Denna rapport är ett examensarbete utfört av Patric Crafoord, student vid fakulteten för hälsa, teknik- och naturvetenskap på Karlstads Universitet. Arbetet omfattar 22,5 högskolepoäng och är den avslutande delen på Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik.Examensarbetet har utförts på Arvika Smide AB vars uppdrag gick ut på att systematiskt kunna minska den totala verktygskostnaden och att säkra en given kvalitetsnivå.Saker som behandlats i rapporten är flytt av verktygsavdelningen som kan spara 1-1,2 miljoner kronor om året samt förkorta tidsåtgången för tillverkning av verktyget med 4-12 dagar, prioriteringsordning av verktygsproblem vilket resulterade i en 32 % minskning av verktygsproblemen i pressgrupp 4 men en ökning med 52 % i pressgrupp 5 och möjligheten att använda statistisk processtyrning i smidesprocessen samt beräkning av processens duglighet som visar sig vara god.Med i rapporten finns också en teoretisk del som beskriver sänksmide och excenterpressen som används på Arvika Smide AB..

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de använder utomhusmiljön som lärandemiljö. Vår studie utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare från olika förskolor.Resultatet visar att pedagogerna använder utomhusmiljön för att stimulera och utmana barns lärande till exempel ett konkret och upplevelsebaserat lärande om matematik, naturvetenskap, ett praktiskt lärande om odling, bygg och konstruktion men också för att barn ska få språklig stimulans och utvecklas motoriskt. Pedagogerna ser utomhusmiljön som en möjlighet att erbjuda barn variation i sitt lärande men också som ett sätt att organisera verksamheten. Pedagogerna agerar förebilder, ledare, medupptäckare eller observatörer beroende på situation och sammanhang..

Denna rapport är ett examensarbete utfört av Patric Crafoord, student vid fakulteten för hälsa, teknik- och naturvetenskap på Karlstads Universitet. Arbetet omfattar 22,5 högskolepoäng och är den avslutande delen på Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik.Examensarbetet har utförts på Arvika Smide AB vars uppdrag gick ut på att systematiskt kunna minska den totala verktygskostnaden och att säkra en given kvalitetsnivå.Saker som behandlats i rapporten är flytt av verktygsavdelningen som kan spara 1-1,2 miljoner kronor om året samt förkorta tidsåtgången för tillverkning av verktyget med 4-12 dagar, prioriteringsordning av verktygsproblem vilket resulterade i en 32 % minskning av verktygsproblemen i pressgrupp 4 men en ökning med 52 % i pressgrupp 5 och möjligheten att använda statistisk processtyrning i smidesprocessen samt beräkning av processens duglighet som visar sig vara god.Med i rapporten finns också en teoretisk del som beskriver sänksmide och excenterpressen som används på Arvika Smide AB..

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie är att undersöka den inre motivationen hos de anställda inom ett bokningsbolag. Fokus ligger på att undersöka ifall arbetets innehåll skapar inre motivation hos de anställda samt ifall den inre motivationen påverkar de anställdas arbete för organisationens intresse.För att uppnå detta syfte har vi arbetat med dessa frågeställningar:- Skapar arbetets innehåll inre motivation hos de anställda inom ett bokningsbolag?- Påverkar den inre motivationen de anställdas arbete för organisationens intresse?MetodDenna forskning har haft en induktiv ansats då vi ville få en uppfattning om hur anställda på bokningsbolag uppfattar deras verklighet och forskningens ämne. Det empiriska materialet består av fyra kvalitativa intervjuer med personer anställda på bokningsbolag.SlutsatserVi har genom att analysera vårt empiriska material med Hackman och Oldhams (1980) arbetsdesigns teori kommit fram till att våra respondenters arbete inom respektive bolag är utformat på så vis att inre motivation skapas. Detta genom att se till fem egenskaper, självbestämmande, förståelse för arbetet, variation, feedback och arbetets betydelse.

Studien är en kvalitativ undersökning på tre olika förskolor. Syftet är att undersöka hur fem förskollärare och en barnskötare arbetar med att stimulera intresset för skriftspråk hos förskolebarn i åldrarna 1-6 år, hur dessa pedagoger upplever att barn lär sig samt vilka tankar de har kring barnens intresse för skriftspråk. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Studien visar att pedagogernas arbetssätt skiljer sig åt men att det även finns likheter i hur pedagoger upplever att barn lär sig. Arbetet med skriftspråk sker inte enbart genom planerade aktiviteter utan det genomsyrar hela verksamheten.

Syftet med mitt arbete var att undersöka några erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par år i skolan och pedagogernas syn på hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i år 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att läraren är den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lära matematik..

