Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:34Slöjdnäring i nätverkanEn intervjubaserad studie av olika aktörersperspektiv på näringens utveckling.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka hur vuxna personer utan hj?rnskada skattade sin kommunikationsf?rm?ga med hj?lp av La Trobe Communication Questionnaire (LCQ) och j?mf?ra samst?mmigheten med deras n?rst?endes skattning. Studien unders?kte ocks? eventuellt samband mellan sj?lvskattning p? LCQ och utbildningsl?ngd, ?lder samt k?n. B?de tidigare insamlade och nya data analyserades i denna studie.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Syftet med uppsatsen var att unders?ka de strategier som skapar l?nsamhet f?r ett influencergrundat f?retag, samt de faktorer som p?verkar kundens k?pbeslut, kundlojalitet och uppfattning. I tidigare forskning ses skapandet av starka varum?rken med influencers som grund och kundens uppfattning av dessa som tv? skilda forskningsomr?den. Vi s?g d?rf?r en lucka g?llande kombinationen av dessa tv?; hur man skapar framg?ngsrika influencergrundade f?retag, och hur dessa f?retag uppfattas av kunder. Rapporten behandlar en kvalitativ unders?kning i form av insamlad sekund?rk?lla d?r information har tagits fr?n offentliga uttalanden i media och podcasts.

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till st?d och service.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

This essay is a qualitative study of the relationship between psychology and psychoanalysis pertaining to the debates in 2020 and 2022, with a focus on the Gothenburg context. This essay will through the use of a questionnaire sent to employees of the psyc hological institute in Gothenburg and with debate articles examine how the conflict creates distinctions within, and outside of, the academic discipline of psychology. With the help of the historical context as well as a discourse analysis the aim of the e ssay is to understand how the relationship is discussed today. The essay examines what type of arguments are used by psychology to dismiss, or make a distinction from, psychoanalysis in our time and where these arguments draw their legitimacy from..

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

Syftet var att unders?ka sambandet mellan social kamouflering och utbr?ndhet hos vuxna (18+), autistiska och potentiell t autistiska individer. Vidare var syftet att unders?ka huruvida ett s?dant samband var starkare hos kvinnor ?n hos m?n, och om kvinnor upplever kamouflering och utbr?ndhet till st?rre grad. Datainsamlingen gjordes genom utskick av en enk?t, och studien ha de en tv?rsnittsdesign.