Överrapportering vid skiftbyte är en komplex men mycket viktig del av en sjuksköterskas arbete och det finns ett antal olika modeller att följa. Med denna litteraturstudie är syftet att undersöka forskningen om patienters och sjuksköterskors uppfattning om överrapporteringsmetoden bedside. Metoden utgår från Goodmans sju steg vid en systematisk litteraturöversikt. Fyra teman framkom ur de valda artiklarnas resultat: tidsåtgång under bedsiderapportering, bedsiderapportering som informationskälla och grund till säker omvårdnad, Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och sjuksköterskor under bedsiderapportering, sekretess. Det tydligaste i resultat är att bedsiderapportering tillgodoser både patienters och sjuksköterskors informationsbehov och gör patienten delaktig i omvårdnaden. Med hjälp av Imogene Kings teori om interpersonella system diskuteras resultatet..

Examensarbetet handlar om utvecklandet av en webbportal för ett litet flygbolag. De behövde en plattform för att kunna hantera och digitalisera olika dokument. Den viktigaste funktionen som implementerades var flygloggen som fylls i efter varje flygning. När den är digital kan flertalet uträkningar ske automatiskt och exportering av statistik kan ske mycket enkelt. Resultatet blev en webbapplikation i ASP.NET och MVC med Visual Studio som också lades upp på molnet med Microsoft Azure..

Detta är en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet på Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krävs för att fortsatt bevara dessa. Vidare är syftet att undersöka vilket stöd som är nödvändigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten är, sett till sjukfrånvaro, en välmående grupp som står inför förändringar inom marknaden och målsättning då de påverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet.Ett frågeverktyg användes för att framställa de åtta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer.Vidare påvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv är av stor vikt för medarbetarnas hälsa och välmående. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vägledande roll i frågan om stöd.Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer kräver att tillvaron måste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men även att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme.

Pa? sociala na?tverkssidor tilla?ts anva?ndarna att presentera sig sja?lva. Sociala medier ger anva?ndarna mo?jlighet att styra och kontrollera sin presentation pa? ett annat vis a?n hur presentationen kan styras i ansikte-mot-ansikte situationer. De sociala medierna tenderar dock att rikta sig till en bredare publik i ja?mfo?relse med den interpersonella situationen.

Arbetslivet förändras och detta leder till förändringar av organisering och struktur inom organisationer. För att möta behov av flexibilitet, effektivitet och konkurrenskraft har nya sätt att organisera resulterat i nya ramar och strukturer för arbete med personalfrågor.  Dessa nya sätt att organisera har lett fram till nya roller och ansvarsfördelningar.I denna studie var syftet att skapa förståelse för hur HR- funktionens utformning påverkar chefers arbetssituation. Studien undersökte chefers upplevelser av HR-stödet i relation till arbetssituationen inom en organisation där HR-stödet bygger på ett service center, en expertenhet och HR business partners ute i verksamheten. Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer med HR-medarbetare och chefer på Trafikverket.Studien visar att cheferna upplever ett tillfredställande HR-stöd från expertenheten och HR business partners. Samordningsproblem inom HR-funktionen ger dock effekter för både chefer och HR-medarbetare inom organisationen.

Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden.

Studien som har fallstudiekaraktär, vände sig till tre lärare, tre specialpedagoger samt 68 elever i olika årskurser. Syftet med vår studie var att undersöka upplevelse, motiv, målsättning och perspektiv på tyst läsning samt med hjälp av resultaten göra en jämförelse av den tysta läsningen mellan våra klasser för att se om funktionen var likvärdig. Studien har genomförts med hjälp av observationer av den tysta läsningen. Därefter genomfördes intervjuer med klasslärare och specialpedagoger på respektive skola samt utdelning av enkäter till de elever som vi tidigare studerat under våra observationstillfällen. Resultaten av studien visar att majoriteten av eleverna läser, i stor utsträckning under lässtunden, de tycker om tyst läsning och uppskattar sig själva som goda läsare.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenägenhet på arbetet beroende på syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tågresenärer med en medelålder på 39 år. N= 174. Instrumentet bestod av en enkät med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mätte personlighetsegenskapen agreeableness samt en nykonstruerad del som mätte arbetskonflikt. Skalan har fått namnet work-conflict scale (WCS).

