Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

Denna studie syftar till att utifrÄn ett givet grafikuppdrag undersöka hur man kan gestalta en sjukdomsprocess. Problemet ligger i hur man kan strukturera och visualisera en komplex och stor mÀngd information sÄ att den blir enkel att förstÄ samt intressevÀckande. Grafiken ska fungera som en bro mellan svÄrtillgÀnglig rÄdata och lÀsaren, samt underlÀtta och vÀcka intresse för denna att ta till sig informationen.Studien Àr utförd inom ramen för ett grafikuppdrag frÄn Svenska GrafikbyrÄn. Grafiken ska redogöra för den virusepidemi som drabbade svenska knubbsÀlar för 25 Är sedan, den sÄ kallade sÀldöden.Studien inleds med insamling av data till grafiken. Vidare utförs en analys pÄ tidigare utförd informationsgrafik som beskriver sjukdomsförlopp.

SjÀlvförtroende har alltid varit ett problem för mÄnga mÀnniskor vilket kan pÄverka deras yrkesmÀssiga och sociala liv. Drama kan fungera som en metod för att stÀrka barn som har dÄligt sjÀlvförtroende genom att arbeta med exempelvis rollspel, kroppssprÄk och ansiktsuttryck. DÀrför Àr det viktigt att jobba utifrÄn dramapedagogiken i skola och förskola för att tidigt hjÀlpa barn att bygga upp sig sjÀlva och stÀrka deras sjÀlvförtroende.Syftet med min studie Àr att utifrÄn 3 pedagogernas egna erfarenheter undersöka sambandet mellan drama och barns sjÀlvförtroende. Genom att anvÀnda mig av kvalitativ intervjumetod har jag haft möjlighet att komma djupare in pÄ de erfarenheter som pedagogerna bÀr med sig, vilket kommer ge en tydligare bild av kopplingen mellan drama och barns sjÀlvförtroende.Genom intervjuerna med pedagogerna framkommer att drama Àr av stor hjÀlp för barn rent generellt men framförallt för barn med dÄligt sjÀlvförtroende. Alla utrycker att de vill se en förbÀttring av drama i vardagligt lÀrande, med det menas att jobba tematiskt och aktivt utifrÄn drama.

Syftet med vÄr studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken pÄ förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger pÄ fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det Àr frÀmst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod och enkÀter samt bearbetat detta utifrÄn ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Pedagogernas utsagor och enkÀtsvar har kategoriserats och sorterats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Titel: Faktorer som pÄverkar mobiloperatörernas prissÀttning Författare: Bodil Arbin, Lars Holmberg Handledare: Anders Hederstierna Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: FaststÀlla de faktorer som ligger till grund för operatörernas val av prissÀttningsmetod pÄ olika tjÀnster Metod: Vi har gjort en fallstudie pÄ en mobiloperatör, dÀr vi anvÀnt oss av en halvstrukturerad intervjumetod. Slutsats: PrissÀttningen av mobila tjÀnster prÀglas av komplexa fenomen och övervÀganden vilket gör det svÄrt att penetrera. Beroende pÄ om det Àr en ny eller befintlig tjÀnst tillÀmpar operatören till största del antingen en kostnads- eller marknadsbaserad prissÀttning dÀr konkurrensen har stor inverkan pÄ priset. Marknadsbaserad prissÀttning tillÀmpas i huvudsak nÀr det gÀller befintliga tjÀnster eftersom man dÄ har kunskap om kunden och dennes betalningsvilja. NÀr det gÀller nya tjÀnster anvÀnder sig operatören i huvudsak av kostnadsbaserad prissÀttning eftersom tjÀnsten genomgÄr en beslutsprocess om den Àr lönsam eller inte och om den skall lanseras.

Den hÀr studien behandlar hur de Àldre smÄhusÀgarna i Ingelstad ser pÄ sitt framtida boende. En ökande andel Àldre i samhÀllet som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörligbostadsmarknad som har svÄrt att tillgodose den yngre generationens efterfrÄgan pÄ bostÀder. Syftet med studien var att undersöka hur smÄhusÀgare i Äldern 55-70 Är i Ingelstad skulle viljabo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i sÄ fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet pÄ den lokala bostadsmarknaden. Metoden som anvÀnts Àr en semistrukturerad intervjumetod.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlÀrningskapacitet, skall ges likvÀrdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lÀrandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lÀrares förmÄga till att förse samtliga elever med kunskapsmÀssiga utmaningar. En förbigÄngen elevgrupp utgjordes hÀr av klassens snabba inlÀrare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lÀrarperspektiv, söka reda pÄ fungerande arbetsmetoder för att nÄ och tillgodose samtliga elevers kunskapsmÀssiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lÀrares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.

?Syftet med vÄr forskning Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av förskollÀrares förestÀllningar om övergÄng mellan förskola och förskoleklass. De frÄgor vi söker svar pÄ genom vÄra empiriska studier i förhÄllande till vÄr forskningsbakgrund Àr: GÄr det att urskilja likheter och skillnader i förskollÀrares förestÀllningar om övergÄngen mellan förskola och förskoleklass? och Vad kan dessa likheter och skillnader bero pÄ? Forskningens empiri bygger pÄ en kvalitativ, halvstrukturerad intervjumetod. Det innebÀr att vi har intervjuat sex förskollÀrare verksamma i förskola och förskoleklass.

Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhÀllet för personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsÀttning in pÄ arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare frÄn projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhÀllet. UtifrÄn en innehÄllsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt normaliseringsprincipen har deltagarnas berÀttelser analyserats.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vad elever pÄ högstadiet har för uppfattningar om hÀlsoarbetet i Àmnet Idrott och HÀlsa. Syftet med arbetet har tillkommit utifrÄn personliga preferenser dÀr vi anser att det kan finnas en viss relevans kopplat till vÄr framtida profession. Examensarbetet kommer Àven undersöka hur eleverna upplever sitt och idrottslÀrarens arbete med hÀlsa inom Àmnet Idrott och HÀlsa frÀmst utifrÄn elevernas perspektiv. Enligt den tidigare forskningen inom omrÄdet anses begreppet hÀlsa vara ett vÀldigt diffust och komplext begrepp dÄ det tolkas olika av olika individer, dÀrför undersöks elevernas egna tankar kring begreppet hÀlsa. Undersökningen genomförs med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod pÄ en grupp högstadieelever i en mellanstor stad i mellersta Sverige.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.