Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..

Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas.

By doing a study of Stapelbäddsparken from a gender perspective I have been investigating and analysing physical planning and landscape architectural design. My intention with this thesis is to reflect on what a gender perspective in physical planning means and what kind of consequences and effects it could have on physical planning and outdoor design. Gender is something that is created, moulded and transformed by social and cultural processes. And it also includes a dimension of power concerning the knowledge of the relationships between women and men where the standard in today?s society is still men?s interests. To implement gender in my analysis of the park I have been observing how the park is used and who is using it. I have also been investigating who?s needs and wishes that has been provided for in planning and design.

Att öka tillgängligheten och få människor att använda stadens parker och grönområden som en naturlig del i vardagen är också ett sätt att förbättra folkhälsan. Forskning som folkhälsoinstitutet gjort visar att människor vistas mer regelbundet i grönområden om avståndet inte överstiger 300 m.En kvantitativ fältstudie med strukturerade enkätfrågor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala Gävle.Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan närheten till grönområden från boendemiljön har på människors självupplevda hälsa samt att jämföra skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes även användandet av den egna trädgården / innergården samt användande, avstånd och typ av grönområdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för människors upplevda hälsa.Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika åldersgrupper när det gäller människors självupplevda hälsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönområdet. Resultaten styrker även tidigare forskning om att avståndet till grönområdet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande.

Att växa inåt, eller att förtäta, är något som man i många städer strävar efter. En av dem är Malmö som i sin nya översiktsplan, ÖP2012, lägger mycket fokus på just förtätning. Det är ett viktigt steg ifrån den funktionsuppdelade till den blandade staden och kan innebära både miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar. Exempelvis genom att resurser samutnyttjas bättre, färre transporter, större trygghet, bättre integration och större attraktivitet. En ogenomtänkt förtätning kan dock innebära negativa konsekvenser.

Stadsodling är ett vagt men alltmer aktuellt begrepp i dagens växande städer. Det anses ofta ha ett socialt och ekologiskt värde för de som odlar. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om stadsodlingen, genom sin utformning, även kan tillfredsställa de stadsinvånare som inte odlar eller äter av det odlade. Genom en litteraturstudie presenteras, undersöks och jämförs flera teoretikers och forskares idéer om vad offentliga rum som parker och torg bör innehålla för att människor ska vistas, må bra och mötas på platsen. Målet är att skapa ett underlag för vidare studier i parkers och offentliga ytors miljöpsykologiska värden som i sin tur kan inge ett mervärde av kommande stadsodlingsprojekt.

The aim of this thesis was to look to the organization of people through social media and the Internet. Our study was conducted with a current event in focus. We began our study by examine the protests that had arisen as a result of that the American proposed law called "Stop Online Piracy Act" (SOPA)was presented. With our main focus on SOPA we began to investigate those discussions and debates that during a limited period of time were conducted on a large social news site, Reddit.com, which is a form of social media. We focused on the way that people expressed themselves over social mediawhen it comes to political issues and also whether or not Internet activism can have an effect in the society.

Sammanfattning Park och Naturförvaltningen i Göteborg har tagit fram en parkplan för Biskopsgården där man pekar på en möjlig utveckling av närområdet runt sjön Svarte Mosse. Mitt mål med detta examensarbete har varit att utifrån en förståelse för de lokala förhållandena utveckla ett program med kriterier för hur området skulle kunna utvecklas samt göra ett förslag på gestaltning. Efterforskningar bland olika källor gav ett generellt svar på vad som är en bra park. Genom att studera statistik, dagstidningar och prata med boende i stadsdelen så konstaterar jag att det karaktäristiska för Norra Biskopsgården är resurssvaghet, trångboddhet, hög otrygghet och en stor andel unga. Detta tror jag sammanfattningsvis gör utemiljön viktigare i så kallade utsatta områden. Jag valde att arbeta med ett grönområde som angränsar till en typ av stadsstruktur som har blivit kraftigt kritiserat för utemiljön. Därför valde jag att göra en bakgrundstudie av modernistiska förorter.

The short term effect of phosphorus in sewage sludge was investigated to establish howmuch of this a farmer can grant him- or herself, if using sewage sludge as a phosphorusfertilizer. Possible differences in plant availability between sludge phosphorus precipitatedby iron, aluminum or calcium integrations were studied in a sandy soil at two pH levels.The sludges were analyzed using pot and incubation trials. As the intention was to investigategrowth limitation due to phosphorus deficiency, a soil with low phosphorus supplywas chosen as well as a low phosphorus application rate. Sludge corresponding to 12kg phosphorus per hectare was applied. Treatments fertilized by sludge were compared totreatments where 0, 6 and 12 kg phosphorus per hectare from mineral fertilizer was applied.Every treatment was replicated six times.

Sen långt tillbaka i tiden har begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, där användandet av kyrkogårdsrummet har var väldigt återhållsamt. Nu kan man dock se att kyrkogårdarna inne i tätbebyggda städer har fått fler funktioner då de allt mer används som rekreationsområden och som parker. Vad är det för aktiviteter som sker på dagens kyrkogårdar och vad är det för faktorer som påverkar de nya aktiviteterna?Med utgångspunkt i två kyrkogårdar i Växjö kommun: Tegnérkyrkogården och Hovshaga kyrkogård så tar den här uppsatsen upp och diskuterar vad det är som påverkar användarskiftningen och vad det är för nya aktiviteter som nu sker på stadens kyrkogårdar. Tegnerkyrkogården är en gammal stadskyrkogård som ligger inbäddad i Växjö centrum och Hovshaga kyrkogård är en relativt nyanlagd skogskyrkogård i utkanten av staden.

I Stockholms län finns ett stort behov av att bygga bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostäder är en befolkningsökning inom länet. Utbyggnaden sker både genom påbyggnad av befintliga huskroppar, förtätningar, återanvändning av sedan tidigare hårdgjorda ytor men också genom att använda marken i befintliga parker och natur.I mitt arbete har jag en forskningsfråga/hypotes om att det är möjligt att bygga inom ett grönområde utan att dess värde förloras.För att utreda hur ett grönområdes värden kan påverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera två olika områden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom Järvakilen och göra en jämförelsestudie mellan dessa. Grönområdet, Järvakilen, är en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsområde.Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas på närbesläktade förutsättningar såsom närhet till rekreationsområde med natur, infrastruktur med vägbuller från ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad däremot är avståndet till närliggande tätort.

Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och natur, matproduktion och samhället.

Many people choose to live in urban environments. Since everyday life in many cities is characterized by a high pace it is important that good recreational areas, with the possibility of recovery, are available to the population.This paper is based on a case study of Växjö city park, which is the area surrounding the lake Växjösjön. The park and the lake are of great importance to the citizens. The lake Växjösjön has for a long time been affected by eutrophication, which has caused major problems as algal blooms and fish mortality. An extensive lake restoration was carried out in the 1990s in order to save the lake.

This is a final thesis for the Master?s Programme in Landscape Architecture at the Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Science. The subject of the thesis is the outdoor environment of children in Hebron.The thesis aim is to investigate children?s basic needs and desires in their outdoor environment, and how these can be met in the design of a site in Hebron. A starting point for thesis is that children?s environments in the city should not be separated from city life in general, so that children and adults can meet in the city outdoor environment.The ongoing political conflict between Israel and Palestine is presented in the thesis by describing its consequences for the city of Hebron and the lives of its residents, with a particular focus on the everyday lives of Hebron children.

Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och natur, matproduktion och samhället.