Bakgrund och problem: Sverige har som ett steg i harmoniseringen inom EU antagit internationella redovisningsstandarder vilka publiceras av IASB som är en oberoende stiftelse med säte i Storbritannien. De nya reglerna kring rörelseförvärv och dess redovisning får konsekvenser för alla börsnoterade koncerner inom Sverige. Undersökningar som gjorts skapar funderingar om vilka faktorer som påverkar hur ett företag identifierar immateriella tillgångar och hur de värderas i förhållande till köpeskillingen.Syfte:Syftet med undersökningen är att studera om det finns möjlighet för de utvalda företagen att tolka reglerna mer fritt och om detta i sin tur påverkar företagens redovisningsval. Vidare önskar uppsatsförfattarna undersöka hur företagen har skaffat sig kunskaper och anpassat sig till regelverket IFRS 3 samt urskilja vilka faktorer som eventuellt påverkar storleken på andelen redovisad goodwill.Avgränsningar:Avgränsningar har gjorts till fyra svenska företag inom läkemedelsbranschen som under 2005 gjort rörelseförvärv. Uppsatsförfattarna har inte haft för avsikt att beröra minoritetsIntressen och omvända förvärv.

Denna studie undersöker varför svenska finansanalytiker och fondförvaltare inte i så stor utsträckning deltar i International Accounting Standards Boards (IASB:s) standardsättningsprocess. IASB:s syfte är enligt det konceptuella ramverket att i första hand tillgodose de informationsbehov som användare av den finansiella redovisningen har. För att IASB ska kunna förstå användarnas behov anser IASB att det är viktigt att de lyssnar till och beaktar användarnas åsikter. Flera studier visar dock att användare är underrepresenterade i IASB:s standardsättningsprocess.Genom en litteraturgenomgång utvecklas modellen "Förklarande faktorer till lobbying i standardsättningsprocesser" genom att kombinera Vrooms (1964) förväntansteori med Verbas et al. (1995) "The Civic Voluntarism Model" som förklarar passivitet i politiska processer.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning ända sedan införandet av KL på 1920- talet. Kopplingen innebär att beskattningen i de allra flesta fall baseras på företagens redovisning. Redovisningen är dynamisk eftersom den i hög utsträckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed är ett begrepp som är skapat att passa en stor massa av företag i många olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika transaktioner redovisas, och därmed när de skall tas upp till beskattning. Vårt syfte med uppsatsen är att se om det är av redovisningskvalitativt Intresse att ha god redovisningssed som rättsstandard i både redovisningen och beskattningen.

Sedan jag började min utbildning på lärarutbildningen hösten 2005 har elevers lärande varit det som fångat mitt Intresse. Jag har träffat många elever som inte har velat lära sig något och tyckt att skolan varit tråkig. Jag ville undersöka vad det är som driver en person till att lära sig, så att skolvardagen kan bli bättre för både elever och lärare. Min studie bygger på möten med tre elever med stort Intresse för musik. Under vårterminen 2007 träffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre år senare har jag åter fått möjligheten att träffa eleverna.

Läroplaner har länge väglett kring skolans utlärning, riktlinjer och undervisning. Kursplaner specificerar sedan olika kursers innehåll, kunskapskrav och ungefärliga mått kring vad som ska prioriteras inom det specifika ämnet. De senaste upplagorna av läroplanerna för såväl förskolan och mellanstadiet som för gymnasiet har en ökad fokusering kring friluftsliv i undervisningen, i förhållande till tidigare läroplaner. Skolverket önskar därmed en ökad prioritering kring friluftslivsundervisning inom skolan. Friluftslivsvistelse har, enligt forskare, dessutom visats ha en stor inverkan på barns utveckling, koncentrationsförmåga och välbefinnande.

Den här uppsatsen behandlar svensk väpnad styrka som säkerhetspolitiskt instrument.Trots ett säkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt läge syns Sveriges vilja, förmåga och beredskap att använda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka är de miljöer och yttre omständigheter där FM: s resurser är avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen är att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tänkbar doktrin förinsats med svensk väpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta är att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som påbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som användshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsen syfte väl.Internationella insatser är ett bra uttryck för en praktisk politik.

Syfte: Att belysa transportbranschen ur ett genusperspektiv och då försöka tydliggöra varför en del flickor söker in på fordonsprogrammets transportutbildning. Metod: Vi har använt oss dels av den kvalitativa intervjun, dels av den kvantitativa enkätmetoden. Informanterna har varit elever på olika gymnasieskolor, gymnasielärare och personal som arbetar i transportbranschen. Resultat: Den faktor som påverkar eleverna, både pojkar och flickor, mest i sitt val är inställningen att lastbil det är något som män håller på med. De flickor som trots denna inställning väljer transport gör det pga ett stort Intresse av lastbilar och av chaufförsjobbet..

