ålder samt Intresse för att lära sig ett nytt språk.

I dagsläget förekommer långa väntetider på Apoteket i samband med recepthantering.I början av detta arbete var det våra egna erfarenheter och värderingar som väckte vårt Intresse för detta ämne.Receptbelagda läkemedel utgör ungefär tre fjärdedelar av Apotekets försäljning. Storleken på försäljningsmarginalen för dessa varor den så kallade handelsmarginalen bestämmer Apoteket utifrån marknadsmässiga principer.Apoteket har för avsikt att korta ner väntetiderna till max 5 minuter inom tre år. Dessutom ska de utöka sina öppettider på de Apotek som är befintliga idag. Apotekets mål är att öka antalet Apotek från 870 till 1000.I vår undersökning märkte vi att kunderna vi mötte anpassar sina besök till tidpunkter då de vet att kötiden är kort och kunden undviker dessutom de Apotek som de vet har högre belastning. I vår enkätundersökning beräknar vi att svarsbortfallet har uppgått till 7 %.

Tomat är en viktig produktgrupp och en basvara i mångas hem. I dagsläget är marknadsandelen för de inhemskt odlade tomaterna liten. I denna kandidatuppsats utfördes två olika enkätundersökningar. En riktad till handlare och en till konsumenter. Syftet var att hitta likheter och skillnader mellan handlarnas och konsumenternas uppfattning av delar som rör den svenska tomatmarknaden.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker om barns läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som jag sökte svar på var: hur tänker pedagogerna om barns läs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med läs- och skrivutveckling? Jag har utgått från en livsvärldsfenomenologisk ansats och använt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollärare intervjuades, fem förskollärare från fyra förskolor och två förskollärare från en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förändrats vad gäller barns läs- och skrivutveckling.

Att väcka Intresse och få konsumenterna att konsumera är idag en del i många företag. Där av har marknadsföringen blivit en viktig del i många företag för att påverka konsumenterna. Ett bra pris eller en bra produkt räcker inte idag för att locka och påverka sin målgrupp. Marknadsföringen måste nå ut till sin tänkta målgrupp för att de ska kunna se vad man erbjuder och på så vis fånga deras uppmärksamhet. Uppsatsens undersökning bygger på en personlig intervju med syfte till att ta reda på deras inställning till marknadsföring.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som påverkar hur barn väljer böcker för fri läsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det är skillnad i barnens val när böckerna väljs ur en boklåda som är komponerad av en bibliotekarie jämfört med när de väljer direkt ur hyllan på skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i årskurs 1 och 22 elever i årskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen fråga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utsträckning valde samma böcker som sina kamrater, men ändå upplevde att de gjorde det av eget Intresse.