Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..

The purpose of this Master?s thesis is to examine how the gender system is described in chick lit. The analysis is based upon seven chick lit novels. The primary theoretical point of departure is Yvonne Hirdman?s theory about the gender system, the hierarchical order and the separation of the sexes.

Syftet med denna uppsats är att granska två podcaster, en med enbart män och en med enbart kvinnor. Genom en kritisk textanalys på C/O Hannah och Amanda, samt Alex och Sigges podcast, ser vi hur femininitet och maskulinitet manifesteras i respektive podcast. Parallellt med våra observationer i språket jämför vi med tidigare populärkulturell forskning på medier, samt forskning kring femininitet och maskulinitet. Vårt hopp med detta är att kunna se huruvida podcasten, som är hyllat som ett fritt medium, är en plattform för nytänkande eller bakåtsträvande ideal. I vår analys visar vi bland annat hur programledarna använder sitt kön som ett uppträdande.

Studiens syfte är att undersöka om och hur olika förskolor förbereder sig inför en krissituation. Vidare syftar studien till att studera hur olika krisplaner är utformade. Metoden vi använt oss av är dels intervjuer med förskollärare och förskolechefer, samt textanalyser av olika förskolors krisplaner. Det är inte respondenternas krisplaner vi analyserar utan dessa är helt oberoende av varandra.  Resultatet visar att olika förskolor har olika typer av förberedelse, vissa mer än andra.

Syftet med arbetet är att få en bild av hur kunskapsbegreppet påverkar undervisningen av konstämnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstämnet i utbildning kan vara genom att utgå från en möjlig samtida definition av ämnet. Jag använder mig av tidigare forskning på området som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förståelse av materialet tar jag hjälp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjälp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur ämnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta påverkar förståelsen av ämnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att konstämnet i utbildning på gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom ämnet.

I denna uppsats utreds om det otydligt definierade begreppet mångfald kan överföras från visioner i kulturpolitiska dokument till handling i Malmös kultursektor. Som förklaringsmodell används Nils Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri. Uppsatsen är uppdelad i två delar, varav den första behandlar hur det talas om mångfald i några styrande kulturpolitiska dokument medan den andra behandlar mångfaldsbegreppets överförande till handling.I del ett konstateras, med hjälp av en textanalys som har sin utgångspunkt i tidigare kulturpolitisk forskning, att begreppet mångfald förekommer i två sammanhang: i den första betonas kulturell artrikedom och i den andra identitetspolitisk grupptillhörighet, främst etnisk sådan. I del två undersöks arbetet med mångfald i Malmös kultursektor med hjälp av en analys av samtalsintervjuer.Slutligen konstateras att begreppet mångfald, under förutsättning att definitionen kommer inifrån verksamheten, kan överföras från prat till handling..

The main purpose of this study is to analyze texts written by pupils during the national test in the subject Swedish for grade 9 in order to identify and illustrate how they have met the instructions for the writing task including genre. The texts have been analyzed using Palmér & Östlund-Stjärnegårdh?s (2005) model for student text analysis. This model has been supplemented by studying word and sentence length, as well as indexes for level of readability (LIX) and word variation (OVIX) in order to illustrate possible differences in a gender perspective. The results of this study are in line with previous research, as the girls? texts are longer and more descriptive, while the boys? texts are shorter and show a wider range of word variation.

Hur förändrades de gestaltningar som används i svensk press om klimatfrågan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den så kallade Climategate-skandalen, jämfört med samma månad året innan och året efter? Gestaltningsteori är en teori som används primärt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur människor förstår sin omgivning och samspelar med andra människor. Gestaltningar är ?tolkningsscheman? som individer använder för att tolka, förmedla och förstå budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrågan.

I det här examensarbetet undersöks Indiens största religion hinduismen och hur den framställs i fem svenska läroböcker för gymnasiet. Böckerna som har undersökts är alla skrivna för Religionskunskap A vilket är ett kärnämne som alla gymnasieelever tar del av. Syftet är att undersöka om postkoloniala tankar och värderingar återfinns i framställningen av en främmande religion, hinduismen i det här fallet. Vilka värderingar som ligger bakom kunskapsurvalet tolkar jag utifrån texterna. Undersökningen är hermeneutiskt präglad då min förförståelse ligger bakom tolkningarna jag gör.

Denna uppsats avser beskriva alignment, överensstämmelse, mellan Den nationella IT-strategin för vård och omsorg och verksamhetsplaner som finns för de offentliga sjukhusen i Västra Götalandsregionen. Detta har gjorts av orsaken att det funnits en implementeringsproblematik gällande Den nationella IT-strategin. Genom jämföra dessa utifrån perspektivet alignment avses kunna bidra med en möjlig förklaring till dessa problem.Metoden utifrån vilken de lokala verksamhetsplanerna och IT-strategin har studerats utgjordes av en kvalitativ textanalys på hermeneutisk grund. IT-strategin analyserades inledningsvis utifrån de centrala mjuka parametrar (värderingar och mål) som denna innehöll. Därefter analyserades och jämfördes de lokala verksamhetsplanerna utifrån samma mjuka parametrar.Resultatet pekar mot att det råder en viss brist på alignment mellan Den nationella IT-strategin och de lokala verksamhetsplanerna.

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska i jämförelse med kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.     Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan.Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet..

Denna studie syftar till att ge en bild av varför konsumenter väljer att engagera sig i interaktionen genom företags kanaler på sociala medier. Det empiriska underlaget insamlades genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning samt en kompletterande textanalys av inlägg skrivna på Twitter. Studien undersökte fyra bakomliggande processer till engagemang. Dessa engagemangsprocesser är socialisering, samvärdeskapande, lärande och word-of-mouth. Undersökningarna visar att socialisering och word-of-mouth är de största bakomliggande processerna till konsumenters engagemang i jämförelse med lärande och samvärdeskapande.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

Syftet med denna uppsats är att undersöka presentationer av grammatik i två läromedel i svenska som andraspråk. Grammatik har här avgränsats till att handla om ordklasser, då detta är en av de grammatiska delar som ofta ingår i grammatikundervisning. Två metoder har använts för att undersöka detta och det är textanalys och variabelanalys. Analysens resultat jämförs och tolkas utifrån teorier om grammatikens roll vid andraspråksinlärning, samt teorier om formgivning som kan främja elevernas inlärning. Studien visar att mitt ena undersökta material i högre grad fokuserar på grammatik än vad det andra gör, samt att denna lärobok också visar en koppling till processbarhetsteorin i sin presentation av grammatik.

Syftet med studien är att undersöka i vilken mån ett urval arbetsuppgifter till skönlitterära texter i läroböcker skapar möjlighet för elever att nå de mål gällande skönlitteratur, som fastställts i läroplanen. Det empiriska underlaget består av de frågor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehållsanalys och analyserats dels utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrån begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att läroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att träna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frågor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock då det är en övervikt av frågor som tränar ytlig läsförståelse.