Part 1 of 2  ? Lean philosophy ? five steps to get the workplace in order?Part one deals with the theory of what Lean and 5S are.Lean is a long-term approach that involves a quest to become the best on the market by increasing employee engagement, eliminate waste and focus on the right things.5S is a method of order in a system. Businesses around the world are using these 5S which stands for sort, straighten, shine, standardize and sustain. Part 2 of 2 ? Lean philosophy ? five steps to get the workplace in order?Part 2 deals with the practical about 5S and a short summery about the company Wibax AB where the degree thesis took place.Wibax has a a project which involves using 5S in practice and create order in the in preparation lab and in the control room.By finding a solution to this mess reduces the time that was previously spent on searching equipment. Instead of search, the workers can do the real work..

Uppsatsen diskuterar Platons och Derridas textkritik mot bakgrund av Paul Grices meningsteori. Vad innebär författarens död, hans frånvaro, för möjligheten att förstå text? Hur skall kontextens betydelse förstås i förhållande till Grices höga krav på intentionalitet och hur skall Platons rika textproduktion förklars mot bakgrund av Sokrates stränga kritik av det skrivna ordet? Uppsatsen mynnar ut i tanken att förståelsen av en text, signifikanstillskriften, naturligtvis kan peka i vilken riktning som helst, det Derrida kallar textens lösdriveri, men det behöver inte vara så, det är inte nödvändigt att det är så och om man accepterar Grice teori om mening, med dess höga grad av intentionalitet, kan det inte vara så. Det måste finnas ett hägn..

När vi säger att en entitet orsakar en annan, antas ett kausalt förhållande föreligga mellan de båda. Diskussionen gällande specificeringen av dessa entiteter, allmänt kallade kausala relata, har i mångt och mycket begränsats till debatten om vilken typ av entiteter de måste vara. Den vanligaste uppfattningen är att kausalitet är en relation mellan olika händelser, där dessa antas vara partikulära entiteter som upptar spatiotemporala regioner. Vi kannotera, till exempel, David Lewis och Helen Beebee som representanter fördenna syn.2 Konkurrerande teorier placerar istället sådant som fakta eller egenskapsinstansieringar i de kausala relationerna..

När vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spår hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Vi har även observerat många olika typer av lärare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet är därför att titta närmare på hur intresset ser ut i två klasser i årskurs sex på två olika skolor samt titta på vilka faktorer som påverkar intresset hos eleverna. För att ta reda på detta har vi utfört enkätundersökningar i de olika klasserna. Utifrån svaren från enkäterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hälften som enligt enkäterna tyckte om matematikämnet och hälften som inte tyckte om det.

Denna essä är en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hållning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hållning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.

Detta kandidatarbete utgår ifrån två stycken frågeställningar kopplade till feminism: ?Hur kan Simone de Beauvoirs feminism gestaltas i digitala spel?? och ?Vad finns det för typiska könsroller i dagens digitala spel??. För att svara på dess frågeställningar studerade vi de Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?, utförde spelanalyser samt delade ut skriftliga intervjuer till spelare. Resultaten blev en prototyp till ett digitalt spel vars handling är en direkt inspiration ifrån utvalda kapitel från Simone De Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?.

År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pågå i flera år med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmärksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som är relevanta delar i ett sådant projekt. Dessa uppfattningar jämförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar på att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del är i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en träffbild, som exempelvis innefattar elevers ålder, lärares uppfattningar och ämneskunskaper, ?STS?, ?NOS? och ?Out of School? som viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka elever intresse.

This paper investigates whether there is a right not to suffer from poverty. The investigation is being conducted from the theoretical standpoint/view that only civil and political rights constitute justiciable rights and rights proper from a moral stance, whereas economic and social rights constitute mere political agendas or less.In the search of an answer to this question the content of economic and social rights, and thereafter civil and political rights will be outlined, followed by an inquiry of what should really be considered as rights. Finally, the arguments against economic and social rights as real rights is presented and scrutinized.This paper will conclude that the stated difference between the above-mentioned sets of rights is illusory and that the right not to suffer from poverty ought to have the same status as civil and political rights..

Utgångspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om och hur individuella utvecklingsplaner används i förskolan. Vi använde oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur används individuella utvecklingsplaner på de förskolor där informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gällande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram används historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells självregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel på hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer användes till undersökningen där 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrågade. I resultatet urskiljs ett mönster där pedagogerna är positivt och/eller negativt inställda till de individuella utvecklingsplanerna beroende på hur materialet är utformat, deras eget inflytande och hur den är kopplad till förskolans läroplan Lpfö 98..

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie är att undersöka den inre motivationen hos de anställda inom ett bokningsbolag. Fokus ligger på att undersöka ifall arbetets innehåll skapar inre motivation hos de anställda samt ifall den inre motivationen påverkar de anställdas arbete för organisationens intresse.För att uppnå detta syfte har vi arbetat med dessa frågeställningar:- Skapar arbetets innehåll inre motivation hos de anställda inom ett bokningsbolag?- Påverkar den inre motivationen de anställdas arbete för organisationens intresse?MetodDenna forskning har haft en induktiv ansats då vi ville få en uppfattning om hur anställda på bokningsbolag uppfattar deras verklighet och forskningens ämne. Det empiriska materialet består av fyra kvalitativa intervjuer med personer anställda på bokningsbolag.SlutsatserVi har genom att analysera vårt empiriska material med Hackman och Oldhams (1980) arbetsdesigns teori kommit fram till att våra respondenters arbete inom respektive bolag är utformat på så vis att inre motivation skapas. Detta genom att se till fem egenskaper, självbestämmande, förståelse för arbetet, variation, feedback och arbetets betydelse.

Studien är en kvalitativ undersökning på tre olika förskolor. Syftet är att undersöka hur fem förskollärare och en barnskötare arbetar med att stimulera intresset för skriftspråk hos förskolebarn i åldrarna 1-6 år, hur dessa pedagoger upplever att barn lär sig samt vilka tankar de har kring barnens intresse för skriftspråk. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Studien visar att pedagogernas arbetssätt skiljer sig åt men att det även finns likheter i hur pedagoger upplever att barn lär sig. Arbetet med skriftspråk sker inte enbart genom planerade aktiviteter utan det genomsyrar hela verksamheten.

Syftet med mitt arbete var att undersöka några erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par år i skolan och pedagogernas syn på hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i år 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att läraren är den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lära matematik..

Syftet med detta examensarbete är att se om ett laborativt, utforskande arbetssätt kan få elevernas intresse för ämnet kemi att öka. Dessutom undersöks också om deras kunskap i ämnet kan påverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Arbetet har utförts i en klass på 21 elever i år 8, och undersökningen är gjord i helklass. Mätmetoder som använts är reflektionsböcker, prov samt enkät. Dessa metoder sammantaget ger relativt hög reliabilitet eftersom jag använder mig av sk.

I denna uppsats tänker jag undersöka mekanismen för den mänskliga uppmärksamheten. För detta ändamål har jag lyft ut definitionen av uppmärksamheten ifrån definitionen av medvetandet. Jag är intresserad av att redovisa min åsikt om den rena uppmärksamheten. Den delen av uppmärksamheten som bara är en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. Utifrån denna definition ser jag en viktigdel av uppmärksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och från de högre delarna av vårt kognitiva system.

Syftet med föreliggande arbete är att genom elevernas egna berättelser försöka utläsa vilka miljöer som påverkat deras intresse och om det finns några gemensamma trender. Metoden för detta är den kvalitativa forskningsintervjun. Ett urval har gjort så att det skall spegla samhällsstrukturen med avseende på samhällsklass och geografisk ort. Skolorna har indelats i förortsskola, mellanskola och statusskola. Samtliga intervjuade elever går i gymnasieskola och är alla mer eller mindre intresserade av fysik och matematik.