Det här arbetet är en magisteruppsats inom företagsekonomi. Studien behandlar samarbetsrelationer mellan svenska bornglobalföretag och indiska partner på plats i Indien utifrån en kulturell aspekt. Utgångspunkten är de svenska bornglobalföretagens perspektiv.Studiens objekt: Vi har fyra studieobjekt: Indpro AB är ett företag inom IT-branschen, Duràn Textiles AB och JMQ Sarees är företag inom olika delar av textilbranschen, Swedasia Travels HB är ett företag inom resebranschen. Alla fyra företag är svenska små bornglobalföretag som har nära samarbete med Indien på olika sätt.Studiens syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vilka kulturella betingelser svenska bornglobalföretag stöter på i samarbetet med indiska aktörer och hur de svenska företagen hanterar dessa.Metod: Arbetet är baserat på en kvalitativ undersökning. Undersökningen gjordes med fyra fallföretag som utgör studiens objekt.

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

Våld i nära relation är ett samhällsproblem och ett folkhälsoproblem. Mörkertalet gällande antalet drabbade är stort. Arbete för att stötta utsatta har funnits i årtionden men för att komma till rätta med problematiken behöver våldsutövarna ändra sitt beteende. Studien syftar till att undersöka vad som motiverar män att vilja påbörja och fortsätta ett förändringsarbete rörande våldsproblematik i nära relation. En kvalitativ undersökning utfördes genom enkäter distribuerade av Utväg Skaraborg till män som i deras verksamhet fick stöttning i förändringsarbete.

Hur ser det ut med jämställdheten i föräldrars vardagliga liv hemma? Detta är en fråga som är ständigt aktuell och en större förståelse för hur par resonerar kring faktorer som dessa är viktig. Frågor som tas upp i uppsatsen är hur föräldrar diskuterar och fördelar vardagens bestyr mellan sig när det gäller föräldraledigheten, det övergripande ansvaret och den dagliga omvårdnaden av barnet och hushållssysslorna. Utifrån teori kring att ?göra kön? samt tidigare forskning kring konstruktion av faderskap- respektive moderskap diskuteras i uppsatsen också förväntningar och krav som informanterna upplever att de både har på sig själva och hur de uppfattar omgivningens förväntan på dem som mammor och hur de tror att deras partner upplever förväntningar och krav på sig som pappor.

Bakgrund: Årligen insjuknar drygt 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Den främsta behandlingen är kirurgi, där mastektomi är en av metoderna. Vid mastektomi tas all bröstkörtelvävnad och vävnad i riktning mot axillen samt mamill och aerola bort. Förutom tankar kring behandling och cancerdiagnos är detta ett ingrepp som även påverkar upplevelsen av kropp och sexualitet oavsett om kvinnan är sexuellt aktiv eller inte. Sjuksköterskan bör ha förståelse för vilken betydelse sexualiteten har för patientens välbefinnande.

Uppsatsen behandlar ämnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sända anställda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affärstänkande på nya platser i nya länder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag låter anställda expatriera. Att skicka anställda utomlands på dessa uppdrag är dock komplicerat för företaget, den anställde och familjen.

SammanfattningBakgrund: Äldre är en växande grupp i samhället som är samtidigt sårbar ur ett hälsosynpunkt. Detta på grund av de fysiologiska förändringarna och förändringarna i livssituationen. Förändringarna i livssituationen så som pensionering och förlusta av partner kan förknippas orsaka känslor av ensamhet och meningslöshet.Syfte: Syftet med undersökningen är att framförallt belysa området upplevd ensamhet-hälsa-meningsfullhet hos seniorer. Studiens sekundära syfte är att undersöka huruvida den upplevda ensamheten har någon relation till upplevelse av hälsa hos seniorer samt att se om den upplevda meningsfullheten i livet har någon relation till upplevelser av hälsa och ensamhet.Metod: Ett frågeformulär (Health Profile Institute Seniorprofil) delades ut till 25 hemmaboende seniorer (65år och uppåt) från Täby kommun. Testpersonerna var besökare på Täby Seniorcenter.   Frågeformulär fylldes i på egen hand.

Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gått mycket fort. Med övergången till en marknadsekonomi följde en våg av nystartade företag. Även utländska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 år efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra länder, däribland Sverige, har blivit ännu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmänhet men speciellt på det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvårdares upplevelser av att vara anhörigvårdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvårdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i åldrarna 68 till 80 år och de har varit verksamma som anhörigvårdare mellan 7 till 22 år. Utgångspunkten har varit anhörigvårdarnas beskrivning av sin vardag, de händelserna som har lett dem till att vara anhörigvårdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvårdare, samt reflektioner över stöd och hjälp från den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi använde oss av fyra centrala teman, det vill säga anhörigvårdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvårdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjälp från andra aktörer har för dem, samt anhörigvårdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvården.

Uppsatsen består av nio flickors berättelser om hur det är att vara flicka idag. Flickorna ingår i ett pågående transnationellt EU-projekt om flickors särskilda utsatthet på grund av särskolediagnos. Fyra av flickorna har etniskt svenskt ursprung och fem av flickorna har annat etniskt ursprung. Flickorna är mellan 18-20 år gamla och det som flickorna har gemensamt är att de är intellektuellt funktionshindrade.Frågor som besvaras i studien är dels vad flickorna anser att det innebär att vara en normal flicka när det gäller kropp, själ, sexualitet och sätt att vara på. Dels hur flickorna konstruerar femininitet och normalitet i relation till kön, etnicitet, utsatthet och intellektuellt funktionshinder.

Bakgrund: Den vanligaste tumörsjukdomen hos män är prostatacancer, samtidigt som prostatacancer oftast drabbar äldre män ökar andelen äldre i befolkningen vilket har medfört en ökad incidens. Den vanligaste behandlingen för att bota prostatacancer är operation då prostatakörtel, sädesledare och sädesblåsor opereras bort, radikal prostatektomi. Den mest betydande komplikationen efter detta ingrepp är impotens. Hur impotens efter radikal prostatektomi upplevs är till stor del beroende av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi.

Infertilitet är ett globalt hälsoproblem och 15 % av par i fertil ålder lider av ofrivillig barnlöshet.En del av infertila par genomgår infertilitetsbehandling men behandlingen leder inte alltid tillbarnafödande. Syftet med den här studien var att öka kunskaper om kvinnors upplevelser avmisslyckad infertilitetsbehandling genom att syntetisera resultaten av tidigare kvalitativa studierinom området. Metoden metasyntes användes i studien. För att hitta relevanta artiklar användesdatabaserna ``Pub Med`` och ``Scopus``. Åtta artiklar som svarade mot syftet valdes ut.

Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået.

Introduktion: Förlossningssituationen är ett prioriterat område när det gäller patientsäkerhet, där fel kan få stora konsekvenser. Jönköpings län har svaga resultat när det gäller dödfödda barn och barn med låga APGAR poäng (en bedömning av barnets vitalitet). Vid urakuta kejsarsnitt finns det minst två patienter och oftast en partner. Medarbetare från tre kliniker med olika fokus ska samarbeta i en miljö där flera inte har sin ordinarie arbetsplats. Tvärprofessionell teamträning kan vara en möjlighet för att öka patientsäkerheten. Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra medarbetarnas förmåga att hantera urakut kejsarsnitt, samt att testa användbarheten av simulerad tvärprofessionell teamträning. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens samtal om förbättringar efter tvärprofessionell teamträning.

English title: Part-time work among women in Sweden ? what influences choice of working hours? In the 1960s and 70s a large growth in part-time work amongst women in the Swedish labour market took place. A net inflow of workers into the labour market has been suggested as the main source. However, part-time work is still a common phenomenon among Swedish women; in 2004 almost 40% of all women worked part-time, and women are clearly dominating the part-time sector. A gradual changeover from house work to market work is hardly a valid explanation anymore.