Dagens städer blir allt tätare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vår landsbygd. Samtidigt avlägsnar sig staden mer och mer från omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mår vår befolkning sämre och sämre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.

Syftet med detta examensarbete var att utföra en arbetskravsanalys för tunneltågförare och spårvagnsförare vid Veolia Transport AB. Frågeställningarna var: Vilka personliga egenskaper, teoretiska förmågor och värderingar är viktiga i yrket som tunneltågförare och spårvagnsförare? Undersökningen gjordes genom intervjuer, enkät och teorier om personliga egenskaper, teoretiska förmågor, arbetsvärderingar och interpersonella värderingar. Resultaten visar att de viktigaste personliga egenskaperna var ansvar/pliktmedvetenhet, noggrannhet/ordning, personlig stabilitet och stresstolerans och att de viktigaste teoretiska förmågorna var perceptiv noggrannhet/snabbhet/uthållighet, rumsuppfattning/avståndsbedömning samt simultankapacitet medan de viktigaste värderingarna var tydlighet i kommunikationen, noggrannhet/ordningsamhet och trygghet/säkerhet. Rekommendationen är att uppdatera befintlig arbetskravspecifikation och att se över bruket av testbatteri vid urval och nyanställning för att möjliggöra bättre matchning mellan arbetskrav och individ..

En stor omställning håller på att ske med nyttjandet av energiresurser. Biobränslen användsallt mer och utveckling pågår för att göra mer biomassa från skogen tillgänglig.Biomassauttag från röjningar diskuteras och då är det viktigt att kunna beräkna utfallet avenergi.Biomassafunktioner har tagits fram av Ulvcrona et al (2009) för att kunna beräkna torrviktenför unga granar som stått i täta bestånd. Funktionerna är dock baserade på provträd från norraSverige. Syftet med detta arbete var att verifiera funktionerna med provträd från södraSverige. Provträden togs på Sveriges Lantbruksuniversitets försöksparker i Asa och påTönnersjöheden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av "ju" i vardagliga samtal. Det primära materialet för undersökningen är därför en ljud- och bildinspelning av ett vardagligt samtal mellan tre unga kvinnor. Ur detta samtal analyseras en sekvens där "ju" förekommer med samtalsanalys (CA) som metod. Analysen visar att den främsta funktionen hos "ju" i denna sekvens är att skapa gemenskap och engagemang..

Barn med funktionsnedsättningar har ofta problem i skolan men även i deras vardag på grund av att deras omgivning inte är ämnad för människor med någon typ av svårighet. Prospektivt minne är en viktig faktor i hur väl en person med funktionsnedsättning klarar av sin vardag. Tidigare studier visar även att det finns en koppling mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Denna studie har i syfte att undersöka om det finns ett samband mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Detta behövs för att få en större förståelse för vad som orsakar svårigheter i vardagen för personer med funktionsnedsättningar.

Mobilnotifikationer är ett relativt nytt fenomen och mobilanvändare idag får allt fler notifikationer skickade till sig per dag. Hur de faktiskt påverkar användare, både sett till mobilanvändning och användarbeteenden, är fortfarande ett tämligen outforskat område. Denna studie utforskar hur mobilnotifikationer påverkar studenters upplevda stressnivåer och fokus under schemalagda skolaktiviteter. För att undersöka detta jämfördes en normal vecka med en vecka då notifikationer tystades med hjälp av stör-ej-funktionen i mobiltelefonen. Under denna period loggades mobilanvändningen och deltagarna fick föra en dagbok för reflektioner kring sitt beteende under dagen.