Syftet med detta examensarbete är att se om ett laborativt, utforskande arbetssätt kan få elevernas intresse för ämnet kemi att öka. Dessutom undersöks också om deras kunskap i ämnet kan påverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Arbetet har utförts i en klass på 21 elever i år 8, och undersökningen är gjord i helklass. Mätmetoder som använts är reflektionsböcker, prov samt enkät. Dessa metoder sammantaget ger relativt hög reliabilitet eftersom jag använder mig av sk.

Vi bestämde oss för att genomföra denna undersökning eftersom vi sett att det undervisas för lite inom de naturorienterande ämnena i grundskolans lägre årskurser. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur och varför pedagoger prioriterar uppnåendemålen för de naturorienterande ämnena i årskurs fem som de gör. I litteraturgenomgången belyser vi varför man bör lära sig naturvetenskap, styrdokumentens utformning samt de undersökningar som gjorts i ämnet tidigare.Vi har genomfört reflexiva intervjuer med åtta pedagoger som för tillfället undervisar i årskurs fyra eller fem. Undersökningen visar att endast 52 % av uppnåendemålen för de naturorienterande ämnena i årskurs fem är viktiga för de medverkande respondenternas undervisning. Det har även framkommit vissa grupperingar i de motiveringar pedagogerna har till varför målen prioriteras som de gör.

BakgrundFriluftsliv är något som nämns i kurs- och ämnesplanerna i Idrott & Hälsa. Trots detta kände jag att jag saknade kunskap om det under min egen skolgång vilket gjorde att jag uppfattade friluftsliv som ointressant. En del forskning har gjorts om vad man kan göra för att göra friluftsliv mer intressant för eleverna. Däremot har lite forskning gjorts angående vilka elever har/har inte ett intresse för friluftsliv.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur intresset är för friluftsliv hos elever i årskurs 2 på gymnasiet. Finns det något samband mellan social position och intresset för friluftsliv samt skiljer sig intresset något åt mellan könen?MetodI studien har jag använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

Syftet med min undersökning är att ta reda på om två olika inlärningsmiljöer har någon inverkan på barns inlärning av faktakunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena.Detta har undersökts genom att två grupper med ett lika stort antal elever i varje, i årskurs ett, har genomfört två lektioner inom ämnet mossor och lavar, Kaningruppen i utomhusmiljö och Nyckelpigegruppen i inomhusmiljö. Ett prov har genomförts för att testa de båda gruppernas faktakunskaper kring ämnet.  Resultatet av provet visar att det i inte fanns någon skillnad mellan grupperna kunskapsmässigt.  Mina slutsatser av detta är att en varierande undervisning är den bästa även i de naturvetenskapliga ämnena precis som forskningen anser..

The purpose of this investigation was to find out more about students? spontaneous ideas about properties and transformations of matter. Examples of matter chosen are such which students know about from everyday life and focus is mainly on the questions if students know that all matter has weight and that matter is preserved in transformations.The method used is semi structured qualitative interviews with individual students. Different experiments were carried out together with the students who afterwards were interviewed. However, the students show varying answers and no generalizations can be done.

Syftet med det här arbetet är att göra en jämförelse mellan öppna och slutna laborationer i ämnena biologi och kemi i gymnasieskolan. Jämförelsen syftar till att ta reda på för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se när de bäst kan användas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes på fyra gymnasielärare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet från undersökningen visar att det finns både för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna själva tänker mer och blir mer engagerade under laborationerna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers intresse för historia som skolämne med utgångspunkt i didaktikens grundfrågor (vad och varför). Detta för att jag vill bilda mig en uppfattning om elevernas inställning och syn på historieämnet och ämnesinnehållet som en inledande del av ämnesplaneringen och historiekursens upplägg. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring historieintresse och historiedidaktik samt forskningsresultat från liknande större undersökningar. Med hjälp av enkätundersökningar ville jag studera elevernas intresse för historieämnet och vad de intresserar sig för bland ämnesinnehållet samt varför de är intresserade av historia. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att eleverna har ett någorlunda stort historieintresse och att de anser ämnet som viktigt att läsa i gymnasiet.

I uppsatsen ifrågasätts den svenska lagstiftningen gällande tvångslikvidation på grund av kapitalbrist enligt 25:13-20a ABL. Lagstiftningen utreds utifrån det medansvar som kan åläggas styrelsen vid kritisk kapitalbrist och de krav på agerande från styrelsens sida som lagstiftningen ställer. Uppsatsen fokuserar på hur lagstiftningen påverkar borgenärsskyddet och borgenärernas intresse av att få sina fordringar betalda. Som alternativ till den svenska lagstiftningen presenteras den engelska regleringen som kontrollerar styrelsens agerande vid kapitalbrist i aktiebolag, section 214 IA, ?wrongful trading?, samt den engelska ?common law?.