Denna uppsats handlar om allians i behandlingsrelationen och vilken betydelse allians har för utfallet av en stöd- och behandlings insats. Den teoribildning som finns om alliansbegreppet beskrivs och följs av syfte med uppsatsen. Det övergripande syfte med uppsatsen har varit att undersöka och belysa om och hur de olika aspekter som beskrivs i teoribildningen kring allians- begreppet kan ta sig uttryck i svar från enkät- och Intervjuer från 228 kvinnor som ingick i studien ?Stöd till barn som bevittnat våld mot sin mamma? från Göteborgs Universitet. Sju enkät- och intervjufrågor har tillsammans med ett Working Alliance Inventory-Short test och formuläret Symtom Check List valts ut som underlag till undersökningen.

Det här arbetet syftar till att få en djupare kunskap om hur elever som har gått i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgång där och senare i reguljär klass. Den undersökningsmetod som användes var Intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmål än svenska, ansåg vi att vi kunde få fylligare och mer detaljerade svar på våra frågeställningar genom Intervjuer i jämförelse med att använda enkät. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljära skolor. Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lära sig svenska språket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var väldigt positiva men de ansåg att de fick ökade kunskaper i reguljär klass, jämfört med förberedande verksamheten.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever sitt föräldraskap, samt hur professionella uppfattar detta föräldraskap.Vi har använt oss av frågeställningarna; Hur beskriver och upplever föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning sitt föräldraskap? Hur upplever föräldrarna bemötandet från omgivningen? Hur uppfattar professionella föräldrarna och deras föräldraskap?Vi har använt oss av kvalitativ metod med bandade Intervjuer. Vi har intervjuat en förälder med intellektuell funktionsnedsättning samt två kuratorer som arbetar inom vuxenhabiliteringen. Kuratorerna har arbetat och arbetar nära föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. I resultatet har vi tagit upp olika perspektiv på föräldraskap gällande föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning.

Barns vardag är fylld av matematik, men de behöver hjälp för att bli medvetna om och hur man pratar omkring olika matematiska begrepp. Där har vuxna en betydande roll. Syftet med undersökning är att försöka få en bild av hur pedagoger, barn och föräldrar uppfattar matematiken i sällskapsspelen och hur pedagoger och föräldrar synliggör matematiken i spelen för barnen.Intervjuer har gjorts med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Det har också gjorts Intervjuer med barn som går i dessa verksamheter och deras föräldrar. För att se vad som görs i praktiken har pedagoger och barn observerats när de spelar sällskapsspel.

Då allt fler mobiltelefoner utrustas med en megapixelkamera har vi valt att undersöka hur människor hur människor hanterar bilder tagna med kameramobilen. Vi har inriktat oss att ta reda på hur människor kan kategorisera och söka efter bilder i en mobilkontext på nya och innovativa sätt. Vi har samlat in data från en förstudie bestående av ostrukturerade observationer och Intervjuer. Därefter genomförde vi en webbekätundersökning med 249 respondenter och avslutade med Intervjuer av två exporter inom området. Vår studie visar att människor har relativt få bilder i sina kameramobiler samt att de inte har några större svårigheter att hitta dem.

Hur påverkades bilförsäljarnas motivation under finanskrisen 2008-2009 och hur försökte ledningen för företagen förbättra deras motivation? Hur förändrades de monetära belöningarna under denna period för bilförsäljarna och hur påverkade det deras prestation? Hur förändrades bilhandlarnas möjlighet att ge belöningar under finanskrisen och vilka konsekvenser fick det för företaget?Syftet med förestående uppsats är att ge en bild av hur finanskrisen 2008-2009 drabbade bilhandelsbranschen när det kom till möjligheten för motivationshöjande åtgärder för personalen. Vidare vill vi undersöka hur medarbetarnas motivation påverkades av den finansiella kris som drabbade branschen. Vi vill även undersöka hur försäljningscheferna på företagen arbetade med personalens motivation under perioden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi valt att använda kvalitativa, semistrukturerade Intervjuer med säljare och försäljningschefer inom bilhandeln i Kalmar kommun.

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på Intervjuer.

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka och belysa hur föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador i grundskole- samt gymnasieålderåldern, upplever samverkan mellan hemmet och skolan samt skolans stödinsatser.Vi har använt oss av flera metoder i studien genom tillämpning av triangulering med Intervjuer, enkäter och skriftliga källor. Intervjuer genomfördes med fyra föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador. Enkäter till pedagoger samt ett informationsbrev levererades till fem skolor. Fyra skolor med sammanlagt 16 pedagoger besvarade enkäten. Föräldraenkäterna med informationsbrev skickades till sex föräldrar och samtliga returnerades till oss.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men även för yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att försöka ta reda på hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum påverkas för en lärare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom Intervjuer med pedagoger och en elev fått fram hur vardagen i skolan kan se ut från både elev ?och lärarperspektivet. Vi har även besökt Karolinaskolan där vi fick insikt i hur det kan se ut på ett internat för elever med DAMP/ADHD.

I mindre tillverkande företag kan det vara svårt att urskilja olika processer i produktionen och bestämma vilka kostnader som bör belasta kalkylobjektet. Detta medför svårigheter vid prissättning och kan ge oönskade resultat vid expansion av företaget.Syftet med uppsatsen är att finna en användarvänlig och resurssnål produktkalkyl för vår uppdragsgivare samt redogöra för urvalsprocessen vid valet av denna.I arbetsprocessen har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och en abduktiv ansats. Genom besök och Intervjuer med företagets VD har vi skaffat oss underlag för fallstudien.I empirin beskrivs verksamheten, dess problem och tillverkningsprocessernas utseende. Empirin täcker även de Intervjuer vi genomfört med uppdragsgivaren.Genom de empiriska undersökningarna och studier av befintlig litteratur inom ämnet har vi funnit att en sammanvävning av flera olika modeller ger bäst resultat för uppdragsgivaren. Vidare anser vi att uppdragsgivarens kostnadsbild samt krav på vilken information de önskar kunna utläsa ur kalkylen är av avgörande betydelse för hur en lämplig produktkalkyl utformas..

Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. På arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergång från industrisamhälle till tjänstesamhälle vilket också ledde till förändrade arbetsförhållanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrågan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrågan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som används för att förklara den omvandling som skett i samhället från industrisamhälle till postindustriellt samhälle med en dominerande tjänstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhållandena i arbetslivet har förändrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrågan.

Smartboard är en modern teknik som blir allt vanligare i våra svenska klassrum. Studiens syfte är att studera hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-2 på en skola använder smartboard som ett verktyg/läromedel för barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används för att tolka och förstå människors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfällen där smartboard används som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lärare som använder sig av smartboard i sin undervisning.

Vårt syfte var att undersöka några lärares tankar om hur det är att tillmötesgå elevers behov i en context präglad av olika kunskapsnivåer. Vi lyssnade genom semi-structurerade Intervjuer på erfarna lärare och analyserade deras olika sätt att närma sig klassrum innehållandes olika kunskapsnivåer. Vi intervjuade tre engelsk lärare från ett högstadium och fyra lärare från en gymnasie skola. Våra iakttagelser visar att varierad undervisning är det bästa sättet att möta alla elevers behov och att det är nödvändigt att ha extra material till både avancerade elever och svagare elever. Våra Intervjuer framhävde också vikten av kontinuerlig bedömning och behovet att individualisera så mycket som möjligt .