Självets utveckling under adolescensen är något som vi alla implicit och explicit upplevt. Utvecklingen av självtilliten (self-efficacy), självkänsla (self-esteem), locus of control, learning (inlärning) och mastery undersöktes under åren på högstadiet. Eventuella könsskillnader var av Intresse i studien. Deltagarna bestod av 252 elever från årskurs sju, åtta och nio på en högstadieskola i södra Sverige. Tvåvägs ANOVA användes för att mäta effekter av kön och ålder på självbilden under adolescensen.

Dagens ungdomar lever i en ständig interaktion med allehanda medier. De är en viktig målgrupp för medier och utsätts dagligen för budskap som förmedlas via denna källa. Har medier någon påverkan på hur ungdomar uppfattar världen av idag? Tillhandahåller de normbildande värderingar om hur kvinnor och män ska vara? Och i så fall, hur ser ungdomar på detta? Denna uppsats behandlar ovanstående frågor utifrån ett genusperspektiv.Elva gymnasie-ungdomar gavs möjlighet att genom två fokusgrupper uttrycka sina åsikter och uppfattningar om medier och dess budskap. Dessa ungdomar befinner sig mitt i processen i skapandet av en egen identitet, varpå de utgör en intressant grupp att undersöka.

Intresse för denna studie startade i och med att media belyste debatten angående skolan i de regeringsval som avgjordes i Sverige 2010. Samtidigt som debatterna pågick bidrog min nyfikenhet till att jag började reflektera över varför betygen i grundskolan sjunker. I och med det var delar till min frågeställning klar. Eftersom jag utbildar mig till matematiklärare valde jag att precisera frågeställningen gällande matematik. Det anses finnas flera anledningar till varför betygen i grundskolan sjunker. I denna studie redovisas orsaker som lärare och elever själva kan ha i åtanke, som att det exempelvis saknas en matematisk röd tråd genom skolans stadier, att lärare tenderar att ha en allt för enformig undervisning samt att eleverna uppvisar bristande Intresse.

De senaste åren har det blivit ökade krav på förskollärare utifrån förskolans styrdokument att förhålla sig och arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling och lärande. Samtidigt visa Intresse och engagemang för deras kultur och identitet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur förskollärare förhåller sig gentemot flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där det läggs vikt på interaktion och kommunikation i lärandet. För att undersöka forskningsområdet kommer följande frågeställningar att behandlas:Hur definierar förskole pedagogerna flerspråkighet?Hur beskriver pedagogerna flerspråkiga barns språkutveckling?Vilken syn på flerspråkiga barn uttrycker förskollärare?Hur beskriver pedagogerna arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling?Hur ska förhållningssätt se ut för flerspråkiga barns språkutveckling enligt förskollärare?Vilka problem och hinder beskriver förskollärare?Vilka åtgärder kan tillämpas för en bättre verksamhet?I undersökningen valde vi att använda kvalitativa intervjuer för att besvara våra frågeställningar.

Syftet med detta arbete är att genom intervjuer se hur förskollärare använder sin miljö i sitt jämställdhetsarbete, samt få uppfattning om vilken inställning de har till begreppet jämställdhet. Det framkommer i studien att många av förskolorna är i en utvecklingsfas i sitt jämställdhetsarbete, medan några andra medvetet inte lägger något Intresse och vikt i att utveckla jämställdhetsarbetet på förskolan. Respondenterna menar att det automatiskt faller sig naturligt i deras dagliga arbete. Det gjordes totalt sju intervjuer med pedagoger på förskolor under hösten 2013..

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Det pågår många diskussioner kring mat i dagens samhälle. Temat för det här examensarbetet är svensk/regional mat i offentlig upphandling. Arbetets syfte har varit att göra en kartläggning av åtta kommuner i Mälardalen. Kartläggningen handlar om hur det ser ut i dagsläget angående inköpta volymer och belopp när det gäller olika produkter. Kartläggningen omfattar också information om produkterna är svenska/regionala samt hur nuvarande avtal med leverantörer ser ut när det gäller livsmedel inom den offentliga upphandlingen.

I denna studie analyserar vi huruvida euron har påverkat den bilaterala handeln. Då det fortfarande finns länder som väljer att stå utanför EMU, finns det ett Intresse att undersöka eventuella effekter av valutasamarbetet. För att ta reda på detta har vi valt att använda oss av gravitationsmodellen som analysverktyg och studerar handeln från perioden 1990 till 2009. Länderna som deltar i analyserna är anslutna till OECD, EU, EMU och BRIK. Datamaterialet och statistiken är framtaget av OECD, WTO, IMF och Eurostats databaser.  Studien indikerade att en valutaunion ökar den bilaterala handeln med 5-26,5%..